Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Salpetersyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALPETERSYRA
SALZMANN, CHRISTIAN
tade med de allierades nederlag,
omkastade helt maktförhållandena i
Sydamerika, då Chile nu övertog
Perus stormaktsställning.
Salpetersyra, färglös vätska med sur
reaktion och smak: Sammansättning
HNOs. Saluföres såsom en 65 9^-ig
lösning i vatten med en specifik
vikt av 1,40. S. framställes genom
katalytisk förbränning av ammoniak
och upplösning av bildad
kväve-dioxid i vatten. S. är ett starkt
oxi-dationsmedel. Användes för
framställning av färgämnen, läkemedel,
sprängämnen, film och konstsilke,
90, 1980.
Salpetersyrlighet, HNOs, en svag syra,
som i fri form är mycket
obeständig. Salterna kallas nitritt.
Salpétrière [salpätriätt], La S.,
vårdanstalt för sinnessjuka och åldriga
kvinnor, på 1600-talet
salpetersju-deri, varav namnet. I S. hade
Char-cot och hans lärjungar, bl. a. Freud,
vid 1800-talets slut sin berömda
psykoterapeutiska nervklinik, den
s. k. Salpétrièreskolan.
Salpingitt, inflammation i äggledaren.
Utmärkes av feber, smärtor och
ömhet i buken, påminnande om
blindtarmsinflammation. Orsakas av olika
bakterier. Behandlingen vanligen
kirurgisk.
SaFsola, se Sodaört.
Salsta, gods i Uppland, n. om Uppsala.
Slottet, från 1670-talet, är uppfört
under ledning av N. Tessin d. ä.
Salt. 1. I dagligt tal detsamma som
Koksalt, 2934 B. — 2. Fasta ämnen,
erhållna genom kemisk förening av
en syra och en hydroxid. I
vattenlösning äro salterna oftast
dissocie-rade i joner. Två eller flera enkla
salter kunna även sammansluta sig
till dubbelsalt er. Jfr Komplexsalter,
2934.
Salta biten, maträtt av kokt rimmad
oxbringa. Serveras varm med senap
och rotmos, potatismos, brynta
kål-och morötter e. dyl. eller kall med
senap och potatis- eller grönsallad.
Saltatto, ital., dansande. — Som
musikterm: staccato, med studsande
stråke på violin och andra
stråkinstrument.
Saltbadugn, härdningsugn för stål
varvid föremålen doppas i en smält
saltblandning, vanligen bestående av
natrium- och bariumklorid. Med
denna metod erhåller man likformig
uppvärmning och hindrar
oxidbildning med åtföljande avkolning i
ytan.
Saltbildare eller halogener kallas
grundämnena fluor, klor, brom och
jod, emedan de bilda salter direkt
med metaller.
Saltholm, dansk ö i Öresund mellan
Malmö och Köpenhamn, består av
kalksten, s. k. Saltholmskalk från
kritperioden. 16 km2, 21 inv. 1950.
Saltkälla, källa som innehåller
upplösta salter så att vattnet smakar
salt. I Sverige finnas saltkällor,
t. ex. Torpa källa i Fors kommun,
t. ex. Torpa källa i Flundre
kommun, Älvsborgs län, nära Lilla Edet.
Salt Lake, Great S. [greit sålt leik],
se Saltsjön, Stora.
Salt Lake City [sålt leik sit’i],
»Saltsjöstaden», huvudstad i Utah, v.
USA, ö. om Stora Saltsjön, 182121
inv. 1950. Mormonernas centrum
med tempel och tabernakel.
Universitet. Viktig järnvägsknut.
Slakterier, silver-, bly- och
kopparsmält-verk. Flygstation. Grundad av
mormonerna 1847, — 1321 K, 2352 B.
Salto, Axel (f. 1889), dansk konstnär.
S. har utfört målningar, träsnitt och
bokillustrationer av dekorativ,
ornamental verkan. Han har också
varit verksam som keramiker vid
Den kongelige Porcelainsfabrik, där
han gjort stengodsföremål, ofta
med organiska motiv.
Salttoluokta [-loåkta], turiststation i
Lappland vid sjön Langas i Lule
älvs dal, invid Stora Sjöfallets
nationalpark, 2135 K.
Saltomorta’1 (ital. salto mortale,
dödssprång), halsbrytande akrobatsprång,
kullerbytta.
Saltprovare, se Salinometer.
Salträd, Shottea robustta, fam.
Dipte-rocarpa’ceae, viktigt indiskt
skogsträd med värdefullt, hårt och mörkt
virke.
Saltsjuderi’, gammalt namn på
anläggning, där råsalt omkristalliseras för
utvinning av rent koksalt.
Saltsjö, saltträsk, sjö, som är
avloppslös och därför får ökad salthalt.
Saltsjöbaden, köping i Stockholms län,
s.ö. om Stockholm vid
Baggensfjär-den, 4 836 inv. 1954. Järnväg till
Stockholm. Villaförstad, bad- och
rekreationsort. Astronomiskt
obser-vatorium, 3405 K.
Saltsjöbadsavtalet (»huvudavtalet»),
avtal den 20 dec. 1938 mellan
Arbetsgivareföreningen och
Landsorganisationen rörande medling i
arbets-tvister m. m. — Detta avtal har
sedan åtföljts av en rad liknande
avtal mellan SAF och LO, samtliga
tillkomna efter förhandlingar i
Saltsjöbaden, varför beteckningen S. kan
ges något växlande innebörd. I regel
torde dock 1938 års avtal avses, 897.
Saltsjöbadsobservatoriet,
observato-rium donerat av Knut och Alice
Wallenberg 1928. Är sedan dess
Stockholms observatörium.
Saltsjö-Duvnäs, villasamhälle i Nacka,
ö. om Stockholm, ca 2 000 inv., vid
järnvägen Stockholm—Saltsjöbaden.
Saltsjö-Järla, villasamhälle och
industriort i Nacka, ö. om Stockholm
vid järnvägen
Stockholm—Saltsjöbaden, ca 600 inv. Mekanisk
verkstad, livsmedels- och kemisk-teknisk
fabrik.
Saltsjön, namn på den vik av
Östersjön som sträcker sig fram till
Stockholm (vattnet ö. om
Norrström) i motsats till Mälaren.
Saltsjön, Stora S., avloppslös saltsjö i
Utah, v. USA, 6 100 km2, 283 m
ö. h., salthalt intill 22 %.
Saltsjöqvarn ab, grundat 1923,
tillverkar mjöl, gryn och fodervaror vid
Saltsjökvarn, Stockholms län.
Varunamn »Kejsarkronan».
Tillverkningsvärde per år ca 25 milj. kr.
Kvarnen anlades 1889.
Saltsjöstaden, se Salt Lake City.
Saltskatt, skatt på förbrukning av salt.
Förekommer ej mer i Sverige, men
har isynnerhet tidigare varit en
omtyckt inkomstkälla. I Frankrike t. ex.
uppbars S., la gabelle, från 1366
till 1790, — 1261.
Saltsyra, klorvätesyra, mättad
vattenlösning av klorväte, 2242.
Salttus in demonstran’do, lat., språng
i bevisföringen.
Saltykov [~kå’f], Michail (1826—89),
rysk författare, även känd under
pseudonymen N. Sjtjedrin. I sina
realistiska och satiriska berättelser
och romaner, skildrande ryskt
provinsliv, bl. a. Småstadsliv (1856,
sv. ö. 1890) och Familjen Golovljov
(1872—76, sv. ö. 1933), ivrade han
för sociala reformer.
Salubri’n, antiseptiskt preparat,
bestående av etylacetat, ättiksyra, sprit
och vatten.
Sal’us, lat., hälsa, hälsans gudinna. —
Sal’us pop’uli supre’ma lex estto,
folkets välfärd skall vara den högsta
lagen (Cicero).
Salutt (lat. salutatte, hälsa), hälsning
med sabel eller med fana (»stor» S.
för fana och konung, »liten» S. i
övriga fall); hedersbevisning
medelst kanonskott.
Salutatio’n, hälsning, prästens
hälsning till församlingen i mässan med
orden Herren vare med eder.
Saluttem, lat., hälsa och välgång,
häls-ningsformel.
Salutetta, hälsa med salut.
Salva (lat. sal’ve, var hälsad),
samtidigt avfyrande av flera eldvapen.
Salva (medellågty. Salve, fett, olja),
halvfast massa av vaselin, ullfett e.
dyl. med tillsats av olika ämnen,
vilken kan ingnidas i huden för
medicinska eller kosmetiska
ändamål.
Salvador [-då’r], den minsta och
tätast befolkade republiken i
Centralamerika, vid Stilla havet. 21 160
km2, 1 985 966 inv. 1952, till största
delen mestiser. Huvudstad San
Salvador. President Oscar Ozorio (1950
—54), 2298, 2490 K.
Salvarsa’n (lat. salvatte, rädda och
ar-senini’cum, arsenik), ett av P.
Ehr-lich och japanen Hata 1910
framställt arsenikpreparat, som fått sin
förnämsta användning som
botemedel mot syfilis. Numera användes
ett liknande preparat, neosalvarsan,
105.
Salvation Army [sälvej’sjan a’mi],
engelska namnet på
Frälsningsarmén.
Salvationi’st [-sjo-], medlem av
Frälsningsarmén.
Salvattor, lat., räddare, frälsare.
Sal’ve, lat., välkommen, var hälsad!
Salween [engelskt uttal sattoin], eller
Saluen, flod i s.ö. Asien, från ö.
T t genom Burma till Bengaliska
viken. 2 500 km lång, flodområde
325 000 km2. Ej segelbar, men av
stor betydelse som flottled för
teakträ, 539, 1995 K.
Sal’via, släkte av familjen
kransväxter med tvåläppiga blommor och
blott två ståndare. I Sverige finnas
två vilda arter, ängssalvia och
kranssalvia, vilka båda äro
sällsynta. — Trädgårdssalvia, S.
offici-na’lis, halvbuske som växer i
medelhavsländerna, har blåa blommor
samt blad, som innehålla en eterisk
olja. Odlas som medicinalväxt och
användes även som krydda. — Som
krukväxter odlas S. splen’dens m. fl.,
färgpl. vid art. Kryddor.
Sal’vius, Adler, se Adler Salvius.
Salvkanon, svenskt raketvapen (se
d. o.) med stort antal eldrör, av
samma typ som andra världskrigets
ryska »Stalinorgel» och tyska
»Ne-belwerfer», 158 B.
Sal’vo honottis titttilo (SHT), lat. med
(heders)titeln oförkränkt, med
utelämnande av titeln (i
brevöverskrifter o. ayl.).
Saly [sali’], Jacques Francois (1717—
76), fransk bildhuggare, en av de
tidigaste representanterna för
nyantiken inom skulpturen, verksam
1752—75 i Köpenhamn, där han
skapade Fredrik V :s ryttarstaty på
Amalienborg och var den danska
konstakademins förste direktör.
Salzburg. 1. Riksdel i Österrike, kring
floden Salzach. 7 154 km2, 327 232
inv. 1951. — 2. Huvudstad i S. 1,
kring biskopsborgen Hohensalzburg
vid floden Salzach. 102 927 inv. 1951.
S. är bekant som turistort och för
Mozartfestspelen. Mozartmuseet
förstördes vid en ödeläggande bombräd
oktober 1944, — 3883 B.
Salz’kammergut [salttskammergot],
alpland i n.v. Österrike, kring Donaus
biflod Traun. Rikt på sjöar och
naturskönhet. Saltbergverk.
Salzmann, Christian (1744—1811), tysk
4781
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
