Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Servandoni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SERVANDONI, JEAN NICOLAS
SÉVRES
svarta fläckar. Lever av harar,
fåglar och mindre antiloper. Hela
Afrika, 1966.
Servando’ni [-vanedåni’], Jean Nicolas
(1695—1766), italiensk-fransk
arkitekt, verksam i Paris, där han
uppförde huvudfasaden av kyrkan
Saint-Sulpice (1733—45) i tidig
nyklassicism.
Serve [sov], eng., servera, slag i
tennis och liknande spel, varvid bollen
försättes i spel.
Servet [-vet’], Miguel (1509 eller 1511
—53), spansk läkare och humanist,
vilken bl. a. upptäckte lilla
kretsloppet. Genom sin kritik av
kyrkoläran förföljdes S. av inkvisitionen,
fängslades men flydde till Genève.
Calvin lät dock döma honom till
döden, och S. brändes på bål, 419.
Service [sa’vis], eng., »tjänst»,
kundbetjäning.
Servi’l (lat., serviTis), krypande,
fjäs-kig.
Servi’s (fr. service), uppassning;
bordsuppsats; manskap som har att
sköta artilleripjäs, kulspruta e. dyl.
Servisledning, sådan elektrisk ledning
som från en lokaltransformator eller
en »tryckpunkt» i ett elektriskt
ledningsnät förser de olika
abonnenterna (eller husen) med ström.
Servitri’s, uppasserska.
Servitu t, besvär eller intrång, som
vilar på en (tjänande) fastighet och
gäller till förmän för en annan
(härskande) fastighet, t. ex. rätt till
väg, vattenhämtning, skogsfång,
bete e. dyl. Ett genom avtal
uppkommet S. måste vara intecknat för
att gälla mot ny ägare av den
tjänande fastigheten. Regler i lag 14
juni 1907. Beträffande
bostadsservi-tut, se Undantag.
Servitö’r (fr. serviteur, tjänare),
upp-passare, kypare, vaktmästare på
restaurang.
Ser’vius Tuldius, romersk sagokonung
Indelade staden Rom i centurior och
lät bygga den s. k. serviska muren.
Ser’vomotor, motoriskt organ
(elmotor, hydraulisk eller pneumatisk
kraftalstrare), som styrs av en
regulator eller annan impulsgivare och
som är avsedd att förstärka den
eljest vanligen ringa kraftverkan,
vilken impulsgivaren ensam kan
prestera, t. ex. för att öppna och stänga
en ångventil, 2202.
Ser’vus, lat., slav. — S. servo’rum Dei,
Guds tjänares tjänare, påvens titel.
Serö’sa hinnor, de hinnor, som
bekläda kroppens hålrum och omge
inälvorna. För att minska
friktionen avsöndra de en
blodserumlik-nande vätska.
Se’sam, Se’samum in’dicum, fam.
Pe-dalia’ceae (Persona’tae), ettårig ört
med enkla blad, oansenliga
blommor och 3 cm långa fröhus. Fröna
innehålla 56 % fet olja, i mycket
påminnande om olivolja och med
likartad användning. Världsproduktion
V» milj, ton, det mesta från
Bengalen, 2567.
Sesam öppna dig, trollformel i Ali
Baba och de fyrtio rövarna i Tusen
och en natt, med vilken ingången
till rövarnas grotta öppnades.
Seskarö, ö i Norrbotten, 20 km s.v.
om Haparanda, med
sågverkssam-hällena Granvik och Sandvik. 22
km2, 1 026 inv. 1951, — 2521.
Seskvioxider, äldre benämning pä
oxider av 3-värda grundämnen.
Namnets härledning är att söka i det
faktum att i dylika oxider
grundämnet och syre ingå i förhållande
2:3, dvs. 1,5 atomer syre per atom
grundämne.
Sesos’tris, namn på flera egyptiska
konungar av tolfte dynastin, vilka
gjorde erövringar i Nubien, 777.
Sesshu (1420—1506), japansk målare,
utförde främst landskapsmålningar,
i allmänhet präglade av starkt
bild-skapande fantasi och kraftfull
pen-selföring, någon gång dock endast
måleriskt antydande.
Sessio’n (lat. sede’re, sitta),
sammanträde, överläggning i t. ex. domstol
och parlament.
Sesterlie, romerskt silvermynt = Vi
denar = 2‘/z as.
Set, Adams och Evas tredje son enligt
1 Mos. 4: 25.
Set (eng., omgång), en av de
omgångar, varigenom en match i
tennis och liknande spel avgöras. I
tennis vinner den set, som först tar
6 games. Dock måste han ha 2
games mer än motståndaren. I
bordtennis fordras 21 bollar för set, i
badminton vanligen 15.
Seta’ria, se Hirs.
Sète [sät], till 1928 Cette, hamnstad
i departementet Hérault, s.
Frankrike, vid Medelhavet. 33 454 inv.
1954. S. är ändpunkt för Canal du
Midi. Stort fiske. Vin- och
likörberedning. Export av vin, salt och
trävaror. Badort. 1143 K.
Seth, det ondas gud i den egyptiska
mytologin.
Sétif
tif’J, stad i n. Algeriet, 110 km
s.v. om staden Constantine. 52 000
inv. 1948. Medelpunkt i rikt [-jordbruksområde.
Setter, settrar, långhåriga hönshundar,
höjd ca 60 cm. Engelsk S. är vit
med svarta eller gulbruna fläckar,
irländsk S. rödbrun, gordon-S. svart
med rödbruna tecken, 1667.
Setterlind, Bo (f. 1929), författare,
har i en rad böcker på vers och
prosa framträtt som en originell
lyrikerbegåvning med romantiskt
temperament och »otidsenliga» åsikter
(t. ex. Månvagga, 1948,
Alexandri-ne, 1952, Flickan och hinden, 1955),
3343.
Setterwall, Gunnar (1881—1928),
tennisspelare, direktör. En av den
svenska tennissportens mest
framgångsrika utövare. Han blev i OS 1908
trea i dubbel och 1912 tvåa i
dubbel, trea i mixed (allt inomhus)
samt tvåa i mixed utomhus och
vann 1900—12 12 SM i singel, 3435.
da Settignano, Desiderio (1428—64),
italiensk skulptör. S., som
huvudsakligen arbetar i marmor,
företräder i sina verk en mera dekorativ,
mjuk och elegant linje i den
florentinska ungrenässansens
bildhug-garkonst. Bland hans arbeten
märkas Bebådelsetabemaklet i S.
Lo-renco i Florens samt porträttbyster
av unga kvinnor.
Settlement [sätTmant], eng. Ko’loni,
nybygge. Hemgård. — S.-rörelsen
uppstod i England på 1880-talet
bland socialt intresserade studenter,
som sökte upprätta studie- och
fritidslokaler i städernas
arbetarkvarter. Liknande S. uppstod efterhand
i många länder. I Sverige
förverkligades S.-idén 1912, då
Birkagår-den startades. Den svenska
utvecklingen förlöpte dock i något andra
banor än den engelska. Jfr
Hemgård. — 2. Förordnande, avtal.
Seul, annan stavning för Söul.
Seurat [söra’], Georges (1859—91),
fransk målare, neoimpressionismens
upphovsman och främste
företrädare. I reaktion mot
impressionismen men med utgångspunkt i deras
färgfördelningslära uppbyggde S.
sina målningar, främst landskap och
figurkompositioner, i en strängt
dekorativ form med stark linjeverkan
och med färgen fördelad i mosaik
-artade oblandade fläckar. Bland
hans verk märkas Söndag i La
Grande Jatte (1886) och Cirkus
(1890—91), 1176, 2401 B.
Sevalla, församling i Tillberga
kommun i v. Västmanland,
Västmanlands län, 1408 inv. 1954.
Sevastopol [-tå’pålj], befäst stad på
s.v. Krim, Sovjetunionen, 112 000
inv. 1939. Krigshamn för ryska
Svarta havsflottan. Belägrades och intogs
under Krimkriget av västmakterna,
stödjepunkt för Wrangels vita armé
1920. 1941—42 belägrat och efter 8
månader intaget av tyskarna.
Återtogs av ryssarna efter blodigt slag
9 maj 1944, — 880 K.
Seveberget, annat namn på Kölen.
Sevede, kommun i Kalmar län. 5 060
inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Frödinge, Pelarne,
Rumskulla och Vimmerby
landskommun.
Sevegruppen, äldre beteckning för
vissa kambrosiluriska, starkare
omvandlade kristalliniska skiffrar i
våra fjälltrakter. Jfr Köligruppen.
Sevenbom, Johan (1721—84),
landskapsmålare, elev till Joseph Vernet
i Paris. Inleder det romantiska
land-skapsmåleriet i Sverige. Utförde
dels fantasilandskap, dels svenska
utsikter, bl. a. en serie
stockholms-bilder (nu i Stockholms rådhus).
Severin, Frans (f. 2/1 1889),
tidningsman, politiker, syndikalist till 1928,
då han anslöt sig till
socialdemokraterna. Var redaktör för
Syndika-listen 1917—21, för Arbetaren 1922
—28, för Signalen 1928—36. Var 1937
—47 statssekreterare i
kommunikationsdepartementet och 1942—51
chefredaktör för Aftontidningen.
Sedan 1933 är S. ledamot av A. K.
Severini, Gino (f. 1883), italiensk
målare. S. var en av futurismens
skapare och främsta företrädare genom
sina på rörelseverkan inriktade,
prismatiskt sönderbrutna målningar.
1921 anslöt han sig till Valori
plas-ticigruppen och dess klassiskt
inriktade måleri och har senare närmat
sig de abstrakta riktningarna, 1821.
Sevem [se’van], flod i v. England,
utfaller i Bristolkanalen. 338 km
lång, flodområde ca 21 000 km2.
Storbritanniens längsta och näst
Themsen ur trafiksynpunkt
viktigaste flod. Under dess mynning går
den 7 km långa S.-tunneln på
järnvägen London—Cardiff.
Seve’rus, romerska kejsare, se
Alexander S.
de Sévigné [sevinje’], Marie de
Ra-butin Chantal (1626—96),
markisin-na, fransk författarinna och
salongs-dam, bosatt i Hotel de Carnavalet,
berömd för sina brev till litterära
vänner och framför allt till sin
dotter, Francoise de Grignan (utgavs
i 5 dir 1862—67). Här når hon
mästerskapet i improvisationskonst och
ger ständiga prov på den klokhet,
älskvärdhet och stilfullhet, som gett
hennes brev plats i den klassiska
prosalitteraturen, 1180.
Sevilla [seviTja], stad i Andalusien,
s.v. Spanien, vid Guadalquivir 85
km från dess mynning. 376 627 inv.
1950. En av Europas mest pittoreska
städer. Stor gotisk katedral, en av
världens största kyrkor, uppförd på
1400-talet, där förr en moské låg,
varav blott återstår den berömda
minareten Giralda från 1100-talet,
stadens vårdtecken. Universitet.
Textil-, vapen-, ammunitions- och
maskinindustri. Livlig handel och
sjöfart, 3174, 3175 K.
Sèvres [sävr], stad i n. Frankrike, vid
Seine, mellan Paris och Versailles.
17 109 inv. 1954. — IS. slöts 10 aug.
1920 fred mellan de allierade och
Turkiet efter första världskriget. —
4804
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
