Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stockholms ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS SPÅRVÄGAR
STOLYPIN, PJOTR
sansstil. På 1690-talet påbörjades en
ombyggnad av slottet efter ritningar
av N. Tessin d. y. Då norra längan
och slottskyrkan fullbordats, avbröts
denna emellertid av den förödande
eldsvådan 1697 och större delen av
slottsbyggnaden förstördes.
Ritningarna till det nya slottet uppgjordes
av Tessin d. y. i anslutning till
italiensk barock och fransk klassicism,
554 B, 3266 B, 3442.
Stockholms spårvägar, ett
kommunal-ägt aktiebolag, grundat 1916 genom
ombildning av ett 1876 grundat
halv-enskilt företag. S. har med sig, 1925,
införlivat Stockholms centrala
om-nibus AB. Första linjen i nätet
öppnad 1877, nätet elektrifierat 1901
—04, första busslinjen öppnad 1923.
Stockholms stadsbibliotek, kommunalt
folkbibliotek, invigt 1928, bestående
av huvudbibliotek och tjugoen
filialer. S:s huvudbyggnad uppfördes
1924—27 efter ritningar av E. G.
Asplund och är ett av dennes
främsta verk. Konstnärlig utsmyckning
av bl. a. I. Johnson, H. Linnqvist
och N. Dardel, 363 B.
Stockholms Stads Frivilliga
Skarpskytteförening, bildad 1860, är
Sveriges största skytteförening.
Verkade i 30 år som centralorganisation
för svenskt skytte och är numera
indelat i tolv kompanier, vilka
vanligen arbeta var för sig som enskilda
klubbar. Medlemsantalet är omkring
3 000 och bana finnes vid Stora
Skuggan.
Stockholms stadshus, byggnad på
Kungsholmen i Stockholm,
inrymmande lokaler för stadens
representation och förvaltning. Uppfördes
1911—23 efter ritningar av R.
Östberg och är det främsta uttrycket
för den nationellt romantiska
arkitekturen i Sverige.
Byggnadskom-plexet grupperar sig kring
Borgargården och Blå hallen, vilken
tillsammans med Gyllene salen, med
mosaiker av E. Forseth, och
Statvåningen, med fresker av prins Eugen,
utgöra de förnämsta festlokalerna,
3269 B.
Stockholms stift innefattar Stockholms
stad samt s. delen av Stockholms
län. Upprättades 1942 genom
sammanslagning av de under
Stockholms domkapitel lydande
församlingarna och 34 ur Uppsala ärkestift
och 11 ur Strängnäs stift utbrutna
församlingar. 2 501 km2, 1 029 541
inv. 1954. Landets folkrikaste men
till ytvidden minsta stift.
Stockholms studentsångarförbund,
manskör, grundad 1905 och f. n.
uppdelad på en större och en
mindre kör om tillsammans ca 100
sångare. S. medverkar vid akademiska
festligheter samt konserterar minst
två ggr årligen. Ledare sedan 1917
E. Ralf.
Stockholms Superfosfat Fabriks AB,
Stockholm, tillverkar gödselmedel,
karbid, klorater, kväveföreningar,
konsthartser m. fl. kemiska
produkter. Fabriker vid Ljungaverk,
Stock-viksverken samt i Trollhättan.
Antal anställda ca 1 700. Bolaget
grundat 1871.
Stockholmssystemet, dels benämning
på det i Sverige under åren 1917—
1955 tillämpade systemet för
försäljning av rusdrycker (jfr Nykterhets
-lagstiftning), dels år 1913 av dr
Ivan Bratt bildat bolag, som intill
den 1 okt. 1955 handhaft
rusdrycks-försäljningen i Stockholm.
Stockholms-Tidningen, ST,
folkpartiorgan, grundad 1889, 1931
sammanslagen med Stockholms Dagblad.
Chefredaktör och ansvarig utgivare
sedan 1948 jur. kand. Carl Kreuger
(f. 1914), 3468.
Stockholms-Tidningens
riksskyttetäv-ling, en tävling för klubblag på
hemmabanor, arrangeras sedan 1923
och är Sveriges största skyttetävling
med årligen över 20 000 deltagare.
Stockholms Travsällskap, bildat 1925
som en utbrytning ur Svenska
Traf-sällskapet, är Sveriges största lokala
arrangör av travtävlingar och äger
Solvallabanan.
Stockholmsutställningar. 1. Industri
-och konstutställningen 1866, den
första skandinaviska utställningen,
anordnad dels i Kungsträdgården
dels i Nationalmuseum. — 2.
Konst-och industriutställningen 1897,
anordnad på Lejonslätten vid
Djurgården, de flesta
utställningsbygg-naderna uppförda av F. Boberg. —
3. Konsthantverks- och
konstindustriutställning 1909, anordnad i
Frie-sens park på Djurgården.
Utställ-ningsarkitekturen av Ferdinand
Boberg. — 4. Stockholmsutställningen
1930, anordnad på n. Djurgården, en
socialt och estetiskt radikal
utställning av konstindustri och
konsthantverk, hemslöjd, arkitektur,
bostäder m. m., som bl. a. genom E.
G. Asplunds utställningsarkitektur
blev funktionalismens första stora
manifestation i Sverige.
Generalkommissarie var G. Paulsson.
Stockholmsåsen, rullstensås, som
genomkorsar ö. Uppland och ö.
Södermanland från öregrundsgrepen i n.
till Södertörns sydspets. Bildar inom
Stockholm bl. a.
Observatoriekul-len, Brunkeberg och högsta delen
av Stadsholmen.
Stockman, David (1879—1951),
operasångare, tenor, 1907—42 anställd
vid Kungl. Teatern. Hovsångare 1929
och under 20-talet
Stockholmsope-rans måhända mest uppskattade
tenor i nära 100 roller, främst
lyriska i den franska och italienska
repertoaren.
Stockning, införande av bisvärm i
kupa.
Stockport [ståk’påt], stad i v.
England, vid floden Mersey s.s.ö. om
Manchester. 141 200 inv. 1954.
Betydande industri (elektriska och
andra maskiner, hattar m. m.),
3273 K.
Stockros, Althae’a ros’ea, familjen
kattostväxter, 2 m hög, 2-årig ört
med grunt flikade blad och stora,
kortskaftade blommor i knippen,
klaselikt samlade mot toppen.
Prydnadsväxt i olika färger, med enkla
eller fyllda blommor.
Stockstraff, gammalt skamstraff, som
bestod i att brottslingen placerades
på en bänk med föttema, stundom
också händerna, fastlåsta i en s. k.
gapstock. S. upphävdes 1841.
Stocksund, köping i Stockholms län,
6 km n. om Stockholms centrum,
vid Stocksundet mellan Edsviken
och Värtan. 5191 inv. 1954.
Villaförstad till Stockholm; i Mörby
Stockholms läns centrallasarett.
Samrealskola. Blev köping 1910, —
3405 K.
Stockton-on-Tees [ståk’tan-ån-ti’s],
stad i grevskapet Durham, n.ö.
England, 74 760 inv. 1954. Stora
skeppsvarv. Järn-, maskin- och annan
industri. Mellan S. och Darlington
öppnades 1825 världens första
ångdrivna järnväg för passagerartrafik.
Stofi’l (ty. Stoffel, tölp), gammalt
original, perukstock, kuf.
Stoicis’men [stå-J, eller stoiska skolan,
filosofisk riktning, som uppstod i
Grekland omkring 300 f. Kr. Dess
grundare var Zenon, och namnet S.
erhöll riktningen efter den
pelargång, Stoa poikile i Aten, där han
undervisade. S. brukar indelas i den
äldre S., 300—150 f. Kr. (Zenon,
Krysippos m. fl.), mellersta S., 150
—50 f. Kr. (Poseidonios m. fl.) och
senare S., t. o. m. 200-talet e. Kr.
(Seneca, Epiktetos, Marcus
Aure-lius). Grundmotivet i den stoiska
filosofin var kravet på sinnets
orubbliga fasthet i alla skiften och
läran om dygden som icke blott det
högsta goda utan som det enda
goda.
Stoiker. 1. Anhängare av stoicismen.
— 2. Person med karaktärsstyrka
och orubbligt sinneslugn. — Stoisk,
som avser stoicismen; orubblig,
behärskad, karaktärsstark.
Stoke-on-Trent [ståo’k-ån-tränt], stad
i v. England. 274 100 inv. 1954.
Centrum i The Potteries, betydande
porslinsindustri. Stenkolsbrytning.
Elektroteknisk och
kautschukindustri, 3276.
Stokes [ståoks], sir George (1819—
1903), en av sin tids främsta
matematiker och fysiker, professor i
Cambridge 1849. Har utfört
grundläggande hydrodynamiska
beräkningar, speciellt rörande inre
friktionen. Lämnade dessutom viktiga
bidrag till beräkning av objektiv.
Efter S. är enheten för kinematisk
viskositet (stok) uppkallad.
Stokow’ski, Leopold (f. 1882),
amerikansk dirigent av polsk-skotsk börd,
vann sin ryktbarhet som dirigent
för Philadelphias symfoniorkester
(1912—38) och genom sina
grammofoninspelningar. Sedan 1949 vid New
Yorks symfoniorkester. Framträdde
i Sverige 1939.
Stolberg [sjtåVbärk], Friedrich
Leopold (1750—1819), greve, tysk
författare, dansk minister i Berlin 1789
—1800. S., som var medlem i
Göt-tinger Dichterbund och tillhörde
kretsen kring Goethe, var mest
betydande som lyriker.
Stolbova [stalbå’va], numera
försvunnen by i Ingermanland, n.v.
Sovjetunionen, ca 40 km s.ö. om Ladoga,
bekant genom den fred, som där
slöts 27 febr. 1617 mellan Ryssland
och Sverige, varvid Sverige erhöll
Ingermanland och Kexholms län,
958.
Stolgång, yttersta delen av ändtarmen.
Stollbergsgruvan, gruva i Norrbärke
kommun, omfattande sydligaste
delen av Väster-Silvbergs malmfält
med produktion av manganhaltig
järnmalm, bly- och zinkmalm. Äges
av AB Stollbergs gruvor och
anrikningsverk.
1. Stolpe, Hjalmar (1841—1905),
arkeolog och etnograf, föreståndare
för Riksmuseets etnografiska
avdelning 1900, intendent och professor
1903. Gjorde 1871—81 betydande
utgrävningar på Björkö och Karlsö.
Insamlade under Vanadis’ världs
-omsegling 1883—85 stora samlingar
etnografiska föremål, och verkade
över huvud banbrytande för
etnografisk forskning i Sverige, 398,
2346.
2. Stolpe, Sven (f. 24/8 1905),
författare. Har utgivit ofta starkt
polemiska litterära essäer och romaner
och har som litteraturkritiker
(särskilt i Aftonbladet) livligt deltagit
i kulturdebatterna. Bland hans
arbeten märkes I dödens väntrum
(1930), Den kristna falangen (1934
—36), m. fl. Anslöt sig tidigt till
Oxfordgrupprörelsen och övergick
senare till katolicismen.
Stolpiller, till införande i stolgången
avsedda sockertoppsliknande piller,
bestående av kakaofett och något
verksamt läkemedel.
Stolypin [staly’-], Pjotr (1862—1911),
rysk statsman, premiärminister 1906
4862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
