Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sydshetlandsöarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYDSHETLANDSÖARNA
SYMPATISKA NERVSYSTEMET
Sydshetlandsöama, obebodd brittisk
ögrupp s. om Kap Horn, ingår i
Falkland Islands Dependencies.
2 200 km2. Viktigast är
Deception-ön, 2689 K.
Sydsken eller södersken, norrskenets
motsvarighet på s. halvklotet.
Sydslaver, se Slaver.
Sydslesvig, den del av Slesvig, som
ingår i det tyska
Schleswig-Hol-stein.
Sydstaterna, de av Amerikas förenta
stater, som ligga s. om
Delaware-viken och floden Ohio samt
staterna Louisiana, Arkansas, Oklahoma
och Texas. Flertalet av dem
utträdde 1861 ur unionen och
kämpade mot nordstaterna i amerikanska
inbördeskriget, 1320.
Sydsvenska Dagbladet Snällposten
(S D S), konservativ tidning i
Malmö. Ursprungligen två
tidningar, Snällposten, grundad 1848, och
Sydsvenska Dagbladet, grundat 1870,
vilka sammanslogs 1872.
Chefredaktör och verkställande direktör är
sedan 1937 major Christer Wahlgren
(f. 1900).
Sydsvenska kraft AB, Malmö, grundat
1906, äger ett flertal
vattenkraftstationer i södra Sverige,
ångkraftverk i Karlshamn och Malmö samt
ett omfattande kraftnät. Det
övertog 1920 Hemsjö Kraft AB.
Sydvaranger, järnmalmsfyndighet på
sydsidan av Varangerfjorden i
nordostligaste Norge.
Sydvictorialand, kuststräcka i
Antarktis, v. om Rosshavet, s. om
Australien och Nya Zealand.
Sydväst, huvudbonad av oljeduk för
fiskare och sjöfolk.
Sydvästafrika, förvaltarskapsområde
under Sydafrikanska unionen. 823 000
km2, 424 000 inv. 1952. Huvudstad
Windhoek. Före första världskriget
Tyska Sydvästafrika. 1949
meddelade Sydafrikanska unionen FN, att
S. inkorporerats de facto med
unionen, 24 K.
Sydöstra Sveriges Dagblad,
socialdemokratisk tidning i Karlskrona,
grundad 1903. Redaktör är sedan
1949 S. A. G. Berg (f. 1905).
Syeni’t, kristallinisk, tydligt kornig
djupbergart, huvudsakligen
uppbyggd av alkalifältspat och
horn-blände, 1858.
Syfilidologi’, läran om
könssjukdomarna.
Sy’filis, lu’es, könssjukdom orsakad
av syfilisspiroketen. överföres
oftast genom könsumgänge. Ger i
början symtom från hud och
slemhinnor. Kan senare ge sjukliga
förändringar i så gott som alla organ
i kroppen, men vanligast i
nervsystemet och blodkärlen, 3192, 3760.
Syfili’tiker, person som lider av
syfilis.
Syftminering, minering, som kan
sprängas genom elektrisk ledning
från på land belägen minstation.
Sygnati’der, se Kantnålar.
Sykomo’r, mullbärsfikonträd, Fi’cus
sycomo’rus, familjen mullbärsträd,
stort träd med ända till 10 m tjock
stam och ätliga men svårsmälta
frukter, s. k. egyptiska fikon eller
åsnefikon. Förekommer i Palestina,
Egypten och Östafrika. Veden
användes för tillverkning av mumie
-kistor.
Sylama, Sylfjällen, fjällmassiv i s.v.
Jämtland på gränsen till Norge,
1 762 h högt. Fyra glaciärer. Stor
ny turiststation, invigd 1933, —
1897 K.
Sylfi’d (fr. sylphide), kvinnlig
luftande; späd och graciös kvinna.
Sy 11. 1. Detsamma som sliper. — 2.
Liggande bottenbjälke i träväggar.
Sylla’bisk skrift (grek, syllabe’,
stavelse), skrift med tecken för
stavelserna, såsom i den japanska och
den gamla babylonska skriften. I de
anförda fallen är den dock
uppblandad med ideografisk (begrepps-)
skrift, vilket är mycket vanligt.
Sylla’bisk sång, sång, där varje
stavelse sj unges på endast en ton. —
Motsats: melismatisk sång.
SylTabus (lat., förteckning), en av
Pius IX 1864 utgiven förteckning
över samtida irrläror. Ordet
användes även om en liknande
förteckning som utgavs av Pius X 1907,
riktad mot den katolska
modernismen.
Syllogis’m (grek, syllogismos’),
slutledning. — Syllogisti’k,
slutlednings-lära.
Sylt, tysk ö v. om Schleswigs kust,
den största av de nordfrisiska
öar-na. 94 km2, 22 238 inv. 1950. Väldiga
dyner, livligt besökta havsbadorter.
En 11 km lång järnvägsbank,
Hin-denburg-banken, förbinder sedan
1927 ön med fastlandet. På S.
an-lades efter 1933 en stark tysk
flyg-och flottbas.
Syltlök, späd, vit lök av rödlöken,
AlTium ce’pa, som skalas, saltas,
kokas och lägges på burk med
ättika och kryddor, 1477 B.
Sylva, Carmen, författarpseudonym
för drottning Elisabeth av
Rumänien (1843—1916).
Sylvain [-väne’], Jules (f. 11/6 1900),
pseudonym för Stig Hansson,
kapellmästare och schlagerkompositör.
Har skrivit operetten Zorina samt
många musikaliska »örhängen».
1. Sylwan, Otto (1864—1954),
litteraturhistoriker, professor vid
Göteborgs Högskola 1901—31, dess
rektor 1914—31. Har gjort betydande
insatser rörande metrikens och
pressens historia och bl. a.
författat standardverken Svenska
pressens historia till statshvälfningen
1772 (1896) och Den svenska versen
(1925—34) samt deltagit i
utgivandet av en allmän och en svensk
litteraturhistoria.
2. Sylwan, Vivi (f. 4/9 1870), syster
till Otto S., textilhistoriker,
amanuens vid Röhsska
konstslöjdsmu-seet 1914—41. Har bl. a. utgivet
Siden och brokader (tillsammans med
A. Geijer, 1931) och Svenska ryor
(1934).
Sylwan, Mark (f. 5/3 1914), tecknare,
grafiker och bokkonstnär. Som
medarbetare i Svenska Dagbladet
har S. bl. a. utfört teckningar i en
saklig, elegant linjestil.
Sylvester, nyårsafton; namn på årets
sista dag.
Sylves’ter, namn på fyra påvar, av
vilka den berömdaste var S. II, påve
999—1003, lärd och filosof, kejsar
Otto III:s uppfostrare och
rådgivare.
SyFvia, se Sångare.
SylviTdae, se Sångfåglar.
Sylvi’n, mineral av kaliumklorid.
Liknar bergsalt, men smakar
annorlunda. Förekommer i
Stassfurtsal-terna och användes såsom
utgångsmaterial för framställning av andra
kaliumsalter.
SyFvius, Johan (d. 1695), målare.
Efter mångårig vistelse i utlandet
hemkallades S. för att delta i
utsmyckningen av Drottningholms
slott, där han i den italienska
högbarockens anda utförde trapphusets
fresker och plafonden i övre
galleriet.
Symbios [-biå’s], samliv mellan två
artskilda organismer till bägges
gemensamma nytta. Inom växtvärlden
t. ex. mellan ärtväxter och
bakterier, inom djurvärlden mellan
ere-mitkräftan och sjöanemonen. Se
även Lavar.
Symbol [-båT] (grek. sym’bolon,
kännetecken), sinnebild, konkret tecken
för något abstrakt. — Symboli’k,
symbollära; symbolisk
framställning. — Inom teologin: vetenskapen
om de kristna bekännelseskrifterna.
— Symbolise’ra, vara symbol för,
föreställa. — SymboTisk,
sinnebild-lig.
Symbolis’men, litterär riktning som
blev skolbildande i Frankrike
omkring 1885. I opposition mot
posi-tivismen och naturalismen hävdade
den en symbolisk
verklighetstolkning och byggde sin poesi på
ordmusik, ordmagi, antydningar och
sinnesanalogier. Mer eller mindre
typiska representanter äro Rimbaud,
Mallarmé och Valéry. Likartade
riktningar uppstodo snart i andra
länder. I Sverige visade 90-talet
många drag som kunna hänföras till
S. — Inom bildkonsten framträdde i
anslutning till allmänna
antinatura-listiska strömningar besläktade
rörelser vid samma tid.
Representanter härför äro G. Moreau och O.
Redon och i viss mån Gauguin,
Munch och Wilhelmson samt Aguéli
och Sager-Nelson.
Symfoni’ (grek, syn, tillsammans, och
fone’, ljud), musikalisk konstform,
egentligen en sonat för hel
orkester. Uppstod i modernare mening på
1700-taiet ur olika förformer
(operauvertyren, concerto grosso). Den
klassiska S:s störste mästare var
Haydn, Mozart och Beethoven,
senare märkes bl. a. Brahms,
Bruck-ner, Sibelius, Nielsen, Stravinskij,
Hindemith samt bland svenskar F.
Berwald, G. Nystroem och H.
Rosenberg m. fl. Jfr Sonat.
Symfoni’orkester omfattar stråk- och
biåsinstrument samt slagverk, 2385
B.
Symfo’nisk dikt kallas orkesterstycke
i en sats och med fri form samt
med programmusikalisk tendens.
Symfonisk jazz, en av P. Whiteman
på 1920-talet presenterad art av
un-derhållningsmusik, som begagnar
vissa av jazzens uttrycksmedel och
något av den seriösa musikens
orkesterstil. Typisk företrädare bland
kompositörer: G. Gershwin. S. bör
ej räknas till »äkta» jazz.
Symfy’s, fast förbindelse mellan två
benändar.
Symmetri’ (grek. symmetri’a),
geometrisk regelbundenhet: den
överensstämmelse som gäller mellan ett
föremål och dess spegelbild.
Symmetriplan, plan, som delar en
symmetrisk kropp i två lika men
spegelvända delar.
Sympate’tisk, som har medkänsla för.
— Sympatetiskt bläck, benämning
på »osynligt bläck», vars skrift
först efter viss behandling blir
synlig. Kan utgöras av färglösa eller
svagt, färgade ämnen, såsom saliv,
vissa lösningar av metallsalter
(t. ex. kaliumklorur) och organiska
föreningar, som kunna göras
synliga genom uppvärmning, kemiska
medel, ultraviolett ljus m. m.
Sympati’ (grek. sympath’eia,
medlidande), medkänsla, samstämmighet
i känslor och tankar; böjelse. —
Motsats: antipati’. — Sympatise’ra,
överensstämma i känslor och
tankar, hysa sympati. — Sympa’tisk,
sympativä ekande; förstående,
behaglig.
Sympa tiska nervsystemet, i vidsträckt
bemärkelse detsamma som
Vegetativa eller Autonoma nervsystemet, i
4888
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
