Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sirynga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIRYNGA
SÄDESBLÅSA
mandatområdet S. samt de brittiska
mandatområdena Palestina och
Transjordanien. — 2. Republik i
mellersta delen av S. 1. 184 920 km2,
3 381 000 inv. 1952. Huvudstad
Damaskus. Statsöverhuvud sedan 1955
president Shukri el Kuwatli, 1162,
1239 K.
Syrin’ga, syrénsläktet, se Syrener.
Syringomyeli’, nervsjukdom, med
förlamningar vanligen av armarna och
atrofi av musklerna, 2470.
Syr’inx, se Panflöjt.
Syriolog, kännare av syriska språket
och litteraturen.
Syrjä’ner, finsk-ugrisk folkstam i n.
Sovj etunionen (Komiområdet), kring
Petjora och övre Vytjegda. Ca
400 000 personer.
Syror, kemisk förening som i
vattenlösning avdissociera positiva
vätejoner. Syran säges vara stark om
den dissocieras fullständigt, annars
svag, 44.
Syrsalt, detsamma som bläckpulver.
Syrsor, grävgräshoppor, Gryl’lidae,
familj av ordningen rätvingar, ha kort,
cylindrisk kropp. Musicera genom
att gnida täckvingarna mot
varandra. — Mullvadssyrsan, 5 cm lång,
mörkbrun, med frambenen
utvecklade till grävben, finnes i s.
Sverige. — Hussyrsan, GrylTus
do-mes’ticus, 2 cm lång, uppsöker
varma ställen, lever av säd, mjöl och
bröd, 1471.
Syr’ten, två stora inbuktningar av
Medelhavet i n. Afrika, Stora S.,
mellan Tripolis och Barka, Lilla S. på
Tunis ö. kust.
Süsskind, Walter (f. 1913), engelsk
dirigent av tjeckisk börd, verksam i
England sedan 1939, där han lett
orkestrar i London, Edinburgh och
Glasgow. Han gästdirigerade i
Stockholms konsertförening 1952.
Syssling, kusinens barn i förhållande
till varandra.
Syssloman, i allmänhet detsamma som
ombudsman. Användes som titel på
vissa befattningshavare vid sjukhus
och liknande anstalter.
Syste’m (grek. sys’tema,
sammanställning), helhet med ordnat
sammanhang mellan delarna, t. ex.
nervsystem, planetsystem;
planmässighet, metod.
Systematisk, vetenskaplig indelning av
kunskapsstoff, klassificering. —
Systematisk, planmässigt ordnande,
metodisk. — Systematise’ra, ordna i
system.
Systembolag, benämning på
monopoliserade bolag för detaljhandel med
alkoholhaltiga drycker, 2545.
Systerbäck, fi. Ra’jajoki, ry. Sestra,
å på Karelska näset, 64 km lång.
Till 1940 gräns mellan Finland och
Sovjetunionen, 956.
Sys’tole, grek., hopdragning, den del
av hjärtperioden, som omfattar
hjärtats sammandragning.
Syttende mai, Norges nationaldag, till
minne av den norska sj älvständig
-hetsmanifestation som den 17 maj
1814 tog sig uttryck i valet av
Kristian Fredrik till konung och
antagandet av den s. k.
Eidsvoldförfatt-ningen.
Szatmåmémety [sat’-], stad vid
floden Szamos, v. Rumänien, 52 000
inv. 1941, 1940—44 i ungersk
besittning. Textil- och bränneriindustri.
Szczecin [sj tj et’sin], polska namnet på
Stettin, 2691.
Szechwan, annan form för Sichuan.
Szeged [säg’äd], stad i s. Ungern vid
floden Tisza. 132 616 inv. 1949.
Landets näst största stad. Viktig
järnvägsknut, handelscentrum för s.
delen av ungerska slätten. Universitet.
S. var 1849 säte för den
revolutionära ungerska regeringen, 880.
Székesfehérvår [se’käsj-], ty.
Stuhl-weissenburg, stad i Ungern, 60 km
s.v. om Budapest, 1027—1380
huvudstad, 48 000 inv. 1941. Vinodling.
Livsmedelsindustri.
Szekler [se’-], magyarisk folkstam i
s.ö. Transsylvanien, v. Rumänien.
Bilda en språkö inom det rumänska
språkområdet. Ca 500 000 personer,
von Szent-Györgyi [sänt djör’dji],
Albert (f. 1893), ungersk biokemist,
professor i medicinsk kemi i Szeged
1930, sedan 1947 verksam i USA.
Har gjort undersökningar av en i
de flesta cellvävnader
förekommande substans, askorbinsyra, och
visade senare att substansen var
identisk rned vitamin C. Erhöll 1937 års
nobelpris i fysiologi och medicin.
Szigeti, Joseph (f. 1892), ungersk
violinist, en av vår tids mest berömda,
har särskilt ägnat sig åt modern
musik. På turnéer över hela
världen besökte S. Sverige f.f.g. 1922.
Szlachta [sjla’-], polsk benämning pä
landets adel.
Szymanowski [sjymanåf’ski], Karol
(1882—1937), polsk tonsättare, vars
balett Hamasie (1935) gjorde
honom berömd även i utlandet. Skrev
operor, symfonier, oratorier o. d.
s. å., förkortning för samma år.
Sågfisksläktet, Pris’tis, med intill 6
m långa arter i varma hav. Har
nosen utdragen till ett meterlångt,
svärdliknande utskott med två
rader skarpa tänder. Hur sågen
användes är ej fastslaget.
Såglaxar, sågkarplaxar, Serrosal’mo,
släkte av familjen karplaxar. Hit
hör den livsfarliga pira’yan eller
piran’hasfisken i Amasonområdet.
Sågmyra, industrisamhälle i B j ursås
kommun, Kopparbergs län, 22 km
n.v. om Falun. 822 inv. 1951.
Yllefabrik, mekanisk verkstad,
snickerifabrik, 641 K.
Sågsteklar, bladsteklar,
Tenthredin’i-dae. Har fått namnet efter honans
sågliknande äggläggningsrör. Äggen
läggas under huden på blad, vilket
kan ge upphov till galläpplen,
ce-ci’dier, hos vide, rova, kål,
fruktträd, krusbär och tall.
Sågtång, Fu’cus serra’tus, en vid
västkusten och i Östersjön vanlig
brunalg. Bål sågtandad utan bläsor.
Sågverksindustri, förädling av virke
till plank samt hyvlade och
ohyvlade bräder, lådvirke m. m.
Samarbetar i allt större utsträckning
med cellulosaindustrin, snickeri- och
wallboardindustrin för
nyttiggörande av virkesavfall, 3066.
Sånfjället, se Sonfjället, 1687.
Sånga. 1. Församling i Färingsö
kommun i s. Uppland, Stockholms län,
831 inv. 1954, med medeltida kyrka.
— 2. Församling i Boteå kommun i
s. Ångermanland, Västernorrlands
län, 598 inv. 1954, med medeltida
kyrka. En källa nära kyrkan var
kurort 1849—98. Tidigare
övnings-plats för Västernorrlands
bevärings-bataljon.
Sångare, Sylvitdæ, familj av
tättingarna, omfattar bl. a. sångare-,
löv-sångare-, kärrsångaresläktena,
bastardnäktergalen och härmfågeln,
Insektätare. Flyttfåglar.
Sångfåglar, underordningen Os’cines
av tättingarnas ordning, omfattar
bl. a. familjerna sångare, finkfåglar,
mesar, flugsnappare, lärkor,
vävarfåglar, trastar, starar, nötväckor,
trädkrypare, kråkfåglar och svalor.
Sånggudinna, se Musa.
Sånglärka, Ala’uda arven’sis,
familjen lärkor, längd 185 mm,
grå-brun-spräcklig, de två yttersta
stjärtpen
norna nästan helvita, lever av
mjuka skott, groddplantor, insekter och
frön. Häckar i en grop på marken.
Flyttfågel, som kommer tidigt.
Allmän på odlad mark i hela landet.
Sångspel, skådespel i opera- eller
operettform men med talade
dialoger, t. ex. Mozarts Trollflöjten.
Sångsvan, se Svanar, 3572.
Sångtrast, taltrast, Tur’dus mu’sicus,
familjen trastfåglar, längd 23 cm,
ovan olivbrun, halsen framtill vit
med glesa, droppformiga, svarta
fläckar. Lever av insekter och bär,
häckar i granar allmänt över hela
landet. Flyttfågel, 719, 1272, färgpl.
vid art. Fåglar.
Såpa, i kemiskt avseende kaliumsalt
av en fettsyra. I dagligt tal avses
med S. den halvfasta produkt, som
erhålles genom kokning av
vegetabiliska olj or med kaliumhydroxid
och som innehåller kaliumsalter av
fettsyror (såpor) och glycerol.
Denna S. brukar dessutom vara försatt
med vissa fyllnadsämnen och
färgämnen (grönsåpa). Användes
såsom tvättmedel.
Sårläka, Sanic’ula europae’a, familjen
flockväxter, flerårig, 2—4 dm hög
ört. Har djupt handflikade blad och
huvud i flock med allmänt och
enskilt svepe. Tämligen allmän i
lundar och skogar i södra och
mellersta Sverige.
Såsta, gods i Täby köping,
Stockholms län, sedan 1918 ägt av
stiftelsen Höstsol.
Såtenäs, förläggningsort för
Skaraborgs Flygflottilj, F 7, på en udde
i Vänern mellan Vänersborg och
Lidköping, ca 1 mil n. om
Grästorp.
Såve’ra, sauvera (fr. sauver), rädda.
Säbrå, kommun i s. Ångermanland,
Västernorrlands län, 8 410 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Hemsö, Häggdånger, Stigsjö,
Säbrå och Viksjö.
Säby. 1. Församling omfattande Tranås
stad (se d. o.). — 2. Församling
i Härslövs kommun i v. Skåne,
Malmöhus län, 298 inv. 1954. — 3.
Församling i Kolbäcks kommun i
s.ö. Västmanland, Västmanlands län,
601 inv. 1954, med tornlös kyrka
från 1300-talet.
Säbyholm. 1. Gods i Härslövs kommun,
Malmöhus län, 4 km n. om
Landskrona, tidigare kungsgård nu
rå-sockerfabrik. ägd av Svenska
Sockerfabriks AB. — 2. Gods i
Upplands-Bro kommun, Uppsala län,
känt sedan 1300-talet.
Säbylund, fideikommiss i Kumla
landskommun, Örebro län, känt
sedan 1300-talet. Tillhör nu ätten von
Essen. Huvudbyggnad från
1780-talet. Värdefullt bibliotek.
Säck, äldre rymdmått för spannmål,
mjöl o. dyl., numera = 100 kg, för
ved och kol = 1 hl och för cement
= 50 kg.
Säcklöpning, tävlingsform vid lekar
och fester etc., varvid deltagarna
stå med fotterna i bottnen på en
säck och försöka löpa eller hoppa
framåt. I Amerika noteras
amerikanska rekord i säcklöpning.
Säckpipa, folkligt biåsinstrument med
urgamla anor från Orienten, ännu i
bruk bl. a. i Skottland och
Syd-italien. S. anblåses indirekt med
luft från luftbälgar av skinn, och
av flera pipor fungerar ofta någon
som ljudande bas.
Säckspinnare, Psy’chidae, en familj av
fjärilarna med 12 arter i Sverige.
Äro små och håriga. Honorna sakna
flygförmåga. Larverna leva i
rör-eller snäckformiga silkeshylsor, 999.
Sädesblåsa, körtlar i närheten av
489O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
