Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tannin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TANNIN
TARN-ET-GARONNE
T. (uppförd l:a ggn i Dresden 1845,
i Stockholm 1876), 2210, 3626.
Tanni’n, detsamma som garvsyra, 1365.
Tannåker, församling i Forsheda
kommun i s.v. Småland, Jönköpings län.
282 inv. 1954.
Ta’nta, stad i n. Egypten, n.n.v. om
Kairo. 140 000 inv. 1947.
Vallfarts-moské med muhammedansk
högskola. Stora årliga marknader, 769.
Tanta’l, tung metall. Kemiskt tecken
Ta, atomvikt 180,88, atomnummer
73, täthet 16,6, smältpunkt 3 150° C.
Utmärkes av en mycket stor
hårdhet och motståndskraft mot
kemikalier. Angripes icke av vanligen
förekommande syror och alkalier,
varför T. på senare tid fått viss
användning såsom
konstruktionsmaterial i kemisk apparatur, kirurgiska
instrument m. m., 2246.
Tan’talos eller Tan’talus, grekisk
sago-konung, son till Zeus, fader till
Pe-lops och Niobe. Fick äta vid
gudarnas bord men förrådde deras
hemligheter. Straffades i Hades med
evig törst och hunger samt ångest
för att en klippa skulle falla ner
och krossd honom. När han ville
dricka, vek vattnet från hans mun
och fruktbehängda grenar lyftes
undan, vilket gjorde att T.
uppfattades som sinnebild för girigheten. —
Tantali kval, evig otillfredsställdhet
och vanmakt.
Tantième [franskt uttal tanstiä’m] eller
tantie’m, del i vinsten. Tillerkännes
ofta ledande funktionärer i ett
företag.
Tanto [tan’tå], ital., mycket. — I
musiktermer såsom alleg’ro ma non
tanto, »allegro men ej för mycket».
Tanum, kommun i n. Göteborgs och
Bohus län, 3 mil s. om Strömstad.
6 065 inv. 1954, därav 132 respektive
217 i municipalsamhällena Sannäs
och Havstenssund. Trakten är rik
på fornminnen, varibland ett stort
antal hällristningar, kummel och
stenåldersboplatser. Bildad 1952
genom sammanslagning av
Grebbe-stad, Lur och Tanum, 427, 424 K.
Tao, kin., egentligen väg, kretslopp.
Hos den kinesiske filosofen Lao-Tse
beteckning för det »all-ena», den
mystiska, över alla bestämningar
upphöjda princip som styr och
uppehåller världen, 2039.
Taoism’, kinesisk religionsform,
innefattande olika kinesiska vishets- och
frälsningsläror, främst den
upphöjda spekulation som utmärker
Lao-tse och Chuang-tse och som
utformats i det den förre tillskrivna
verket Tao-te-king. T. har senare ofta
vulgariserats och utvecklats till
magi och exorcism, men den har
också, delvis i nära samverkan med
buddhismen, övat stort inflytande
på Kinas konst och litteratur, 2006.
Taormi’na, forntidens Tauromen’ion,
stad på ö. Sicilien, n.ö. om Etna.
6 690 inv. 1951. Talrika
byggnadsläm-ningar från antiken, bl. a. en i
klippan delvis uthuggen grekisk teater.
Livligt besökt vinterkurort, 2988 B.
Tap-dancing [täp’-da’nsing], eng.,
virtuos steppdans med en mängd
variationer och eleganta rörelser,
utmärkt skickligt framställd på film
av bl. a. Fred Astaire.
Tapetserarbin, MegachiTe, ett släkte av
bifamiljen, liknande tambina. De
förfärdiga sina celler av ovala och
runda, utskurna bladbitar, 351.
Tapettryck, tryckförfarande inom
tapetindustrin. Tryckningen sker som
regel i flerfärgsmaskiner med
färgverk och tryckvalsar ordnade efter
varandra längs periferin av en stor
cylinder mot vilken tapetpapperet
tryckes. Tryckvalsarna kan vara av
trä eller metall i vilka mönstret
ut-skurits eller etsats.
Tapioka, se Manio’k.
Tapi’rer, Tapi’ridae, familj uddatåiga
hovdjur med nosen utdragen till en
kort snabel. Leva av blad och unga
skott. Vistas vid och i vatten i
tropiska skogar. Schabraktapiren i
Bortre Indien är 2,5 m lång och 1
m hög. I Amerika finnas 2 arter,
724 B, 3385.
Tappar, sinnescellerna i ögats
näthinna.
Tapto, militär trum- eller
trumpetsignal, som anger att manskapet skall
samlas i sin förläggning för nattvila.
Ordet kommer av lågtyska tap to,
tappen till, d. v. s. tappen skulle
slås i öltunnan.
Tara (arab, tarha, det bortkastade),
emballage eller dess vikt. Brutto
vikten minskad med T. ger
nettovikten.
Tarakanova, Anna Petrovna (d. 1775),
rysk äventyrerska. Utgav sig för
att vara dotter till kejsarinnan
Elisabet. Framkom i Italien med
anspråk på den ryska tronen.
Lockades till Ryssland, där hon
fängslades och dog i Peter
Pauls-fäst-ningen.
Taran’tel, Hogua taran’tula, art av
familjen jaktspindlar. Är gulröd med
svart teckning och når en längd av
ca 35 mm. Den förekommer i
Spanien och Italien och var förr
mycket fruktad, då dess bett ansågs
åstadkomma en sjukdom, tarantism
troligen en form av hysterisk
dans-sjuka.
TarantePla, ytterst livlig solo- eller
pardans i 3/s- eller Vs-takt, från
staden Taranto i Syditalien. Förr
ansågs T. vara ett medel mot bett
av den giftiga tarantel-spindeln. På
1800-talet skrevo en del tonsättare
karaktärsmusik i form av T.
(Cho-pin, Liszt o. a.), 1070.
Ta’ranto [-tå], forntidens Tare’ntum,
stad i Apulien, s. Italien, vid
Ta-rantobuktens inre del. 173 967 inv.
1953. Ärkebiskopssäte. Jämte Spezia
Italiens viktigaste örlogshamn.
Havs-biologiskt institut, berömt
arkeologiskt museum. T. anlades av
spartaner omkring 700 f. Kr. och var
på 400-talet den förnämsta
handelsstaden i s. Italien. Erövrades sedan
konung Pyrrhus fördrivits av
romarna 272 f. Kr. — T. utsattes 11—
12 nov. 1940 för ett brittiskt
flyganfall, varvid stora delar av den
italienska flottan förstördes.
Ta’rantoviken, bred vik av Joniska
havet i s. Italien, mellan Kalabrien
och Apulien.
Tarapacå [-ka’], den nordligaste
provinsen i Chile, »salpeterlandet».
55 287 km2, 102 789 inv. 1952.
Huvudstad Iquique, 612.
Tarascon
kå“s’J. 1. Stad i [-departementet Bouches-du-Rhöne, s.ö.
Frankrike, vid Rhöne. 7 744 inv. 1954.
Ett av Frankrikes bäst bevarade
medeltida slott från omkring 1450
och märklig kyrka från 1100-talet.
T. har blivit ryktbart genom A.
Daudets roman Tartarin de T. —
2. Stad i departementet Ariège,
Languedoc, s. Frankrike. 3184 inv.
1954.
Taraval’, Guillaume Thomas (1701—•
50), fransk målare, verksam vid
Stockholms slott från 1732, där han
bl. a. utfört en rad
plafondmålningar. T. var den främste
förmedlaren av den franska rokokons
dekor ationsmåleri. Ledare för den 1735
inrättade Kongliga Ritarakademien,
3268.
Tarax’acum, maskrossläktet, se
Maskros.
Tarbes [tarbj, huvudstad i
departementet Hautes-Pyrénées, s.v.
Frankrike, vid floden Adour. 40 242 inv.
1954. Katedral från 1200-talet.
Metall-, maskin- och textilindustri.
Tarent’, försvenskad form av
Taren-tum, se Taranto.
Tare’ring, vid vägning påläggning av
motvikter till det kärl vari en vara
skall uppvägas, så att kärlets vikt
(taran) ej medräknas vid vägningen.
Targa Florio-loppet, italiensk
biltävling. Har sedan 1906 körts på
Sicilien, alltid på landsväg, och är en
av världens mest kända och
svåraste tävlingar.
Tarif’a, stad i s. Spanien vid
Gibraltar sund. 18 098 inv. 1950. I närheten
Kap T. eller Punta Marroqui, det
europeiska fastlandets sydligaste
udde (36° n. br.).
Tariff’ (arab, tarif, kungörelse),
prislista; lista över tullsatser, avgifter
m. m.
Ta’rik ibn Zijad (omkring 680—725),
arabisk fältherre. Anläde en
stödjepunkt på Gibraltar (Djabal al Tarik,
dvs. Tariks berg) och besegrade
västgöterna 711, varigenom han
inledde muhammedanernas
herravälde i Spanien, 1383, 3170.
Ta’rim, flod i östturkestan,
Centralasien, från Karakorum genom det
ökenuppfyllda Tarimbäckenet till
den »vandrande sjön» Lop-nor. Har
ändrat sitt lopp flera gånger under
historisk tid. Ca 2 000 km lång,
flodområde 900 000 km2. Viktigaste
källflod Jarkand-darja, 1576.
Tarm, matsmältningsorgan, 5—6 m
långt rörformigt organ, som
förbinder nedre magmunnen med
änd-tarmsöppningen. Tarmen består av
flera olika avdelningar. Den övre
delen av tarmen kallas tunntarmen
och består av tre olika avdelningar,
nämligen tolvfingertarmen
(duode’-num), tomtarmen (jeju’num) och
kroktarmen (iTeum). Därefter
följer grov- eller tjocktarmen (coTon)
samt ändtarmen (rec’tum). Tarmens
vägg består av slemhinna och
muskulatur och omgives ytterst av
bukhinnan.
Tarmgaser, genom jäsning av
tarminnehållet bildade gaser. Kunna
understundom ge upphov till
obehagliga smärtor i buken.
Tarmkatarr, enteri’t, inflammation i
tarmens slemhinna, yttrar sig i diarré
och koliksmärtor och bör
behandlas med sängläge och fasta innan
läkare hinner anlända; vanlig
barnsjukdom, 2444.
Tarmkäx, av bindväv, fett och
blodkärl bestående bildning som utgör
tarmens fäste vid bakre bukväggen.
Tarmludd, små utskott på
tarmslemhinnan, som åstadkommer dess
luddiga utseende, 2284.
Tarmsår förekommer dels i
tolvfingertarmen och medför ungefär
samma symtom som magsår, dels i
nedre delen av tunntarmen och
grovtarmen vid bl. a. tyfus och
tuberkulos.
Tarmvred, iTeus, symtom på ett
hinder av tarmpassagen. Förekommer
bl. a. vid inklämt bråck,
tarmkräfta, förlamningar av tarmens
muskulatur m. m. och yttrar sig i
utebliven öppning, utebliven
gasavgång, kräkningar, svåra smärtor i
buken. Kirurgisk behandling.
Tarn. 1. Högerbiflod till Garonne, s.
Frankrike. Genomflyter i en
kan-jonliknande dal Les Causses. 375 km
lång, segelbar 140 km. — 2.
Departement i s. Frankrike, kring T. 1.
5 780 km2, 308 197 inv. 1954.
Huvudstad Albi, 1141 B.
Tam-et-Garonne [tarn-e-garå’n],
de
4899
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
