- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
4903

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tekniska ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISKA LÄROVERK

TELEVERKET

lands högsta utbildningsanstalt för
ingenjörer. Har avdelningar för
allmänna vetenskaper och teknisk
fysik, maskinteknik, skeppsbyggnad,
elektroteknik, väg- och
vattenbyggnad, kemi och kemisk teknologi,
bergsvetenskap, arkitektur och
lantmäteri m. m. Kurserna äro numera
minst 4-åriga. T. grundades 1827
som ett slags »slöjdskola»
(Teknologiska institutet). Blev högskola 1877,
— 3073.

Tekniska läroverk, se Högre tekniska
läroverk.

Tekniska museet, invigt 1936, har
tillkommit genom donation av Knut
och Alice Wallenbergs stiftelse.
Mu-seibyggnaden är belägen nära
Sjöhistoriska museet på Djurgården,
norr om Djurgårdsbrunnskanalen.
— Chef för T. är museidirektör
Torsten Althin.

Tekniska nomenklaturcentralen (TNC),
1941 bildad institution, som arbetar
för en för svenska förhållanden
lämplig teknisk nomenklatur samt
för dennas spridning genom
publikationer, rådgivning m. m. Till T.
äro flera statliga verk, högskolor
och industriföretag anslutna. T.
samarbetar med motsvarande danska
och norska institutioner.

Tekniska skolan, till 1945 namn på
nuvarande Konstfackskolan i
Stockholm, 1591.

Teknisk Tidskrift, Svenska
teknolog-föreningens veckotidskrift, grundad
1878. T., som utgör forum för den
högre ingenjörsvetenskapen i
Sverige, utgår i en upplaga av ca 12 000
exemplar.

Teknokratism’, ideologisk föreställning
som betraktar de tekniska
hjälpmedlen och metoderna som de
väsentliga för mänsklig sammanlevnad.
Teknolog [-lå’g], studerande vid
teknisk högskola.

Teknologföreningen, se Svenska
tek-nologföreningen.

Teknologi’, allmän teknisk kunskap,
speciellt rörande råmaterial och
deras behandling. Man skiljer
vanligen mellan mekanisk och
kemisk T.

Teknologi’e doktor, tekn. dr, titel för
person som förvärvat teknisk
doktorsgrad vid Tekniska högskolan
eller Chalmers tekniska högskola.
Infördes 1927.

Tektoni’k (grek. tek’ton, timmerman,
byggmästare). 1. Geotektonik,
läran om jordskorpans uppbyggnad,
studerar rörelser i jordskorpan,
t. ex. veckningar, förkastningar och
överskjutningar. — 2.
Byggnadskonst, den tekniska behandlingen
av olika material och de regler,
som bestämmas av detta material
både ifråga om de större formerna
och ornamentiken, 1879.

Tel-Avi’v (hebr., vårens kulle), stad
i Israel, vid Medelhavet omedelbart
n.ö. om Jaffa. Tillsammans med
Jaffa 354 500 inv. 1953. Grundat
1909 som en villaförort till Jaffa
har T. sedan 1920-talet utvecklats
till ett kulturellt och kommersiellt
centrum för judarna i Palestina.
Stor handel, särskilt med
sydfruk-ter. Ehuru Jerusalem förklarades
som Israels huvudstad 23 jan. 1950,
har regeringen tills vidare sitt säte
i T., parlamentet däremot i
Jerusalem, 1802 B, 1804 K.

Telefo’n (grek. teTe, fjärran, och
fone’, ljud), apparatur för
ljudöverföring på elektrisk väg, vanligen
mellan två personer. T:s huvuddelar
äro mikrofonen (som överför
talsvängningarna till elektriska
strömvariationer) och hörtelefonen (som
omvandlar strömvariationerna till

hörbara ljud). Vanligen kombineras
bägge dessa apparater till en enda,
mikrotelefonen. — Vid andra T. än
för rent lokal överföring är
mikrofonen inkopplad på linjen via en
mikrofontransformator, vars uppgift
är att öka spänningen för att
tele-fonering skall kunna ske även på
stora avstånd utan alltför stor
ljudförsvagning. Vid
långlinjetelefone-ring användas s. k.
överdragsstatio-ner med förstärkare, vilka fungera
i bägge samtalsriktningarna, 3424 B.

Telefon AB L. M. Ericsson, en av
Europas största elektriska industrier,
bildades 1918 genom sammanslagning
av det år 1876 av L. M. Ericsson
grundade fabriksbolaget och
Stockholms Allmänna Telefon AB. T. har
egna fabriker i Midsommarkransen
(Stockholm), Karlskrona,
Katrineholm och Söderhamn för
tillverkning av telefoner, telefonväxlar,
instrument, alarmanläggningar,
ställverk m. m. samt äger ett flertal
svenska elektrotekniska företag,
bl. a. Svenska radio AB, Sieverts
kabelverk, AB Alpha, AB Ermex,
AB Rifa, AB Svenska Elektronrör.
T. har dotterbolag i de flesta
länder, varvid tillverkning bedrives bl.
a. i England, Holland, Italien, Norge
och Spanien. Antalet anställda vid
bolagets svenska företag utgör ca
14 000; totalt sysselsätter koncernen
ca 34 000 personer, 329 B.

Telefoni’ (grek. teTe, fjärran, och
fone’, ljud), vetenskapen om
avstånds-överföring av talljud på elektrisk
väg.

Telef otografi. 1. Fotografering av
avlägsna föremål med hjälp av
objektiv med stor brännvidd
(teleobjek-tiv). — 2. Fotografisk bild
erhållen på ovannämnda sätt. — 3.
Fotografisk bild som överförts genom
bildtelegrafi, 378.

Telefunk’en, tysk pioniärfirma för
trådlös telegrafi, grundad 1902.
Ansluten till Allgemeine
Elektrizitäts-gesellschaft (AEG), 2782.

Telegra’f (grek. graf’ein, skriva),
anordning för snabböverföring av
signaltecken på stora avstånd. — Vid
optisk telegraf er ing (föregångaren
till den elektriska T.) begagnades
en serie signalmaster, på vilka
semaforarmar e. d. successivt
omställdes i de olika kombinationer,
som motsvarade meddelandets
tecken. Avläsning gjordes med
tillhjälp av kikare. — Vid elektrisk
telegrafering med »nyckel»
användes Morse-alfabetet varigenom
meddelandet får formen av ett system
av streck och punkter. —
Snabbtelegraf ering utföres efter flera
andra system för teckenkombination,
varvid t. ex. teletype-apparater
(fjärrskrivmaskiner) ombesörja
alstrandet och återgivandet av dess?
tecken. — Genom användande a\
s. k. multiplex-system kan
telegrafering ske på samma ledningar som
och samtidigt med telefonering,
3424 B. — Telegrafe’ra, avsända
meddelanden per telegraf.

Telegrafplatån, den del av Atlantiska
centralryggen, som ligger v. om
Irland.

Telegram’, meddelande vanl.
befordrat på telegrafisk väg, 3424.

Telegrambild, se Bildtelegrafi.

Telegrambyrå, central för
nyhetsmeddelanden till tidningar, radio,
banker etc. Den första T. var Agence
Havas i Paris, 1944 ersatt av Agence
France-Presse. Andra stora T. äro:
Reuters i London, United Press
(U.P.) i New York, Deutsche
Presse-Agentur (DPA) i Hamburg,
Allge-meines Deutsches Nachrichtenbüro

(ADN) i Östberlin, Agenzia
na-tionale stampa associata (ANSA) i
Rom och Tass i Ryssland. — Sveriges
första T., Svenska Telegrambyrån,
grundad 1867, övertogs 1921 av TT.

Telekinesi’ (grek., fjärrörelse), den
förmåga som vissa personer påstås
ha att utan direkt beröring få
föremål att röra sig.

Telekonnektion [-neksjo’n],
fjärrkon-nekte’ring, försök att sammanställa
de i Norden företagna
lervarvmät-ningarna med liknande
undersökningar i Nord- och Sydamerika, Nya
Zeeland m. fl. nedisningområden
för att göra den av Gerhard De
Geer fastställda svenska tidsskalan
normgivande även för den
internationella kvartära tidräkningen.

Tele’makos, i grekisk mytologi son
till Odysseus och Penelope. I
Odysséen skildras T:s färd till
Nestor och Menelaos för att få
underrättelser om Odysseus samt hans
medverkan vid kampen mot friarna.

TeTemann, Georg Philipp (1681—1767),
tysk tonsättare, samtida med Bach
och Händel och mer produktiv än
dessa mästare tillsammans. Av
hans verk, som på sin tid sattes
mycket högt och ansågs mera
avancerade än Bachs, framföres alltjämt
både kammarmusik och kantater,
2381, 3564.

TeTemarken, landskap i s. Norge kring
Skiensälven och Nidälvens översta
lopp. Berömt för sin naturskönhet
och sina folkminnen. Gausta når
1 884 m ö. h.

Telemark fylke, fylke i s. Norge.
15 295 km2, 136 371 inv. 1950.
Huvudstad Skien.

Teleobjektiv (grek, tele, fjärran), ett
linssystem med stor brännvidd, för
fotografering på stora avstånd.
Bygges vanligen så att bägge
huvudplanen falla framför linssystemet så att
T. ej skall skjuta alltför långt ut från
kameran. — Med T. avses närmast
sådana objektiv vilkas brännvidd är
minst tre gånger så stor som ett
normalt kameraob j ektivs.

Teleologi’ (grek, teleos, ändamål, och
log’os, lära), den åskådning, enligt
vilken skeendet är bestämt av ett
ändamål. Det teleologiska beviset
för Guds existens grundar sig på
skapelsens ändamålsenlighet.

TeleosTei, se Benfiskar.

Telepati’ (grek. teTe, fjärran, och
pat’hos, själstillstånd), tanke- och
känsloöverföring från själ till själ
utan iakttagbara materiella
hjälpmedel.

Teleprinter (eng. print, trycka), med
telegrafnätet eller speciella nät
förbunden fj ärr skrivmaskin. Användes
främst på telegrafstationer,
nyhetsbyråer och tidningar, samt av
telex-abonnenter, 3469, 3472 B.

Teleskop [-skå’p], (grek. teTe,
fjärran, och skopei’n, skåda), större
stationär kikare, speciellt för
astronomiskt bruk. Indelas i
spegelteleskop (reflektorer) och linsteleskop
(refraktorer), 1991 B, 3150.

Telestyrelsen (före 1954 kallad
Telegrafstyrelsen) omhänderhar
ledningen av statens telegraf-, telefon- och
radioväsende. Tillkom 1856.
Styrelsen sorterar under
kommunikationsdepartementet och har närmast
under sig sex distriktsförvaltningar med
säte i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping, Gävle och Sundsvall.

Teleteknik, benämning på den del av
elektrotekniken, som behandlar
elektrisk avståndsöverföring av
meddelanden och signaler. Hit hör
telefoni, telegrafi, radio- och
radarteknik m. m.

Televerket (före 1954 kallat
Telegraf

4903

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free