Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Thiers ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
THIERS, LOUIS ADOLPHE
THORILD, THOMAS
mans med F. Becker utgivandet av
Allgemeines Lexikon der bildenden
Künstler (1—36, 1907—47. fr. o. m.
bd 16 utgivet av H. Vollmer), det
största och mest betydande
konst-närslexikon som finns.
Thiers [tiä’r], Louis Adolphe (1797—
1877), fransk historieskrivare och
statsman, franska republikens
president 1871—73. Deltog aktivt i
julirevolutionen, varefter han var
medlem av regeringen på olika poster.
Övergick under andra kejsardömet
till oppositionen, varnade för kriget
1870, deltog i
fredsunderhandlingarna med Tyskland. Hans historiska
arbeten om franska revolutionen och
Napoleon voro banbrytande, 1618.
Thiess, Frank (f. 1890), tysk
författare, bl. a. till romanen Tsushima
(1936, sv. öv. 1937) med motiv från
rysk-japanska kriget.
Thiis [ti’s], Jens (1870—1942), norsk
konsthistoriker och museiman, chef
för Nasjonalgalleriet i Oslo 1908—41.
Bland hans arbeten märkas Fransk
aand og kunst (1—4, 1917—39),
Edvard Munch og hans samtid (1933)
och Renoir (1940, sv. ö. 1944).
Thingvalla, tings- och marknadsplats
vid Klarälvens mynning, 1584 stad
under namnet Karlstad, 1957.
Thingvellir [bing’-], »tings vallarna»,
lavafält på s.v. Island, 40 km ö.n.ö.
om Reykjavik, det isländska
alltingets mötesplats 930—1798, numera
nationalpark, 1792.
Thiriet [tirje’], Maurice (f. 1906),
fransk tonsättare, som
huvudsakligen komponerat filmmusik men
även operor, orkesterverk m. m.
Thisted, huvudstad i amt med samma
namn (1 774 km2, 88 091 inv. 1950)
i n.v. Jylland, Danmark, vid
Limfjorden. 9 155 inv. 1950. Textil- och
maskinindustri. Fiske, 653 K.
1. Thofelt, Sven (f. 19/5 1905), överste.
Vann guldmedalj i modern femkamp
vid OS 1928 och kom fyra 1932 och
1936. Var en av Sveriges bästa
värj-fäktare, 2330, 2577 B.
2. Thofelt, Björn (f. 1935), son till S.
Thofelt, vann guldmedalj i modern
femkamp vid VM 1954, — 2329 B.
Thoma [tå’ma], Hans (1839—1924),
tysk målare och grafiker. Till hans
bästa alster höra de idylliska och
poetiska landskapen och
folklivskildringarna från Taunus och från
Rhens stränder.
Thoma, Ludwig (1867—1921), tysk
författare, medarbetare i Simplicissimus
och bayersk hembygdsskildrare.
Som humorist vann han
internationell popularitet med
Lausbubenge-schichten (1904, Tjuvpojkshistorier,
sv. ö. 1917).
Thomander, Johan Henrik (1798—•
1865), teolog, professor i Lund 1833
—50, biskop där från 1856. T. var
som teolog konservativ men i
kyr-ko- och allmänpolitiska frågor
utpräglat liberal och verkade bl. a.
för representationsreformen,
förbättrande av folkskoleväsen och nykter
-hetslagstiftning. T. var även känd
som vältalare och i sin ungdom
Shakespeareöversättare, 28.
Thomas [tårna’], Albert (1878—1932),
fransk socialistisk politiker och
publicist. Företog 1917 en resa till
Ryssland för att uppmana revolutions
-ledarna att fortsätta kriget. Från
1919 chef för Internationella
Arbets-byrån i Genève och
generalsekreterare för Internationella
arbetskon-ferensen.
Thomas, Ambroise (1811—96), fransk
tonsättare, chef för konservatoriet i
Paris 1871, världsberömd genom
operan Mignon (uppförd f. f. g. i Paris
1866, i Stockholm 1873), 2581.
Thomas [tåm’as], Bran don (1856—
1914), engelsk författare. Gjorde
världssuccé med farsen Charleys tant
(1892).
Thomas, Dylan (1914—53), engelsk
författare, en av den moderna lyrikens
främsta representanter, 845.
Thomas, Kurt (f. 1904), tysk
tonsättare, har skrivit betydande
kyrkomu-sikaliska körverk, delvis under
inflytande av 1600-talets tonkonst.
Sedan 1947 är T. verksam som
musikpedagog och dirigent i Detmold.
Thomas a Kempis (1380—1471),
nederländsk mystiker, augustinmunk, har
tillskrivits författarskapet till den
världsberömda uppbyggelseskriften
Om Kristi efterföljelse (sv. ö. 1948),
2462.
Thomas av Aqui’no (1225—74),italiensk
teolog och filosof, verksam som
lärare bl. a. vid Paris’ universitet,
me-deltidsskolastikens störste
systembyggare. Hans filosofi grundar sig
på den aristoteliska, vars läror han
lyckades sammansmälta med
kyrkans. Hans sammanfattande
huvudarbete, Summa Theologiae, har länge
varit normgivande för katolskt
tänkande, vilket formellt bekräftades
genom Leo XIII:s encyklika 1879.
T. kanoniserades 1323, — 3044.
Thomasmetoden. den av de engelska
studenterna S. C. Thomas (1850—
85) och P. C. Gilchrist (1851—1935)
omkring 1875 uppfunna
färsknings-metod, som möjliggör och
förutsätter användning av starkt
fosforhal-tig järnmalm. T. kallas också den
basiska bessemermetoden. — Av den
slagg, som uppstår vid processen,
erhålles genom f inmatning
gödningsämnet thomasfosfat, 1470.
Thomé, Werner (f. 1878), finländsk
målare. Har utfört landskap och
porträtt i en pointillistiskt betonad
stil, där skulptural form förenas
med högt uppdriven kolorit.
Thomism, anslutning till Thomas av
Aquinos lärosystem, sedan slutet av
1200-talet utmärkande för
domini-kanorden, dit Thomas själv hörde.
T:s uppsving i nyare tid daterar sig
från mitten av 1800-talet
(nythomism, nyskolastik). Dess makt inom
katolskt tänkande är obestridd och
även utanför detta har det övat
betydande inflytande.
Thompson [tåm’psan], Francis (1859—
1907), engelsk författare, har i sin
lyrik särskilt sysslat med de
metafysiska frågorna, t. ex. i The Hound
of Heaven, 843.
Thomsen, Christian Jürgensen (1788—
1865), dansk arkeolog, chef för
Old-nordisk Museum i Köpenhamn
(ingår sedan 1892 i Nationalmuseet),
vars samlingar han vetenskapligt
ordnade. Hans främsta verk
behandla den förhistoriska
tidsindelningen i sten-, brons- och järnålder,
142.
Thomsen, Edvard (f. 1884), dansk
arkitekt, professor i byggnadskonst
vid Konstakademien i Köpenhamn
sedan 1920. T:s verk under
1920-ta-let, bl. a. Söndermarkens
kremato-rium (1929), tillhöra med sin
asketiska stränghet den danska
klassicismens främsta.
Thomson, Arthur (f. 6/11 1891),
socialdemokratisk politiker,
undervisningsråd 1931—38, landshövding i
Malmöhus län 1939—51, ordförande
och chef för Statens
arbetsmarknadskommission 1939—46. T. har
utgivit Grundskatterna i den politiska
diskussionen 1809—66 (1923). T. blev
universitetskansler 1952.
Thomson [tåm’san], James (1700—48),
skotsk diktare, utövade genom sin
stora blankversdikt The seasons
(1726—30) stort inflytande på
1700-talets naturbeskrivande poesi,
däribland Axel Oxenstiernas, 840, 2857.
1. Thomson, sir Joseph John (1856—
1940), engelsk fysiker. Professor i
Cambridge 1884—1919, påvisade
elektronernas existens och bestämde
förhållandet mellan deras laddning
och massa. Nobelpristagare 1906, —
207.
2. Thomson, sir George Paget (f. 1892),
son till Joseph John T., engelsk
atomfysiker, professor i London
sedan 1930, erhöll 1937 tillsammans
med C. Davidson nobelpriset i
fysik för påvisandet av elektronernas
interferens vid deras passage genom
kristaller, ett av de påtagligaste
bevisen för materiens vågnatur.
Thomson, William, lord Kelvins namn
före adlandet, 1258.
Thonet, Michael (1796—1871),
österrikisk industriman och uppfinnare. T.
experimenterade på 1830-talet fram
en metod att böja trä med ånga,
vilken han använde vid stor
industriell produktion av möbler.
Thoor, Alf (f. 22/6 1923),
musikskriftställare, sedan 1946 musikkritiker
i Svenska Morgonbladet och sedan
1952 redaktör för Konsertföreningens
programblad. 1955 knöts T. även till
Sveriges körförbund som
verkställande ledamot i
riksförbundsstyrel-sen, ledare av förlagsverksamheten
och redaktör för tidskriften
Musiklivet.
Tho’rarinsson, Bjarni (1786—1841),
isländsk skald. Han är romantikens
banbrytare på Island och har bl. a.
författat dess nationalsång.
Thorborg, Kerstin (f. 19/5 1896),
operasångerska, (mezzo) sopran,
engagerad vid Kungliga teatern 1925—
30, vid Wienoperan 1935—38, vid
Metropolitan sedan 1936. T. har
gästat världens främsta musikcentra
och överallt fått höga lovord för
sin stämma och sitt kultiverade
sångsätt. Hovsångerska 1944, — 3346.
Thordeman, Bengt (f. 22/9 1893),
konsthistoriker och museiman,
nu-mismatiker. Antikvarie och chef
för Myntkabinettet vid Statens
historiska museum 1933—46, för
me-deltidsavdelningen 1946—52.
Riksantikvarie 1952. Har lett
utgrävningar av Alsnöhus och
Korsbet-ningen, om vilka han även utgivit
betydelsefulla arbeten, 145.
Thoreau [bå’arå], Henry (1817—62),
amerikansk författare. Levde ett
par år som eremit och vann
därunder intim förtrogenhet med
naturens liv, som han sedan skildrade
bl. a. i Skogsliv vid Walden (1854,
sv. ö. 1924). T. stod Emerson nära
och var liksom denne en övertygad
transcendentalist, 85.
Thorén, Esaias (f. 9/11 1901), målare,
medlem av Halmstadgruppen. Hans
surrealistiska strand- och
ökenlandskap ge uttryck åt en suggestiv,
nästan spöklik ödslighet. T. har i
sina senare verk delvis närmat sig
realismen, ehuru med stark
abstraktion i formgivningen.
Thorén, Fritz (1899—1951), författare,
seminarielektor 1937—44, debuterade
1936 under pseudonymen Fredrik
Thomas med romanen En son.
Senare romaner bl. a. Jag är eld och
luft (1939) och Kärlek (1945).
Thorez [tåres’], Maurice (f. 1900),
fransk kommunistledare,
partisekreterare sedan 1930, ledamot av
deputeradekammaren 1932—39. T.
deserterade och flydde till
Sovjetunionen 1939, men återvände 1945.
Minister utan portfölj 1945—46,
vicekonseljpresident 1946—47.
Thorild, Thomas (1759—1808),
förfat
4910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
