- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
4915

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Timrå ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIMRÅ

TIRYNS

kyrkoordning och innehålla
anvisningar rörande församlingsvården.

Timrå, köping sedan 1947 i ö.
Medelpad. 9 855 inv. 1954. Samrealskola.
Sågverk, sulfit-, sulfitsprit- och
sulfatfabriker. På Skeppsholmen
ligger Sundsvalls och Härnösands
gemensamma flygplats.

Timur-lenk eller Tamerlan (1336—
1405), mongolisk erövrare. Företog
framgångsrika erövringståg till
Persien och Georgien, skövlade sedan
hela Centralasien, intog 1398
Nord-indien, krossade Turkiets makt i
Mindre Asien 1402 och planerade
ett tåg mot Kina, vilket dock
omintetgjordes genom T:s död. T:s
rike, som var ett av de största
historien känner, sönderföll efter
hans död, 12, 3539.

Ting. 1. Föremål. — 2. I rättsligt
avseende ursprungligen sammankomst
av en menighet för beslut i
allmänna angelägenheter och för
avgörande av tvister. I vår tid dels
vissa representantförsamlingar
(norska stortinget, de svenska länens
landsting osv.), dels (i Sverige)
häradsrätts sammanträde, som numera
skall hållas varje vecka med
undantag för rättens ferier. Jfr
Tremansting, 2835.

Tingmannalid, Knut den stores hird
i England, som uppgick till en
styrka av 3 000 man.

Tingsdomare, biträdande, lagfaren
domare i vissa större domsagor.

Tingsfrid, fornnordiska
lagbestämmelser om hårdare straff för den som
störde tingsförhandling eller
ofredade resande till och från tinget.

Tingshög, hög som användes till
tings-sammankomster under nordisk
forn-och medeltid. Bestod antingen av en
naturlig höjdplatå eller av en äldre
gravhög.

Tingslag, underavdelning av domsaga
med egen nämnd och i regel eget
tingsställe.

Tingsmeritering, tjänstgöring av juris
kandidat vid härads- eller
rådhusrätt. Utgör kompetenskrav för
inträde å domarbanan och vissa
tjänster inom statsförvaltningen.

Tingsnotarie, tjänsteman vid
domsaga, som avlagt juris
kandidatexamen. Förordnas av hovrätt efter 6
månaders aspiranttjänstgöring.

Tingsplats, ställe där menigheten
fordom sammankom för att dryfta
gemensamma angelägenheter.

Tingspredikan, predikan som hålles
före häradsrätts första sammanträde
för året och bevistas av
häradshövding och nämnd.

Tingsryd, köping sedan 1921 i s.
Småland, 40 km s. om Växjö. 2 965 inv.
1954. Handelscentrum, träindustri.
Luftkurort. 1952 inkorporerades
Tingsås med Tingsryd, 3111 K.

Tingssekreterare, tjänsteman i vissa
domsagor, vilken i regel skall ha
tjänstgjort som hovrättsfiskal.

Tingsställe, ort, där häradsrätt utövar
sin verksamhet. Förteckning över
T. i kungörelse 10 juli 1947 om
tingsordningar m. m.

Tingstad. 1. Församling i Norrköping.
461 inv. 1954. Medeltida kyrka med
valvmålningar från 1463. — 2.
Industri- och bostadsområde i Göteborg,
på Hisingen vid Göta älv.
Pappersbruk, snickerifabrik.

1. Tingsten, Lars (1857—1937), general.
Krigsminister 1905—07, kommendant
i Boden 1907—1913, chef för
Generalstaben 1919—22. T. som även
verkade som militärskriftställare och
krigshistoriker, spelade en stor roll
vid den svenska arméns omdaning
efter indelningsverkets upphörande.

2. Tingsten, Herbert (f. 17/3 1896),
tid

ningsman, professor i statskunskap
vid Stockholms Högskola 1935—46.
Sedan juni 1946 chefredaktör för
Dagens Nyheter. Har utgivit ett
flertal arbeten, vilka utmärka sig
för en logisk skärpa och kritisk
analys av problemen, bl. a.
Demokratiens seger och kris (Vår egen
tids historia I, 1933), Idékritik
(1941), Demokratiens problem
(1945).

Tingstäde, kommun på n. Gotland vid
sjön Tingstäde träsk och Ireån. 3 828
inv. 1954. Märklig medeltidskyrka
från 1200-talet. Fästning, anlagd
före och under första världskriget,
radiostation samt landningsplats
för sjöflygplan Stockholm—Gotland.
Mitt i sjön (4,5 km2, 45 m ö. h.,
grund) ligger det s. k. Bulverket,
ett väldigt försvarsverk av trä från
400-talet e. Kr. Kommunen bildad
1952 genom sammanslagning av Bro,
Bäl, Fole, Hejnum, Lokrume,
Lum-melunda, Martebo, Stenkyrka,
Tingstäde och Västkinde, 1412.

Tingvallaön, ö kring vilken Klarälven
grenar sig i Karlstad. Jfr
Thing-valla.

Tinktur (lat. tinctu’ra, färgning),
extrakt av växt- eller djurdroger,
beredda med alkoholhaltiga
lösningsmedel eller preparat
innehållande dylika extrakt.

Tin Pan Alley [tin pän äl’i], eng.,
»kastrullgränd», centrum i New
York för förläggare av dagsbetonad
musik, därför också benämning på
hela denna art av kommersiellt
inriktade schlagerkompositioner.

TintoretTo, egentligen Jacopo Robusti
(1518—94), italiensk målare,
verksam i Venedig. T. förenar i sina
tidigare verk, främst Markusundret
(1548), venetiansk färg med
dramatisk rörelse och plasticitet. I hans
senare konst, som betecknar
ma-nierismens slutfas och är ett
uttryck för motreformationens anda,
dominera en visionär, nästan
osinnlig färg och ett immateriellt ljus,
som upphäver figurernas jordiska
karaktär och tyngd. Hit höra bl. a.
Yttersta domen i Scuola di San
Rocco, Paradiset i Dogepalatset och
Nattvarden i San Giorgio Maggiore,
alla i Venedig, 1428 B, 1820, 3479 B,
pl. vid art. Italiensk konst.

Tioalkoholer, detsamma som
merkap-taner.

Tiocyanföreningar, detsamma som
rodanföreningar.

Tiofe’n, heterocyklisk förening med
en 5-ledad ring, innehållande 4
kolatomer och 1 svavelatom. Färglös
lättflyktig vätska, som förekommer
i stenkolstj ära och därur framställd
råbensen.

Tiofosforpreparat, en grupp
synnerligen giftiga substanser, som bl. a.
användes i moderna
insektsbekämp-ningsmedel.

Tio Guds bud, den mosaiska
dekalo-gen (2 Mos. 20).

Tiohäradsbygden, del av Småland,
tidigare utgörande lagsagan
Tiohärad och omfattande Finnveden,
Vä-rend och Njudung, tillsammans 10
härader.

Tiokamp, modern idrottsform,
bestående av löpning 100 m, längdhopp,
kulstötning, höjdhopp, löpning 400
m, häcklöpning 110 m,
diskuskast-ning, stavhopp, spjutkastning och
löpning 1 500 m. Resultaten
värderas i poäng. Världsrekord R.
Ma-thias, USA, 8 042 p., svenskt rekord
O. Bexell 7 357 p., enligt den från
1952 gällande poängtabellen 7652,7
respektive 6826.7 p.

Tiokol [-åT], ett slags konstgjord
kautschuk, framställd genom
be

handling av natriumpolysulfider
med etylendiklorid.

Tiomannakavlen, budkavletävling till
fots, arrangeras sedan 1945 årligen
i maj av Stockholms Idrottsförbund,
Stockholms-Tidningen och
Aftonbladet med f. n. omkring 140
10-manna-lag, därav flera finska.

Tionde, gammaldags form av skatt,
som i form av en tiondel av
produktionen inom jordbruket och
dess binäringar inbetalades till
kyrkan. T., som omtalas redan i
bibeln, infördes i Sverige på
1100-talet. Gustav Vasa indrog alla
tiondeutlagor till kronan utom den
tredjedel som tillföll sockenprästen
och kallades tertialtionde, vilken
fanns kvar till 1862.

Tioplast, detsamma som Tiokol.

Tiosulfat, salter av i fri form okänd
tiosvavelsyra.

Tiosyror, benämning på syror där en
eller flera syreatomer ersatts av
svavel.

Tipperary [tipparääri], irl. Tiobrad
Arånn. 1. Grevskap i provinsen
Munster, s.v. Eire. 4 296 km, 133 313
inv. 1951. Huvudstäder Clonmel och
Nenagh. — 2. Stad i T. 1, 65 km
n.ö. om Cork. 5 148 inv. 1951. Stor
smörhandel, 3273 K.

Tippett, Michael (f. 1905), engelsk
tonsättare, har skrivit internationellt
uppmärksammade orkester-, kör- och
kammar musik ver k, ofta i radikal
polyfon stil, 845.

Tips (pluralform för tip), eng.,
antydan, vink (om utgången av en
tävling). Härav har »tippning»,
vadhållning särskilt vid
fotbollstäv-lingar, avletts.

Tipstjänst, AB T., statskontrollerat
svenskt företag, som organiserar
fotbollstippningen, inrättat 1934.
Hälften av insatserna utbetalas i
form av vinster. Till idrott och
friluftsliv m. m. utbetalas därefter
från staten i »tipsmedel» årligen
ett par miljoner kr. (utdelningen
har varierat).

Tira’d (fr. tirade, dragning),
långdraget ordsvall.

Tira’na, huvudstad i Albanien, 30 km
ö. om huvudstaden Durazzo. 80 000
inv. 1949. Delvis orientalisk prägel
med moskéer och basarer. Handel.
Tillverkning av mattor, 35 B.

Tirén, Karl (1869—1955), folklorist,
framstående folkmusikforskare.
Specialist på lapsk musik.

Tirfing, se Tyrfing.

Tirol [-åT], tyska namnet på Tyrolen.
Ti’rpitz, tyskt slagskepp (35 000 ton),
uppkallat efter storamiralen Alfred
von T. Sänkt av brittiska
bombplan i norsk fjord 1944.

von Tirpitz, Alfred (1849—1930), tysk
storamiral under första världskriget,
den tyska högs jöf lottans skapare,
riksminister 1897—1916, ivrade för
tillgripandet av oinskränkta
ubåts-kriget och tvangs på grund därav
1916 avgå som sjöminister. Utgav
bl. a. Minnen (1—2. 1919).

Tirserum, se Tidersrum.

Tirsodammen [tir’så-]. 1924
fullbordad, 63 m hög regleringsdamm för
bevattnings- och kraftändamål i
floden Tirso, den största på
Sardinien (135 km lång).

Tir’so de MolTna, se Molina.

Tirup, församling i Svalövs kommun
i v. Skåne, Malmöhus län, 294 inv.
1954.

Tiryns, forntida stad i Argolis,
Grekland, förstörd omkring 475 f. Kr.
Utgrävdes 1884—85 av H.
Schlie-mann och 1905—12 av W. Dörpfeld,
varvid rester av en märklig
palatsanläggning, ett av den mykenska

4915

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free