Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tjajkovskij ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJAJKOVSKIJ, PETER
TJÄNSTEMANNAORGANISATIONER
Tjajkovskij [-kåf’], Peter (1840—93),
rysk tonsättare, förenar i sin musik
den slaviska flödande melodiken och
musiktemperamentet med
västerländsk formfulländning och
kompositionsteknik. T. komponerade
operan Eugen Onegin (1879), sex
symfonier, konserter, kammarmusik,
sånger o. a., 3483 B.
Tjech’ov, Anton (1860—1904), rysk
författare. I sina psykologiskt
förfinade och artistiskt raffinerade
skildringar ger T. en
genomträngande analys av det ryska samhället,
främst intelligentian. Många av
hans noveller ha översatts till
svenska, bl. a. två urval Noveller (1945
och 1946). T. har även utgivit
betydande dramatiska arbeten. Måsen
(1898, sv. ö. 1928), Onkel Vanja
(1899, sv. ö. 1928), Tre tystrar
(1901, sv. ö. 1928) och
Körsbärsträdgården (1904, sv. ö. 1928), 3484.
Tjecker, västslaviskt folk i Böhmen
och Mähren, Tjeckoslovakien, 3096.
Tjeckiska språket tillhör den
västsla-viska språkgruppen och är närmast
släkt med slovakiska och sorbiska
språken. Litterära minnesmärken
finnas från 1000-talet. T. utgör
jämte slovakiskan Tjeckoslovakiens
språk, 1743.
TjeckoslovaTcien, officiellt
Tjeskoslo-venskå Republika, folkdemokratisk
republik i Central-Europa. 127 827
km?, 12 340 000 inv. 1950. Huvudstad
Prag (Praha). President Antonin
Zapotocky, vald 1953, — 3484.
Tjeka (förkortning för
Tjezvytjaj-naja komissija, ry., »utomordentlig
kommission för kontrarevolutionens
bekämpande»), sovjetregimens på
grund av sina terrormetoder
fruktade hemliga polis, inrättad 1917,
senare omorganiserad under nya
namn. Jfr GPU, NKVD, MGB och
MVD, 3162.
Tjelja’binsk, huvudstad i
industriområdet med samma namn,
Sovjetunionen, ö. om Uralbergen, 200 km
s.ö. om Sverdlovsk. 273 000 inv.
1939. Järnvägsknut;
brunkolsgru-vor. Maskin- o^h läderindustri.
Tjeljus’kin, Kap T., förr Nordostkap,
den nordligaste udden pä Asiens
fastland, 77° 36’ n. br. Upptäcktes
1742 av styrmannen Tjeljuskin.
Tjeljus’kinexpeditionen, rysk
ishavs-expedition med uppgift att bl. a.
utforska framkomstmöjligheterna i
farvattnen n. om Ryssland och
Sibirien, avseglade 10 aug. 1933 från
Murmansk under ledning av
professor O. J. Smith, men fartyget
kantrade sedan man nått Berings
sund och besättningen räddades av
flygplan.
Tjenda’na, detsamma som Soemba.
Tjeremis’ser, ma’ri, finsk-ugriskt folk,
huvudsakligen bosatt vid Volga i
republiken Mari, Sovjetunionen. Ca
500 000 personer, 3156.
Tierkaskij, Sjura, se Cherkassky,
Shu-ra.
Tjerka’ssy, stad i Ukraina,
Sovjetunionen, vid Dnjepr, 160 km s.v.
om Kiev. 52 000 inv. 1939.
Flodhamn. Socker- och träindustri.
Tjerkes’ser, förr även cirkas’sier,
bergsfolk i Kaukasus, fördelade på
flera stammar, främst adygé och
kabardi’ner. I Sovjetunionen bo ca
260 000, i Turkiet 90 000 och i
Syrien samt Transjordanien 20 000.
Tjernjako’vsk, officiellt ryskt namn
på Insterburg.
Tjerni’gov [-gåf], stad i n. Ukraina,
Sovjetunionen, vid Desna, en
biflod till Dnjepr. 67 000 inv. 1939.
Katedral från 1024.
Handelscent-rum. Flodhamn. Livsmedelsindustri.
Tjernov’tsy, ryska namnet på
Cer-nauti.
Tjernozem [tjämasiå’m], »svarta
jorden», av klimatet betingad
utomordentligt bördig jordartstyp, typisk
för många stäppområden, bl. a. i
Sovjetunionen.
Tjernysjev’skij, Nikolaj Gavrilovitj
(1828—89), rysk författare. T., som
en längre tid var deporterad till
Sibirien, fick genom sina verk, främst
Vad skall man göra (1867, sv. ö.
1885), stor betydelse för den ryska
revolutionära rörelsen.
Tjeromchovo [-tjå’vå], stad i Sibirien,
ö. Sovjetunionen, vid Transsibiriska
banan, 140 km n.o. om Irkutsk.
65 000 inv. 1939. Stenkolsbrytning.
Stora karbidfabriker.
Tje’rskijbergen, bergssystem i n.ö.
Sibirien, upptäckt 1926, i Indigirkas
och Kolymas källomräden. Når
3 100 m ö. h., 170 K.
Tjervo’nets, officiell myntenhet i
Sovjetunionen.
Tje’tjen-Ingu’sjska republiken,
förutvarande autonom sovjetrepublik, på
Kaukasus n. sluttning. 15 700 km2.
697 000 inv. 1939, därav 58 %
tjetje-ner. Huvudstad Grosnyj.
Tjimkent’, stad i s.ö. Kasakstan, s.
Sovjetunionen, 120 km n. om
Tasjkent vid Turk-Sibbanan. 74 000 inv.
1939. Textil- och metallindustri.
Tjita’, stad i s.ö. Sibirien, ö.
Sovjetunionen, vid Sjilkas biflod Ingoda.
103 000 inv. 1939. Viktig
handelsstad, huvudstation på Transsibiriska
banan. Stenkolsbrytning.
Maskin-och träindustri.
Tjitje’rin, Georgij Vasiljevitj (1872—
1926), sovjetrysk diplomat och
kommunistledare, tillhörde en
högaristokratisk familj. Först mensjevik,
senare bolsjevik, folkkommissarie
för utrikesärenden 1918—30 såsom
Trotskijs efterträdare. Visade sin
stora skicklighet vid avslutandet av
Rapallofördraget 1922 och neutrali
-tetsfördraget med Tyskland 1926.
TjkaTov [-låf], före 1939 Orenburg,
stad i Sovjetunionen, vid
Uralflo-den och Transaralska järnvägen.
173 000 inv. 1939. Handelscentrum.
Kvarnar, läderfabriker.
Tjocka, tät dimma.
Tjocka Bertha, populärt namn på de
42 cm:s mörsare, som tyskarna
använde under första världskriget. De
uppkallades efter Krupps dotter
Bertha, 3741 B.
Tjockhudingar, förr använd
benämning på elefanter, noshörningar,
tapirer och svin.
Tjocktarm eller grovtarm, se Tarm.
Tjodolf. 1. T. från Hvin, norsk skald,
verksam omkring 900. Hans mest
bekanta dikt är Ynglingatal, som
bl. a. skildrar Sveriges äldsta
historia, 3801. — 2. Isländsk skald,
död troligen 1066, vistades bl. a. hos
Harald Hårdråde, som han besjöng
i en drapa.
Tjog, tjugo, tjugutal.
Tjugomannasimningen, den äldsta av
de stora propagandasimningarna i
Sverige. Arrangeras sedan 1920 av
Hellas på 20 X 50 yards, från 1935 på
20X50 m.
Tjugondedagen eller tjugondag Knut,
firas i Sverige, Finland och Norge
13 januari som julens sista dag,
ursprungligen förlagd till 7 januari,
det danska helgonet Knut Lavards
dödsdag.
TjukTjer, mongolisk folkstam i
nordostligaste Sibirien, vid kusten
fiskare och jägare, påverkade av
eskimåernas kultur, i det inre
rennomader, 2500, 2686.
Tjuk’tj erhalvön, Asiens nordostligaste
halvö, belägen mellan Norra
ishavet, Berings sund och Berings hav.
Tjur eda, församling i Rottne kommun
i mellersta Småland, Kronobergs län,
714 inv. 1954.
Tjurfäktning (sp. corrid’a de tor’os),
folknöje i Spanien, Portugal, södra
Frankrike och ett flertal
latinamerikanska stater. T. består i att
tjur-fäktare, torer’os, reta en tjur till
raseri. Ridande män, picadores, söka
såra tjuren med lansar, varefter
andra, banderillos, placera
hulling-försedda vimpelprydda spjut i hans
nacke. Slutligen framträder
matadoren eller espadan, som ytterligare
tröttar djuret genom att locka med
sin röda duk och slutligen sticker
ner det, 3174, 3176 B.
Tjurkö, församling i Karlskrona,
bestående av Tjurkön och flera
små-öar s.ö. om Karlskrona. 272 inv 1954,
407.
Tjust, forntida småländskt landskap,
nordligaste delen av Kalmar läns
kustland, 3110, 3111 K.
Tjust-Ed, kommun i Kalmar län. 3 966
inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Tryserum, Västra Ed
och Östra Ed.
Tju’tjev, Fedor (1803—73), rysk skald,
panteistisk naturlyriker, påverkad
av den tyska romantiken och
föregångare till symbolismen.
Tjuva’sjer, turkisk folkstam i
Sovjetunionen, bosatt vid Volga. Ca
850 000 personer.
Tjuva’sjiska republiken, autonom
sovjetrepublik, s. om mellersta Volga.
18 300 km2, 1,1 milj. inv. 1939,
därav 75 % tjuvasjer. Huvudstad
Tje-boksary.
Tjuvgömmeri, se Häleri.
Tjuvstart, start före startsignal. Den
som tjuvstartar kallas tillbaka.
Upprepad T. medför uteslutning (i
mångkamp straff meter, se d. o.).
Tjåkko, lapska, fjälltopp.
Tjädern, Tet’rao urogalTus, familjen
orrfåglar. Har avrundad stjärt.
Tupp, längd 96—104 cm, svart och
brun, höna, längd 67 em,
brun-spräcklig med rödbrunt fält på
bröstet. Lever av barr, bär,
spillsäd och frön, kycklingarna av
insekter och maskar. Häckar på
marken i skogs- och hagmark i hela
landet. Parningslekarna,
tjäderspelet, äger rum mars—april, 1270, 3490,
3491 B.
Tjäle, det hårdfrusna tillståndet hos
yt jorden.
Tjällmo, kommun i n. Östergötlands
län, 1 864 inv. 1954.
Tjälskott, förskjutning av markytan
i samband med tjälbildning eller
tjällossning.
Tjängvidestenen, bildsten med
runinskrift från 700-talet e. Kr.,
påträffad 1844 vid Tj ängvide gård på
Gotland, nu i Statens historiska
museum. Huvudscenen innehåller bl. a.
ett stort skepp samt Oden ridande
på Sleipner.
Tjänsteförsändelse eller tjänstebrev,
postförsändelse, som avsändes i
tjänsteärende av myndighet eller
annan, som av Kungl. Maj :t fått
tjänstebrevsrätt, d. v. s. rätt att få
postavgiften betald av allmänna
medel. T. frankerades 1874—1902 med
särskilda tjänstefrimärken, numera
markeras de vanligen med
beteckningen »Tjänste».
Tjänstemannaförmedling, en gren av
den offentliga arbetsförmedlingen.
T. finns vid varje länsarbetsnämnd.
Tj änstemannaorganisationer, fackliga
sammanslutningar av
förvaltningspersonal i offentlig eller enskild
tjänst. Största topporganisationen
är Tjänstemännens
centralorganisa
28—509027 IX
49J7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
