Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Toffeldjur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOFFELDJUR
TOLVTONSMUSIK
krukväxter. Vedartade T.
förekomma som prydnadsväxter på
kalljord, 2884.
Toffeldjur, Parames’ium, toffelformiga
infusorier av gruppen ciliater med
hela kroppen klädd av rörliga
pro-toplasmautskott. Längd 0,25 mm.
Ett fåtal arter i sött eller salt
vatten. Förekommer över hela jorden.
Se Infusionsdjur, 3599 B.
TofieFdia, släkte av familjen
liljeväxter, med små, gulvita blommor i
axlik klase och gräsliknande blad.
Hit höra björnbrodd och den i kärr
på Gotland tämligen allmänna
kärrliljan, T. calycula’ta.
Tofsgälar, Lophobran’chii, grupp av
benfiskar. Hit höra kantnålar.
Tofsmes, Pa’rus crista’tus, familjen
mesfåglar, längd 113 mm, ovan grå,
under vitaktig. nacktofs svart- och
vitspräcklig, strupe och halsband
svarta. Lever av insekter och frön.
Häckar i trädhål och stubbar i
barrskog Skåne—Pajala. Strykfågel.
Tofsvipa, VanelTus vaneHus, vadare
av familjen brockfåglar, längd 21—
33 cm, med lång, smal nacktofs,
hjässa, hals och frambröst svarta,
ovan mörkgrön, under vit. Häckar
på strandängar och öppen mark
Skåne—Norrbotten. Flyttfågel, 1273,
3622.
Tofta. 1. Församling i Stenkumla
kommun på v. Gotland, 436 inv. 1954,
med unggotisk kyrka från slutet av
1200-talet. Artilleriskjutfält, 1412 K.
— 2. Församling i Rönneberga
kommun i v. Skåne, Malmöhus län, 344
inv. 1954.
Toftaån, å i v. Småland, biflod till
Lagan, upprinner 15 km s. v. om
Nässjö, 131 km lång, flodområde
1 440 km2.
Toften, sjö i v. Närke s. om
Kilsbergen, avrinner genom Svartån, 18
km2, 75 m ö. h., största djup 11 m,
2554 K.
Tofteryd, församling i n.v. Småland,
Jönköpings län, med 587 inv. i
Klevs-hults kommun och 2 569 inv. i
Skil-lingaryds köping 1954.
Togliatti [tåljat’i], Palmiro (f. 1893),
italiensk kommunistledare. Vistades
under Mussolinitiden huvudsakligen
i Moskva, där han på tredje
inter-nationalens kongresser framträdde
under namnet Ercoli. Återvände till
Italien 1944 som det italienska
kommunistpartiets ledare. Minister utan
portfölj 1944—46.
Togo [tå’gå], till 1914 tysk koloni på
Guineakusten, Västafrika, sedan
1919 delad och förvaltad av
Frankrike och England tillsammans med
respektive Dahomey och
Guldkusten. Brittiska T. (v. delen)
omfattar 33 375 kmä med 410 000 inv. 1952,
huvudstad Ho. Franska T. (ö. delen)
56 169 kmä med 1030 000 inv. 1952,
huvudstad Lomé, 1162, 1485.
Togo [tå’gå], Heihachiro (1847—1934),
markis, japansk amiral. Var
överbefälhavare för flottan i
rysk-ja-panska kriget och vann i maj 1905
den lysande segern vid ön
Tsu-shima.
Tojo, Hideki (1884—1948), japansk
general och politiker.
Premiärminister oktober 1941—juli 1944, under
senare delen av tiden
militärdiktator. Hade huvudansvaret för Japans
deltagande i andra världskriget.
Ställd inför rätta som
krigsförbrytare och avrättad 1948.
Tok, PotentiFla frutico’sa, familjen
rosväxter, höjd 1 m, buske med
2—3-pariga blad och stora, gula
blommor, karaktärsväxt för s.
Ölands alvar, ofta odlad, 3866.
Toka jer, gult, sött eller torrt, relativt
alkoholsvagt ungerskt vin
uppkal
lat efter staden Tokay och
producerat av halv- eller heltorkade vita
druvor i trakten däromkring. Söt
T. serveras till bakverk och
konfi-tyrer, kyld till 12—16°. Ordet Edes
på etiketterna betyder söt, Szaras
torr, 3585.
Tokofenol, detsamma som E-vitamin.
Tokyo, Tokio [tå’kiå], »östra
huvudstaden», Japans huvudstad, Asiens
största stad, belägen på Honshus ö.
kust. 5 385 071 inv. 1950, med
förorter 6 277 500 inv. Kejserligt palats,
omgivet av kanaler. Universitet,
teknisk högskola, handelshögskola m.
fl. vetenskapliga institutioner och
högre läroanstalter. Landets främsta
handelsstad. Stor bomulls- och
sidenindustri, porslinsfabriker,
maskinverkstäder, kemisk industri m. m.
Hamnstad Yokohama, 3496 B, 1883 K.
Tolbu’chin, Fjodor (1894—1949), rysk
marskalk. Ledde 1943—45
offensiven över Tanganrog—Sevastopol—
Rumänien—Ungern—Österrike. In-
vald i högsta rådet 1946.
Tole’do [tåle’3å], stad i mellersta
Spanien, vid Tajo, 65 km s.v. om
Madrid. 40 243 inv. 1950. Berömd
katedral. Slottet, Alcåzar, från
1500-talet vann berömmelse för sitt
försvar under inbördeskriget. Toledo
var en romersk fästning, blev på
500-talet västgöternas huvudstad,
var 712—1085 morernas starkaste
fästning, blev så Kastiliens
huvudstad tills den ersattes av Madrid
på 1500-talet. T. är sedan gammalt
bekant för sin vapentillverkning
(Toledoklingorna), 3170, 3171 B.
Toledo [tali’dåo], stad i n.v. staten
Ohio, n.ö. USA, vid Maumees
mynning i Eriesjön, 303 616 inv. 1950.
En av de största hamnarna vid de
Stora sjöarna. Spannmåls- och
kolhandel. Maskinindustri, bl. a.
tillverkning av vågar och bilar.
Järnvägsknut. Universitet.
Tolera’bel (lat. tolera’re, fördraga),
som kan tolereras, uthärdlig,
dräglig. — Toleran’t, fördragsam,
fördomsfri. — Tolere’ra, fördraga, tåla,
överse med, tillåta.
Tolerans [-angs’], fördragsamhet. —
Inom tekniken: tillåten avvikelse
från ett bestämt värde, t. ex. från
ett ritningsmått. Kontrolleras
vanligen medelst inställda s.k.
tolerans-mått. Dessa äro försedda med två
mätställen, varvid arbetsstyckets
mått skall vara sådant, att det
faller mellan de av mätställena
bestämda toleransgränserna.
Tolfta, församling i Tierps köping.
1257 inv. 1954.
Tolg, församling i Rottne kommun i
mellersta Småland, Kronobergs län,
980 inv. 1954.
Tolk, ett fast kontrollmått för
verk-stadsbruk. Kan ha formen av en
»normalring» eller cylindrisk
»normaltolk», ett hakmått eller ett
tole-ransmätdon. — Jfr Trådklinka.
Tolk, muntlig översättare.
Tolkning (av lapskt ursprung),
skidåkning efter ryttare till häst eller
fordon, till skillnad från
Skidkör-ning, då dragdjuret köres av
skid-löparen själv.
Toll, Johan Christoffer (1743—1817),
greve, militär, fältmarskalk 1807,
en av Gustav III:s medhjälpare vid
revolutionen 1772. Deltog i
reformarbetet inom armén och utarbetade
en fälttågsplan till kriget 1788—90,
blev 1801 generalguvernör över
Skåne, lyckades 1807 genom
förhandlingar rädda den svenska
hären i Pommern undan den franska
armén.
Toll, Paul (1882—1946), ingenjör,
tillsammans med Ivar Kreuger
grun
dare av byggnadsfirman AB
Kreuger & Toll i Stockholm 1908.
Verksamheten överfördes 1917 på
Kreuger & Tolls byggnads AB och efter
Kreugerkraschen 1932 på Tolls
byggnads AB.
Tollarp. — 1. Kommun i Kristianstads
län. 4 296 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Linderöd,
Tollarp, Västra Vram och Östra
Vram. — 2. Muinicipalsamhälle i T.
1, nedanför Linderödsåsens n.
sluttning, 16 km s.v. om Kristianstad.
903 inv. 1954. Handelsort.
Livsmedelsindustri.
Toller, Emst (1893—1939), tysk
författare av judisk börd, kommunist
och pacifist. Skrev
uppmärksammade expressionistiska dramer,
bl. a. Hoppla, vi lever (1927,
uppförd i Stockholm 1928) samt
självbiografin Eine Jugend in
Deutsch-land (1933), 3570.
Tollesson, Pehr (1747—1821), präst,
hovpredikant 1792, en av pietismens
främsta väckelsepredikanter. Utgav
bl. a. en mycket läst andaktsbok,
Christeliga prädikningar (1—2, 1802
—03), kallad T:s postilla, 2663.
Tolsta’dius, Erik (1693—1759), präst,
kyrkoherde i Stockholm från 1723,
en av den svenska pietismens
ledande män. Utövade genom sin
pre-diko- och själasörj arverksamhet ett
betydande inflytande, 2663.
1. Tolstoj [talståj’], Alexej
Konstan-tinovitj (1817—75), greve, rysk
författare. Skrev ballader och dramer,
bl. a. trilogin Ivan den
förskräcklige, Fjodor I och Tzar Boris (1866
—70).
2. Tolstoj, Lev (Leo) Nikolajevitj
(1828—1910), rysk författare, har
skrivit några av världslitteraturens
mest levande romaner, främst Krig
och fred (1865—69, sv. ö. 1886) och
Anna Karenina (1874—77, sv. ö.
1885). Från 1880-talet blev T.
alltmer fången i religiöst och moraliskt
grubbel över hur kristendomens
principer skulle omsättas i
praktiken. Hans personliga och litterära
verksamhet i det syftet satte djupa
spår över hela världen. Om sina
inre strider skrev han dagböcker
som höra till det uppriktigaste och
mest gripande bland mänskliga
dokument, 2908 B, 3496.
3. Tolstoj, Alexej Nikolajevitj (1882
—1945), rysk författare. Vann
litterärt namn redan före revolutionen,
återvände 1922 från en längre tids
landsflykt och var efter Gorkijs
död en av förgrundsfigurerna i
Rysslands litterära liv.
Tolte’ker, det ledande kulturfolket i
Centralmexiko före aztekerna.
Deras centrum var Tula, varifrån de
omkring 1100 började utvandra till
n. Yucatån, där de spelade en
viktig roll under maya-folkets nya
rike, 1719 B, 2306.
Toluen, metylbensen, ett cykliskt
kolväte. Färglös lättflyktig vätska, som
utvinnes ur stenkolstjära.
Användes för framställning av trotyl,
sac-karin och kloramin m. m„ 2658.
Tolvfingertarmen, det närmast
magsäcken liggande partiet av
tunntarmen, 2242, 2284.
Tolvman, äldre benämning för
Nämndeman.
Tolvskillingsoperan, se Tiggarns opera,
Tolvtonsmusik (dodekafoni), musik i
vilken tonsystemets alla tolv toner
är likvärdiga, dvs. att ingen
egentlig tonalitet förekommer. T :s
skapare är A. Schönberg, och den
lanserades på 1910-talet. Under de
senaste 10 åren har den på nytt
blivit föremål för kompositörernas
in
49J9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
