Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Ukrainska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UKRAINSKA SPRÅKET
ULTIMA THULE
världskriget tillhörde Österrike -
Ungern, 3156.
Ukrainska språket talas av över 40
milj, människor. Bildar jämte ryska
och vitryska den östslaviska
språkgruppen.
UkuleTe, se Hawaiigitarr, 1568.
U. L., förkortning för utsökningslagen.
Ulan-Bator-Choto, »den röde riddarens
stad», före 1924 Urga, huvudstad i
Mongoliska folkrepubliken, vid
floden Tola. Ca 70 000 inv. Många
lamakloster och tidigare säte för »den
levande Buddha» lamaismens
överhuvud i Mongoliet. Universitet. Stor
pälsmarknad, 1995 K.
Ula’ner eller lansiärer, med lans
beväpnat tungt kavalleri, 1972.
Ulan-Ude [ola’n-odje’1, före 1935
Verchne U’dinsk, huvudstad i
Bur-jätmongoliska sovjetrepubliken, vid
Transsibiriska järnvägen s.ö. om
Bajkal. 129 000 inv. 1939. Stora
järn-vägsverkstäder, köttkonservfabriker,
livlig handel.
Ulbricht, Walter (f. 1893), tysk
kommunistledare, ledamot av riksdagen
1928, landsflyktig i Moskva 1933—
45, en av de ledande männen i den
»Fria tyska nationalkommittén» i
Moskva. Återvände till Östtyskland
efter kriget och blev det
stalin-trogna socialistiska enhetspartiets
generalsekreterare. Den östtyska
regeringens vice ministerpresident
sedan 1949, — 3560.
Ul’cus, lat., sår, i dagligt medicinskt
språk detsamma som ulcus
ven-tric’uli, magsår, 2242. — Ulcus moll’e,
mjuk schanker, könssjukdom. —
Ul-ceratio’n, sårnad. — Ulcere’ra,
övergå till sår, bli sårig. — Ulcerö’s,
sårig.
Ulebergshamn, municipalsamhälle i
Tossene kommun, mellersta
Bohuslän, på Sotenäset n. om Hunnebo
-strand. 266 inv. 1954.
Ule träsk, fi. Oulujärvi, sjö i n.
Finland, avrinner genom Ule älv till
Bottenviken. 1 002 km2, 123 m ö. h.,
35 m djup, 953, 956 K.
Uleåborg, fi. Oulu, residensstad i
Uleå-borgs län, n.v. Finland, vid Ule älvs
mynning. 42 316 inv. 1954,
Biskopssäte. Trävaru- och läderindustri.
Export av trävaror, 953, 955 K.
Uleåborgs län, fi. Oulun lääni, det
näst nordligaste länet i Finland,
omfattande mellersta Österbotten.
61192 km2, 382 338 inv. 1954.
Huvudstad Uleåborg, 955 K.
Ule älv, fi. Oulujoki, avloppsälv för
Ule träsk, n. Finland. Utfaller i
Bottniska viken vid Uleåborg. 101
km lång, flodområde 24 000 km2.
Rik på forsar men farbar med
forsbåtar större delen av sitt lopp.
Betydande flottled, stort laxfiske, 953,
955 K.
Ulf eld, Corfitz (1606—64), dansk
politiker, rikshovmästare, svärson till
Kristian IV. Efter en brytning med
Fredrik III, lämnade U. landet, blev
1657 svensk diplomat och var med
som underhandlare vid freden i
Ro-skilde 1658, varvid han förde
Sveriges talan. Senare beskylld för att
intrigera mot Sverige flydde han
till Danmark, där han en tid satt
fången, och begav sig därpå till
Nederländerna, men måste leva under
ständig flykt och drunknade i Rhen.
Jfr Leonora Christina.
Ulf Gudmarsson, till Ulvåsa (1290—
1344), uppländsk storman, lagman
i Östergötland, gift med Heliga
Birgitta.
Ulin, Carin (f. 1886), barnpsykolog och
pedagog, rektor vid Södra KFUK:s
Pedagogiska institut sedan 1934.
Hennes undersökningar om den
motoriska utvecklingen under
försko
leåldern äro banbrytande i Sverige.
Bland hennes arbeten märkas
Per-sonlighetsbildning hos unga flickor
(1944), Från Spädbarn till skolbarn
(1945), Handaktivitetens utveckling
under förskoleåldern (1949)
Psykologins fysiologiska grund (1954).
Ulja’novsk, före 1924 Simbi’rsk, stad
i Sovjetunionen, vid mellersta Volga.
102 000 inv. 1939. Sågverk, ylle-,
läder- och livsmedelsindustri.
Flodhamn. U. har uppkallats efter Lenin
(V. Uljanov), som föddes här.
Ulk, på västkusten brukat namn på
simpor och marulk.
Ull, fårens hårbeklädnad, råvara inom
ylleindustrien, 2794.
Ull, en fornnordisk gud som var
särskilt berömd för sin färdighet i
bågskjutning och skidlöpning. Vissa
ortsnamn (t. ex. Ultuna) tyda på
att hans kult varit ganska utbredd
i Sverige, 2503.
Ullared, kommun i mellersta Hallands
län. 1 879 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Fagered,
Källsjö och Ullared, 1531 K.
Ullasjö, församling i Axelfors
kommun i s. Västergötland, Älvsborgs
län. 676 inv. 1954.
Ullene, församling i Vilske kommun
i mellersta Västergötland,
Skaraborgs län. 239 inv. 1954.
Ullerud, kommun i Värmlands län.
5 567 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Nedre Ullerud
och övre Ullerud, 3598.
Ullervad, kommun i n. Västergötland,
Skaraborgs län. 2 884 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Ek, Ekby, Låstad, Odensåker,
Tida-vad, Ullervad och Utby.
Ulleråkers sjukhus, statligt
sinnessjukhus i Uppsala.
Ullevi, Göteborgs största idrottsplats,
invigd 1916 med utrymmen för nära
30 000 åskådare. På samma plats
låg (från 1896) Göteborgs
Velocipedklubbs bana. En konstfrusen
skridsko- och ishockeybana finns
från vintern 1954—55, — 2594.
Ullevål, trädgårdsförstad n. om Oslo
med stort sjukhus och Norges
största idrottsplats med rum för ca
37 000 åskådare, invigd 1926.
Ullfett, biprodukt vid fårullberedning,
användes till salvor, t. ex. lanolin,
som lätt resorberas av huden.
Ullhandskrabban, Erio’cheir sinen’sis,
har pälsklädda klor. Från Kina har
U. med fartyg kommit till Hamburg
och spritt sig massvis i nordtyska
floder, från vilka den om hösten
vandrar till havet för att fortplanta
sig. Har flera gånger fångats i
Sverige. Förstör fiskares nät och fångst.
Ätlig, 2099.
Ullhårig noshörning, Trichorhi’nus
antiquita’tis, med tät päls och långt
horn. Förekom i Europa och Asien
fram till istiden och dog ut
samtidigt med mammuten, 3605 B.
Ullman, Gustaf (1881—1945),
författare, har i sin diktning tolkat sitt
eget reserverat lyriska
temperament och den kärva västsvenska
miljö där han hörde hemma, t. ex.
i Västkust (1903) och Caprifol
(1905).
Ullman, Torsten (f. 27/7 1908),
ingenjör, pistolskytt. Segrade vid OS
1936, blev trea 1948 och har t. o. m.
1954 vunnit 8 VM, 7 NM och 42
SM samt satt en rad svenska och
världsrekord. Hans bästa resultat är
566 poäng. Han fick 1937 Svenska
Dagbladets guldmedalj (för VM),
3087 B.
Ullstorp, församling i Tomelilla
köping i s.ö. Skåne, Kristianstads län.
586 inv. 1954.
Ullvättern, kommun i Värmlands län.
2 663 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Bjurtjärn och
Lungsund.
Ullånger, kommun i ö.
Ångermanland, Västernorrlands län, 3 266 inv.
1954, med medeltida kyrka. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Ullånger och Vibyggerå, 3832, 3835 K.
Ulm [olm], stad i delstaten
Baden-Württemberg, s.v. Tyskland, vid
II-lers inflöde i Donau. 76 300 inv. 1952.
Välkänd domkyrka, påbörjad 1377,
näst domen i Köln den största
gotiska kyrkan i Tyskland.
Kulturhistoriskt museum. Maskin- och
metallindustri. Fri riksstad 1155—1802 och
länge viktig fästning. Skadad under
andra världskriget, 3559 K.
Ulmerdogg, se Grand danois.
Ulna, lat., armbågsbenet.
Ulricehamn, stad i mellersta
Västergötland, Älvsborgs län, vid Ätrans
inflöde i Äsunden. 7 883 inv. 1954.
Hette före 1741 Bogesund.
Samrealskola. Textil-, konfektions- och
snickerifabriker. 2 km s.ö. om
staden ligger Ulricehamns sanatorium
och badanstalt. Stad redan på
1400-talet, 3773 K, 3776.
Ulrika, församling i Södra Valkebo
kommun i s. Östergötlands län, 917
inv. 1954.
Ulrika Eleonora d. ä. (1656—93),
drottning av Sverige, dotter till Fredrik
III av Danmark, 1680 vigd vid Karl
XI, med vilken hon fick sju barn.
Hon förde ett tillbakadraget liv och
ägnade sig mycket åt välgörenhet,
1696 B.
Ulrika Eleonora d. y. (1688—1741),
drottning av Sverige, dotter till
Karl XI och Ulrika Eleonora d. ä.
Ingick 1715 äktenskap med
arvprinsen Fredrik av Hessen. Under Karl
XII:s frånvaro deltog hon i
regeringen. Efter dennes död förklarade
hon sig såsom svensk drottning,
men då arvsrätten genom
giftermålet var tvivelaktig, tvangs hon
avsäga sig kronan och 1719 väljas till
konstitutionell regent. Följande år
avsade hon sig kronan till förmån
för sin gemål, Fredrik 1, 1696 B.
Ulrika Eleonora församling. 1. Se
Kungsholms församling. — 2.
Svenska församlingen i London.
Ulriksdal, kungligt slott i Solna, vid
Edsviken, 7,5 km n. om Stockholm.
Uppfördes på 1640-talet av H. J.
Kristler för Jakob De la Gardie och
hette ursprungligen Jakobsdal. Har
senare flera gånger ombyggts bl. a.
av N. Tessin d. ä. och d. y. U., som
1669 blev statsegendom, bebos efter
en grundlig restaurering sedan 1923
av Gustav VI Adolf och drottning
Louise. Till U. hör bl. a.
»Confi-dencen» uppförd på 1670-talet och
ett orangeri från 1705, — 1892, 3595.
Ulriksdals kapplöpningsbana, i Solna
stad, 7 km n. om Stockholm, invigd
1919, Sveriges enda bana för enbart
galoppsport.
Ulspegel, se Eulenspiegel.
Ulster [aVsta], historisk provins på n.
Irland, omfattande nio grevskap, av
vilka det västligaste och de två
sydligaste sedan 1920 tillhöra Eire,
medan de övriga bilda Nordirland,
1780, 3273 K.
Ul’tima (lat., den sista), sista
stavelsen i ett flerstavigt ord.
Urtima ra’tio, lat., yttersta utvägen,
sista argumentet. Är en förkortning
för ultima ratio re’gum, lat.,
konungarnas sista argument (medel),
en devis som Richelieu skall ha
låtit anbringa på de franska
kanonerna. Uttrycket användes
speciellt med hänsyftning på krig.
Urtima ThuTe, lat., yttersta Thule,
av Vergilius m. fl. romerska
för
4943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
