Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppsalafilosofin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSALAFILOSOFIN
URBAN
karaktär. Han använde sig därvid
av cement i stället för äkta material.
En av detta byggnadssätt
framtvingad restaurering genomfördes
delvis efter ett av Ragnar Östberg
uppgjort förslag. En ny mera
genomgripande restaurering förberedes
sedan 1950 av Sigurd Lewerentz, 3320,
3405 K, 3597 B.
Uppsalafilosofin, svensk filosofisk
riktning, grundad av Axel Hägerström
(1868—1939) och Adolf Phalén (1884
—1931). U. ser filosofins väsentliga
uppgift i logisk analys av de
filosofiska begreppen, t. ex. rum, tid,
orsak, verklighet, sanning. I fråga
om verklighetsuppfattningen är den
strängt objektivistisk och kritiskt
inställd till all subjektivism, t. ex.
boströmismen. I fråga om moralen
avvisas all objektiv moral, och med
ett slagord från Häger ström lär man,
att det inte kan finnas någon
vetenskap i moral utan bara om moral,
1674.
Uppsala högar, fyra förhistoriska
högar vid Gamla Uppsala, av vilka de
tre största, de s. k. kungshögarna,
förmodas vara gravar för tre kungar
av Ynglingaätten, Aun, Egil och
Adils. De utgrävdes 1846—47, 1874
och 1925 och innehöllo bl. a. rika
gravgåvor.
Uppsaia-Kamraterna, stiftad 1895,
banbrytande svensk klubb för bandy,
vann SM 1907, 1910—13, 1915—20 och
1933. Bland spelare märkas särskilt
S. Almkvist och S. Säfwenberg.
Klubben nådde SM-finalen i fotboll
1907, 1908 och 1911 men förlorade,
268.
Uppsala län, omfattar v. delen av
Uppland utom Simtuna, Torstuna
och Våla härader. Landareal 5 121
km2, 158 193 inv. 1954. Ingår i
Uppsala ärkestift. Residensstad
Uppsala.
Uppsala möte, betydelsefullt
kyrkomöte 1593, som avskaffade
Johan III:s liturgi och innebar en
avgörande seger för hertig Karl och
det lutherska prästerskapet, 3314.
Uppsala-Näs, församling i Södra
Ha-gunda kommun i mellersta Uppland,
Uppsala län, 278 inv. 1954, med kyrka
troligen från senare medeltiden.
Uppsala slott, ursprungligen anlagt på
1540-talet av Gustav Vasa. Under
Johan III planerades en om- och
tillbyggnad efter ritningar av F.
Pahr. Från början avsågs en
tre-längad anläggning med hörntorn och
en mot v. öppen gård. Härav
uppfördes sydlängan under Johan III
och nord- och östlängorna under
Karl IX. Vid 1702 års brand lades
U. delvis i ruiner och det
nuvarande slottet, som har den östra
längan som huvudbyggnad, är utformat
efter en restaurering på grundval
av ritningar av Hårleman. U.
inrymmer numera
landshövdingeresidens, länsstyrelse m. m. Rikssalen
i n.v. hörnet restaurerades 1930—32
av R. Östberg, 3597 B.
Uppsalaslätten, jordbruksbygden kring
Uppsala och Fyrisån, 3350 B, 3593 B.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta
och största universitet. Det
grundades 1477, sedan ärkebiskop Jakob
Ulfsson utverkat tillstånd av påven
Sixtus IV. Ekonomiskt säkerställdes
universitetet genom Gustav II
Adolfs donation av de s k.
Gustavianska arvegodsen 1624, — 3588,
3597 B.
Uppsalaåsen, Sveriges sannolikt
längsta rullstensås, som med smärre
avbrott har en längd av ca 500 km,
från Härjedalen över Sandarne,
grund i Bottenhavet, Dalälvens
mynning, Tierp, Uppsala, Ullvifjärdarna,
Svartsjölandet, Ekerö till Södertörns
sydspets.
Uppsala ärkestift, omfattande
Uppland (utom smärre områden, som
tillhöra Stockholms och Västerås
stift), Gästrikland och Hälsingland.
19 kontrakt med 130 pastorat om
532 232 inv. 1954. Till stiftet hörde
till 1647 hela Norrland och till 1942
Stockholm. Biskopssätet, tidigast i
Sigtuna, flyttades på 1130-talet till
Gamla Uppsala och på 1270-talet
till Uppsala. Dess biskop blev 1164
ärkebiskop över Sverige.
Uppsala öd (fornsv. Ö3er, rikedom), i
medeltidslagarna benämning på de
gods och gårdar i olika delar av
riket, som voro avsedda som
underhåll åt konungen (ursprungligen
uppsvearnas konung).
Uppskov. 1. Inom juridiken, enligt
äldre rättegångsbalken medgiven rätt
för part att få målet uppskjutet till
ett annat rältegångstillfalle för att
samla bevismaterial eller bemöta
motpartens framlagda bevis. I nya
rättegångsbalken tillämpas icke
uppskovsförfarande till följd av
införandet av omedelbarhetsnrincipen.
Jfr Rättegång. — 2. Befrielse från
inställelse till militärtjänstgöring vid
krigs- eller beredskapstillstånd. Jfr
Anstånd.
Uppström, Anders (1806—1865),
språkforskare, e. o. professor i Uppsala
1859. Hans undersökningar
beträffande gotiskan voro av stor
betydelse för hela den germanska
filo-login. Utgav den första
tillfredsställande upplagan av Codex
ar-genteus (1854—57).
Uppsägningsräkning, inlåningsräkning
i affärsbank, i regel med en formell
uppsägningstid av 15 dagar, 272.
Upptagningsanstalt för sinnessjuka,
där vård kan beredas åt personer,
som äro i trängande behov av vård
på sinnessjukhus, men som på grund
av platsbrist ej kunnat intagas på
statsanstalt, skall finnas inom varje
landstingsområde.
Upptagningshem, form av barnhem.
Upptakt, inom musiken benämning pä
den del av ett motiv som kommer
före taktstrecket. Börjar ett stycke
med U., säges den första takten vara
ofullständig och kompletteras genom
den sista, likaledes ofullständiga,
takten.
Uppåkra, församling i Staffanstorps
kommun i s.v. Skåne, Malmöhus län,
919 inv. 1954.
Upsala, se Uppsala.
Upsala, högertidning i Uppsala,
grundad 1845. Chefredaktör är sedan
1944 Axel Ljungberg (f. 1901).
Upsala-Ekeby AB eller Ekebybruk,
grundat 1886. Äger tegelbruk,
keramik- cch väggplattfabriker i
Ekebybruk, Uppsala län, samt Gefle
porslinsfabrik AB, AB Karlskrona
porslinsfabrik, AB Syntes, i Nol, AB
Uppsala byggnadsvaror och AB
Byggnadsvaror, Stockholm. Antalet
anställda inom koncernen ca 1500,
— 3598.
Upsala Nya Tidning, folkpartitidning i
Uppsala, grundad 1890.
Chefredaktör är sedan 1950 fil. lic. Lennart
Hartmann (f. 1908).
Upsala Simsällskap, bildat 1796 av
Jöns Svanberg, Sveriges äldsta ännu
existerande idrottsförening och
världens äldsta simsällskap, införde
1796 simpromotion och var
banbrytande för simundervisning och
sim-hopp i Sverige.
Up to date [ap ta deit’], eng., »fram
till dags dato», tidsenlig.
Ur, forntida stad i nuvarande Irak,
från bibeln känd som Abrahams
hemort. Vid utgrävningar, företagna
av engelska och amerikanska
arkeologer på 1920- och 30-talen, har
talrika fynd från sumerisk tid
påträffats, bl. a. de rika kungagravarna
från 3000-talet f. Kr., innehållande
vapen, redskap och smycken. Bland
tempelruinerna märkas främst
mån-guden Nannars som ett zikkurat
uppförda tempel från U :s
blomst-ringstid omkring 2300 f. Kr., 243.
Ur (lat. ho’ra, timme), se Tidmätning
och Kronometer, 3463 B.
UraT, gränsflod mellan Europa och
Asien, från Uralbergen till Kaspiska
havet. 2 400 km lång, flodområde
270 000 km2. Betydande störfiske,
3160.
Ural-altaiska språk, språkstam
omfattande de samojediska och
finsk-ug-riska språkfamiljerna samt de
altais-ka språken (turkspråken,
mongoliska och tungusiska). Släktskapen
mellan de uraliska språken och den
altaiska gruppen är ej bevisad, 3201.
Ura’Ibergen, bergskedja på gränsen
mellan Europa och Asien, 2 700 km
lång, 60—80 km bred. Högsta toppen
Gora Narodnaja når 1 875 m ö. h.
Uralsk [o-], stad i n.v. Kazakstan.
Sovjetunionen, vid floden Ural. 66 000
inv. 1939. Spannmålshandel.
Ur alska språk, sammanfattande
benämning på de samojediska och
finsk-ugriska språkfamiljerna. Jfr
Ural-altaiska, 3201.
Uralstring, se Genera’tio sponta’nea.
Ura’n, radioaktiv metall. Kemiskt
tecken U, atomvikt 238,07, atomnummer
92, täthet 18,7. Förekommer i
mineralen pechblände och carnotit. Den
rena metallen har på senare tid fått
stor betydelse, på grund av att den
i s. k. uranstaplar kan spjälkas
under kraftig energiutveckling.
Naturligt U. består av tre isotoper med
masstalen 238, 235 och 234. Uran
235 utgör blott 0,7% av det
naturliga uranet och är den isotop som
sönderdelas. — Bland U.-föreningar
kan nämnas natriumuranat, som
användes för framställning av gult glas
(uranglas) och i glasyrer, 217 B,
2790.
Ura’nia, »den himmelska»,
astronomins musa i den grekiska mytologin,
1430.
Urani’der, detsamma som aktinider.
Ura’nienborg, Tycho Brahes slott på
ön Ven, uppfört 1576—80, nedrivet
före 1652, lestaurering av ruinen
påbörjades 1951, — 482.
U’ranos, i den grekiska mytologin en
fornåldrig himmelsgud, make till
Gaia (Jorden) och fader till
titaner-na, 1426.
U’ranus, den utanför Saturnus
kretsande, sjunde av de stora
planeterna. Upptäcktes 1781 av F. W.
Herschel. Avståndet från solen är
ca 19 jordbaneradier, omloppstiden
84 år och egenrotationstiden 10 tim.
45 min. Planetens massa är 14.6
gånger jordens. U. har fem månar,
2664, 2669 B.
Urarvagörelse, arvingars avträdande
av dödsbo till konkurs eller
förvaltning av boutredningsman, varigenom
frihet för personligt
betalningsansvar för dödsboets gäld inträder.
Bestämmelser i 4 kap.
boutrednings-lagen.
Urban, namn på åtta påvar, bl. a. 1.
U. I (d. 230) enligt traditionen
martyr och dyrkad som helgon. — 2.
Urban II (påve 1088—1099),
iniativ-tagare till det första korståget. —
3. Urban VIII (1623—1644),
bekämpade nya betraktelsesätt inom
teologi och naturvetenskap, främst
Galilei. och var den siste påve som
utvidgade kyrkostaten.
Urba’n (lat. urbs, stad), artig, världs-
4948
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
