Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utpressning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTPRESSNING
UTVIDGNINGSKOEFFICIENT
Utpressning, brott, som består i att
under hot om brottslig gärning
tvinga någon till något som
innebär vinning för gärningsmannen och
skada för den tvungne. Straffbelagt
i svensk rätt sedan 1934. Bestraffas
enligt strafflagen 21:10.
Utprickning, planmässig anordning av
flytande eller fasta sjömärken för
att ange farleder eller grund. I
Sverige utmärkes en farleds norra och
östra sida med röda märken, boj
eller kvastprick och den södra och
västra sidan med svart boj,
ballong-eller slätprick. Grund, som kan
passeras på båda sidorna, utmärkes med
kryssprick (röd och svart). U.
hänför sig alltid till farledens
huvudriktning.
Utrecht [y’trecht]. 1. Provins i
mellersta Nederländerna, mellan
lissel-meer (Zuiderzee) och floden Lek.
1 324 km2, 608 972 inv. 1954.
Huvudstad Utrecht. — 2. Huvudstad i
U. 1, vid rhenarmen Kromme Rijn.
241 635 inv. 1954. Gammalt
kulturcentrum. Universitet, grundat 1636.
Ärkebiskopssäte. Textil- och
tobaks-industri m. m. Fästning. I U.
in-gingo de n. provinserna i
Nederländerna den s. k. unionen i U.
(se d. o.) 1579, och här slöts fred
efter spanska tronf ölj dskriget 1713,
—319 K, 2458.
Utriggare (eng. outrigger). 1.
Ställning för årtullar, anbragta utanför
relingen på kapproddbåtar, vilka
även benämnas U. — 2. Från båt
eller kanot utskjutande bom för
spridning av segel eller för
anfäst-ning av en pontonliknande flytkropp
med uppgift att förhindra kantring.
Sådana U. användas bl. a. i
Söderhavet, 2846.
Utrikesdepartementet, U. D.,
statsde-partement, högsta myndighet för
handläggandet av ärenden rörande
vår utrikespolitik och
representation i utlandet. Chef för U. är
utrikesministern, som bär titeln
excellens, 711.
Utrikesministerkonferensen eller
utrikesministerrådet, förberedande
konferens mellan Storbritanniens,
Sovjetunionens, USA:s, Frankrikes och
Kinas utrikesministrar. U. inleddes
1945 och fortsattes samma år i
Moskva, 1946 i Paris och New York
och 1947 i Moskva och London.
Trots starka slitningar upprättades
fredsfördragen med Italien, Finland,
Bulgarien, Rumänien och Ungern.
U. förlorade sina
funktionsmöjlighe-ter på grund av den alltmera ökade
spänningen mellan stormakterna.
Utrikesnämnden, av riksdagen utsedd,
även mellan riksdagssessionerna
fungerande nämnd, med vilken
konungen skall rådpläga i alla
viktigare utrikesärenden. U. består av
utrikesutskottets ledamöter med
konungen (eller i hans frånvaro
stats- eller utrikesministern) som
ordförande vid förhandlingarna,
1462, 2838, 3228.
Utrikespolitiska institutet, 1938 i
Stockholm grundat institut för saklig
upplysning i utrikespolitiska frågor.
Verksamheten omfattar utgivandet
av publikationer (bl. a.
skriftserierna Världspolitikens dagsfrågor
och Internationell politik samt
tidskriften Utrikespolitik) samt
anordnandet av föreläsningar,
studiecirklar och kurser. Bibliotek och stort
tidningsklipparkiv.
Utrikesstatsminister, jämte
justitie-statsminister främste ledamoten av
statsrådet 1809—76 samt minister för
utrikes ärenden. Vid
statsministerämbetets inrättande 1876 blev U.
en
dast chef för utrikesdepartementet,
kallad utrikesminister.
Utrikesutskottet, ett av riksdagens nio
ständiga utskott, tillkommet 1937.
U. behandlar frågor, som beröra
Sveriges förhållande till andra länder
och som ej falla under annat
utskotts behandling. U., som har 16
ledamöter, hälften från vardera
kammaren, utgör även
Utrikesnämnden, 1462.
Utrillo [ytriljå’], Maurice (f. 1883),
fransk målare och grafiker, son till
målarinnan Suzanne Valadon.
Utförde främst stilla parisiska
gatu-och husbilder, de tidigare
anknytande till impressionismen, de
senaste präglade av en naiv realism
och förtätad, ofta lyrisk stämning.
Utriusque, lat., bådadera. Förekom
förr i sammansättningen juris
ut-riusque kandidat, examen som
angav lärdomsgrad i såväl romersk
som kanonisk rätt.
Utryckning, den dag, då
militärutbildningen avslutas av värnpliktiga, vid
skola osv.
Utsjöflotta, örlogsflotta avsedd för
tjänst på haven.
Utskiljningshärdning, ett slags med
hårdgörning förenad åldring hos
vissa legeringar, bl. a. hos vissa
lättmetaller. Vid U., som kan påskyndas
genom lätt uppvärmning, utskiljas
vissa legeringsbeståndsdelar (som
befinna sig i övermättad, fast
lösning i grundmetallen) i form av
submikroskopiska korn vid
kristallgränserna, så att glidning mellan
grundmetallkristallerna effektivt
motverkas.
Utskjutning, sidornas placering i
tryckformen i den ordning som betingas
av dess placering på det tryckta
arket. U. görs efter ett visst schema
beroende på hur många sidor som
skall ingå i det falsade arket, hur
många ark som skola
sammanhäftas samt hur arket falsas.
Utskott, grupp av medlemmar i en
församling (riksdag, konferenser etc.)
utsedda av denna för beredning av
ärenden som där behandlas. I den
svenska riksdagen finnas ständiga
U. (utrikes-, konstitutions-, stats-,
bevillnings-, banko- och
jordbruksutskott samt tre lagutskott), vilkas
ledamöter utses hälften av vardera
kammaren, sammansatta U., som
bildas då ständigt U. anser nödigt, att
en fråga behandlas av jämväl annat
ständigt U., särskilda U., utsedda
för beredning av viss fråga eller
vissa frågor av beskaffenhet att
höra till nämnda U., allmänt
beredningsutskott, ett inom vardera
kammaren för ärenden som icke
skola behandlas av ständigt U., samt
tillfälliga eller enskilda U. för
behandling av frågor som röra
endast en kammare särskilt, 2838.
Utskottsmöten, ett slags riksdagar
under slutet av 1500-talet och början
av 1600-talet med fåtalig
representation vid vilka bondeståndet
alltid saknades. U. sammankallades i
allmänhet för att avgöra mera
brådskande frågor, men då de voro
ovilliga att fatta beslut i
bevillnings-frågor, kommo de att få betydelse
främst i utrikespolitiska frågor,
2836.
Utskylder, avgifter, som skattskyldig
är pliktig erlägga till stat, kommun,
kyrka eller annan offentlig
inrättning.
Utskyldsstreck, tidigare gällande
bestämmelse, som hindrade den som
ej betalat skatt att utöva sin
rösträtt.
Utslag, beslut av administrativa
myndigheter i mål och ärenden.
Utslagstävling, en i kampsport och
bollspel (»cuptävling») vanlig
tävlingsform, där deltagarna lottas eller
paras mot varandra och ett
nederlag utesluter från vidare deltagande,
medan vinnarna gå vidare till nästa
tävlingsomgång.
Utslutning, benämning på den
typografiska materiel som vid sättning
används för utfyllnad mellan orden.
Utsot, diarré hos husdjur.
Utsådd lottning, se Seeded drawing.
Utsäde, för sådd undantagen kärna
eller frö. Dess kvalitet beror på
sortegenskaperna och
bruksegenskaperna. Olika sorter passa bäst på
vissa jordar och under vissa
klimatförhållanden. Olika typer av samma
sort kallas stammar.
Bruksegenskaperna bedömas efter renheten, dvs.
närvaron av främmande
gagnväxt-frö, ogräs och avfall, samt
grobarheten och vattenhalten.
Utsökningslagen av 10 aug. 1877
innehåller bestämmelser om
verkställighet av civilrättsliga domar, om
utmätning, kvarstad och andra
exekutiva åtgärder. Ersatte
utsöknings-balken i 1734 års lag.
Utter, Lut’ra lut’ra (se Utterdjur),
kroppslängd 58—78 cm, svanslängd
48—50 cm, ovan glänsande
mörkbrun, under gråbrun, strupe och
kinder gråvita. Vid sött och salt
vatten i hela landet. 2—3 ungar
födas i mars eller april, 2409.
Utterdjur, underfamilj av mårddjuren.
Ha tillplattad skalle och bred nos.
Fotterna ha simhud och små eller
inga klor, svansen är lång,
muskulös. Leva av fisk, havsuttern av
musslor. Se Havsutter, Utter.
Utterström, Sven (f. 16/5 1901),
fabrikör i Boden, skidlöpare. Vann 18
km i OS 1932, 5 mil i Holmenkollen
1929 (för vilken seger han fick
Svenska Dagbladets guldmedalj) och
1930, 4 svenska mästerskap på 3 mil
samt Vasaloppet 1925. Senare
framstående skytt, 3052, 3649.
Uttini [otti’ni], Francesco Antonio
(1723—95), italiensk tonsättare och
hovkapellmästare. Var verksam i
Stockholm från 1754 och skrev här
bl. a. operan Thetis och Pelée till
Operans invigning 1773, — 3345.
Uttran, villasamhälle i Grödinge,
Botkyrka och Salems kommuner på
Södertörn, Stockholms län. 512 inv.
1951. Vid U. ligga Söderby sjukhus
och Stockholms läns sanatorium.
Utvandring, se Emigration.
Utvandringscertifikat, tidigare benämnt
flyttningsbetyg till utlandet. Skall
av pastorsämbete utfärdas för den
som stadigvarande ämnar bosätta sig
utomlands. U. lämnas till
passkontrollen och återställes till
pastorsämbetet med bevis om utresan. På
begäran utfärdas utvandringsbetyg
att användas för personens
folkbokföring å den utrikes orten.
Utvecklingslära, härstamningslära,
evo-lutionslära, med rötter i antiken
och klarast utformad av Charles
Darwin och av ärftlighetsläran. U.
innebär, att de olika djur- och
växtarterna icke funnits i sin
nuvarande gestalt från början, utan
äro resultatet av en gradvis
skeende förändring av enklare former i
riktning mot högre differentiering.
U. är med andra ord läran om
arternas föränderlighet, 3614 B.
Utvidgning åtföljer i regel kroppars
uppvärmning. Undantag
representeras av vissa legeringar (t. ex. invar)
och av isens sammandragning vid
smältning, 3619.
Utvidgningskoefficient, den bråkdel av
längden (ytan, volymen) med
vilken en kropp utvidgas då tempera-
4951
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
