Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Valdemar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VALDEMAR SEJR
VALERSANUS
gångsrika tåg mot venderna, 656,
3637.
Valdemar Se jr (1170—1241), dansk
konung 1202, yngre son till Valdemar
den store. V. förde en kraftfull
utrikespolitik och gjorde landförvärv
i Nordtyskland samt erövrade
Estland men tillfångatogs av en tysk
vasall och förlorade det mesta av
de tyska besittningarna. Den
jylländska lagen och den s. k.
Valdemars jordebok vittna om V:s
inrikespolitiska verksamhet.
Valdemar Atterdag (omkring 1320—
75), dansk konung 1340, son till
Kristoffer II. Blev konung efter
mordet på greve Gerhard av
Hol-stein och återvann steg för steg
makten i det nyss så splittrade
Danmark och erövrade Skåne,
Blekinge, Halland och Gotland från
Magnus Eriksson. Ådrog sig
hanse-städernas fiendskap och tvangs
bevilja dem stora fördelar.
Valdemar (1858—1939), dansk prins,
son till Kristian IX. 1886 erbjuden
Bulgariens krona men avslog
anbudet. V:s andre son Axel äktade
1919 prinsessan Margareta av
Sverige.
Waldemarsskatten, opera i 4 akter med
musik av A. Hallén. Libretto av
A. Klinckowström. Handlingen
anknyter till Valdemar Atterdags
brandskattande av Visby. Uppförd
l:a ggn i Stockholm 1899.
Waldemarsudde, prins Eugens forna
hem på Djurgården i Stockholm,
efter prinsens död 1947
konstmuseum omfattande hans
konstsamlingar. W., som genom testamente
tillföll staten att förvaltas av
Stockholms stad, omfattar utom prinsens
egna målningar främst svenskt
måleri från omkring 1880 men också
danskt, norskt, finländskt och
franskt måleri, samt en del
skulptur. Byggnaden uppfördes av F.
Boberg 1903—04, 870.
Valdemarsvik, köping i s.ö.
Östergötland vid Valdemarsviken av
Östersjön. 3 348 inv. 1954. Samrealskola.
Stor läderindustri, snickerifabriker.
En av landskapets äldre
marknadsplatser. Blev 1644 lydköping under
Söderköping, 3880 K.
Waldén, Rudolf (1878—1946), finländsk
militär och industriman. W., som
tidigare varit officer i tsararmén,
deltog i finska frihetskriget som en av
Mannerheims närmaste män och
blev krigsminister 1919. W. var
dessutom försvarsminister 1940—44 och
deltog i de finska
fredsförhandlingarna i Moskva 1940 och 1944. Som
industriman gjorde W. stora
insatser för träförädlingen.
WaFdenburg [-bork], po. Walbrzych,
stad i s.v. Polen, 65 km s.v. om
Wroclaw (Breslau). 82 481 inv. 1949.
Järn-, glas- och kemisk industri.
Stenkolsbrytning.
Valden’ser, samfund som grundades
i Lyon 1176 av köpmannen Petrus
Valdes, vars avsikt var att söka sig
tillbaka till urkristendomen.
Rörelsen, som skarpt kritiserade den
för-världsligade kyrkan, blev bannlyst
1184, men spred sig ändå till flera
länder, särskilt till Italien, där den
först 1848 fick full frihet. I Rom
har den numera en teologisk
fakultet, 2018.
1. Waldenström, Paul Peter (1838—
1917), teolog och politiker,
frikyrko-ledare, lektor i Gävle 1874—1905,
ledamot av A. K. 1884—1905. W.
anslöt sig tidigt till Rosenius’
väckelserörelse. I en rad skrifter riktade
han skarp kritik mot den gängse
uppfattningen av försonings- och
nattvardslärorna och erhöll 1876
varning för att ha hållit enskild
nattvardsgång. Detta ledde till
bildandet av Svenska
Missionsförbundet 1878, vars ledare han blev. W.
var en ivrig debattör både i
religiösa och politiska frågor och har
också författat en rad böcker, bl. a.
memoarer, uppbyggelseböcker och
reseskildringar.
2. Waldenström, Henning (f. 14/8 1877),
brorson till Paul Peter W.,
professor i ortopedi vid Karolinska
institutet och överläkare vid
Vanföre-anstalten i Stockholm 1936—42. Har
speciellt ägnat sig åt behandling av
tuberkulos i ben, ledgångar och
ryggraden.
3. Waldenström, Johan (f. 5/1 1880),
bror till Henning W., kirurg,
lasa-rettsläkare i Falun 1916—45. Deltog
i Finlandsambulansen 1940.
4. Waldenström, Martin (f. 1/5 1881),
son till Paul Petter W., jurist och
industriman, verkställande direktör
i Trafik AB Grängesberg—Oxelösund
och Luossavaara—Kiirunavaara AB
1930—50.
5. Waldenström, Jan (f. 17/4 1906), son
till Henning W., läkare, professor i
medicin i Lund och överläkare vid
Malmö allmänna sjukhus sedan 1949.
Har utgivit ett flertal arbeten
särskilt rörande ämnesomsättnings- och
blods j ukdomar.
von Waldersee, Alfred (1832—1904),
tysk militär, generalstabschef 1888
—91. Opponerade som sådan mot
Bismarcks ryska politik. W. var
1900 överbefälhavare för
stormakternas trupper i Kina i samband
med Boxarupproret.
Val’des, Petrus (omkring 1140—1217),
se Valdenser, 2018.
Waldimir, Sune (f. 15/11 1907),
dirigent och pianist, från 1936 anställd
vid Radiotjänst, där han leder och
arrangerar musik för egen orkester.
Har även komponerat en del
schlagermelodier och filmmusik.
Valdistrikt, del av valkrets, där val
äger rum. En kommun utgör i
regel en valkrets, men kan indelas i
flera.
Valdjur, valar, Ceta’cea,
däggdjurs-ordning, anpassad till liv helt i
vatten. Kropp strömlinjeformad, hud
hårlös, framben fenlika, bakben
försvunna utom ett rudimentärt
bäcken, svans med vågrät fena.
Luftstrupen mynnar i näsborrar,
belägna på hjässan. Indelas i
bardvalar och tandvalar, 752, 3190, 3191 B,
3632.
Waldmüller, Ferdinand (1793—1865),
österrikisk målare. Målade älskvärt
realistiska porträtt, grupper och
genrebilder samt landskap, där
intresset för ljus och luft är
framträdande.
Valdshult, församling i Södra Mo
kommun i n.v. Småland, Jönköpings län.
136 inv. 1954.
Waldteufel, Emil (1837—1915), fransk
tonsättare och kejserlig
hovbaldirektör under Napoleon III. Skrev
hundratals mycket spelade valser,
t. ex. Estudiantina och Les
pati-neurs (Skridskoåkarna).
VaTe, lat., »farväl».
Valen, Fartein (1887—1952), norsk
tonsättare av modernistisk och
atona-listisk riktning. Har skrivit fem
symfonier, en violinkonsert,
kammarmusik, vokalverk m. m., 2536.
Valence, V.-sur-Rhöne [-[vala’nss-syr-rå’n],-] {+[vala’nss-syr-
rå’n],+} huvudstad i departementet
Dröme, s.ö. Frankrike, vid Rhöne.
41 470 inv. 1954. Romansk katedral
från 1000-talet. Textil-,
livsmedels-och kemisk industri.
Valen’cia. 1. Landskap i ö. Spanien,
vid Medelhavet. 23 305 km2.
2 307 068 inv. 1950. — 2. Stad i V. 1,
vid Guadalaviar, nära dess mynning
i Medelhavet. 509 075 inv. 1950.
Spaniens tredje stad och en av dess
livligaste hamnstäder. Många
märkliga byggnader från morisk tid och
medeltiden. Universitet, grundat
1500. Export av apelsiner, olivolja,
vin m. m. Sidenväverier,
pappersbruk, tobaksfabriker, tillverkning
av fajansplattor. V. är antikens
Valentia, 3175 K. — 3. Stad i n.
Venezuela, nära den avloppslösa
Va-lenciasjön (441 km2, 411 m ö. h.),
140 km s.v. om Caråcas. 88 674 inv.
1950. Textilindustri. Handel med
kaffe och socker.
Valenciennes [vala”ssiän’], stad i
departementet Nord, n. Frankrike, vid
Schelde, 43 434 inv. 1954. Centrum i
det nordfranska stenkolsområdet
med betydande metall-,
maskin-och kemisk industri. Tidigare
berömd spetsfabrikation,
»valencien-nesspetsar». Delvis förstört under
andra världskriget, 319 K.
Valen’s (lat. vale’re, vara värd), förr
detsamma som Atomvärde. —
Numera ett begrepp med något vidare
innebörd: det antal kemiska
bindningar som utgå från en fri atom
eller från ett komplex av atomer
(t. ex. från atomer i en kolkedja).
De s. k. huvudvalenserna äro av
två, från varandra icke alltid helt
skilda slag: jonvalenser (elektriska)
och kovalenser (oelektriska).
VaTens, Flavius (d. 378), romersk
kejsare, äldre bror till
Valentinia-nus I, som utnämnde honom till
medkejsare i Orienten, där han
måste uppta kampen mot
västgöterna. Stupade i det svåra nederlaget
vid Adrianopel.
Valentin, Hugo (f. 4/10 1888),
historiker, docent och lektor i Uppsala
sedan 1930, professors namn 1948.
V. har författat historiska och
politiska skrifter i judefrågan samt i
övrigt företrädesvis behandlat
1700-talets historia.
Valentinia’nus, Fla’vius (d. 375),
romersk kejsare 364. Ägnade sig
särskilt åt västra rikshälften och
överlät Orienten åt brodern och
med-kejsaren Valens. Förde med
framgång en ständig kamp mot de
alltmer påträngande germanfolken.
di Valenti’no d’Antongueila, Rudolfo
(1895—1926), sin tids populäraste
amerikanske filmskådespelare.
Emigrerade från Italien som helt ung,
blev dansör och slog igenom i
filmen som »latinsk typ» i Rex
Ingrams De fyra ryttarna (1921).
Filmer bl. a. Shejken (1921), Blod och
sand (1922), Monsieur Beaucaire
(1924). Blev i livet och efter döden
föremål för en verklig kult.
Skildras i den halvbiografiska filmen
Va-lentino (1950), 940.
de Vale’ra, Eamon, se De Valera,
Eamon.
Vale’ra, Juan (1824—1905), spansk
författare och diplomat. Hans romaner
utmärkas av en glänsande stil och
tolerant men skeptisk
människouppfattning. V. är också framstående
essäist och litteraturkritiker och
räknas allmänt som en av den
spanska prosans mästare. Skrev bl. a.
romanen Pepita Jiménez (1874, sv.
ö. 1914), 3189.
Valeria’na, se Vänderotsläktet.
Valerianarot, vänderotens rotstock.
Användes inom medicinen
huvudsakligen som pulver, piller eller
infusion. Verkar lugnande på centrala
nervsystemet.
Valeriansyra, fettsyra innehållande
fem kolatomer.
Valerianus, romersk kejsare 253—260.
4956
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
