Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studieplaner - II. Historien och samhället - Sveriges försvar - Fredsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSFRÅGAN
Studieplaner
stridsuppgifter ävensom bl. a. minsvepning.
Kustartilleriet slutligen har fasta och rörliga förband och
skall biträda i skyddet av särskilt viktiga delar av
kusten.
Flygvapnet består av jakt-, attack- och
spanings-förband. Tyngdpunkten ligger på jaktflyget. Detta
är i första hand avsett för luftstrid men kan också i
vissa lägen komma att användas mot mål på marken
eller till sjöss.
Läs i Kunskapens Bok artiklarna:
Armén
Artilleri
Befästningar
Flotta
Flygvapnet
Hemvärnet
Infanteri
Ingenjörstrupper
Kavalleri
Luftvärn
Marinen
Pansartrupper
Signaltrupperna
F ortsättningsläsning:
Grafström, Vår armé.
Bergman m. fl., Ett år i luften (flygets årsbok).
Lönnberg, Flygvapnet i bild (kommer 1956).
Vår marin 1955.
Försök att organisera freden
Fredsfrågan. Efter stora krig framträder
naturligt nog en stark vilja att söka organisera världens
politiska liv på sådant sätt att det ges garantier för
fredens upprätthållande. Miljontals människor, som
blivit lidande genom de förödelser kriget
åstadkommit, vill inte genomlida ett nytt krigs fasor och vill
därför gärna vara med om att bygga en ny fredlig
värld, där krig är bannlysta. Parallellt med dessa
fredssträvanden utvecklar sig emellertid krafter av
helt annan art. De som besegrats i krig känner sig
orättvist behandlade av ödet och i regel även av
segrarmakterna. De avvaktar därför ett lämpligt
tillfälle att ta hämnd i hopp om att ödet då skall vara
dem gunstigare. För varje år mognar en ny årgång,
som inte varit med om det senaste krigets fasor och
därför inte har samma hämningar som de av kriget
drabbade. Även bland veteranerna brukar det alltid
finnas en krets, som i ett nytt krig ser sin egen och
nationens livsluft.
Vad menas med fred?
Själva ordet »fred» åtnjuter i alla kretsar högt
anseende och figurerar som den självklara
målsättningen för alla mera vittsyftande politiska planer.
Västdemokratiernas ledare förklarar, att freden
endast kan tryggas under förutsättning att de
mänskliga rättigheterna och folkens oberoende respekteras.
De kommunistiska staterna betraktar det
kommunistiska systemet som den enda pålitliga fredsgarantin.
Även mellankrigsårens nazi-fascistiska regimer var
ivriga fredskämpar. I Hitlers stora tal figurerade ofta
ordet fred. Genom sin politiska gärning klargjorde
dock Hitler i likhet med andra diktatorer, att den
fredsordning han ville genomföra, bestod däri att
»herrefolket» oinskränkt härskade, medan
kringliggande folk förbehållslöst underkastade sig.
Rent formellt kan fred i betydelsen ett tillstånd
utan krigiska handlingar åstadkommas även genom
tvång: den starkare påtvingar de svagare sina
villkor. Ett sådant tillstånd döljer emellertid så mycket
sprängstoff, att freden ständigt är hotad. Enligt
väst-demokratisk uppfattning måste en stabil fred bygga
på frivillig samverkan mellan människor och folk
som inbördes respekterar varandra och är ense om
att gemensamt arbeta för högre kultur.
F redsorganisationer
I syfte att studera den politiska utvecklingen ur
fredssynpunkt, att penetrera krigens orsaker och
lägga fram förslag till tryggande av en varaktig fred
har bildats ett flertal sammanslutningar. En översikt
över dessa och deras viktigaste internationella
motsvarigheter ges i Kunskapens Bok i artikeln:
Fredsfrågan
Fredsarbetet är dock inte förbehållet de speciella
fredsföreningarna. Ett omfattande fredsarbete
ut-föres av en rad andra sammanslutningar, som dock
har andra huvudsyften. Som exempel kan anföras
kooperationen, nykterhetsrörelsen, den ekumeniska
rörelsen, Röda korset och rotaryrörelsen. - Nobels
fredspris utdelas i regel varje år; förteckningen över
pristagare (se Kunskapens Bok s. 2489) och de
organisationer de representerar ger en god överblick över
fredssträvandenas förankring i nutiden.
I detta sammanhang rekommenderas följande
artiklar:
Nobel Gandhi Röda korset
Kooperation Nansen Söderblom
Rädda barnen Nykterhetsrörelse
Från NF till FN
Under mänsklighetens historia har flera gånger
försök gjorts att organisera stora delar av den kända
världen, så att fredens upprätthållande garanterades.
Av särskilt intresse är det romerska världsväldets
»pax romana», den katolska kyrkans försök att samla
kristenheten under påvens ledning och det
tyskromerska kejsarriket. Napoleons försök att med
maktmedel tvångsorganisera Europa under fransk
ledning misslyckades inom kort. Framgång mötte ej
heller den s. k. Heliga alliansens försök att genom
frivillig samverkan mellan viktigare europeiska
makter säkerställa freden.
Det första egentliga försöket att åstadkomma en
5°5°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
