Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studieplaner - III. Konstens, tankens och språkets värld - Religion - Filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILOSOFI
Studieplaner
Fortsättningsläsning:
Aulén, Den allmänneliga kristna tron.
Nygren, Etiska grundfrågor.
Heiler, Bönen.
Silén, Den kristna människouppfattningen.
Bohlin, Kristen livssyn.
Fjellby, Vad är kristendom?
Om de stora kristna högtiderna, deras ursprung
och innebörd läser man slutligen i artiklarna:
Julen Påsk
Fortsättningsläsning:
Andræ, Det osynligas värld (kap. Den kristna
andens mästerverk).
P:son Nilsson, Årets folkliga fester.
Nilsson, Kyrkoåret i text och bilder.
Från systembyggare till begreppsanalys
FlLOSOFI. Filosofin har alltid varit intimt knuten
till kulturutvecklingen. Den har gjort till en av sina
uppgifter att kritiskt granska sin tids teorier och
föreställningar. Det är därför naturligt att de
filosofiska problemen ofta är barn av sin tid med dess
vetenskap, livssyn och sociala förhållanden. Men
filosofin har inte bara granskat redan existerande
teorier, i dess hägn har också utvecklats nya. Dessa har
ibland lösgjort sig och bildat grundvalen till nya
vetenskaper. På detta sätt har till exempel psykologin
och i våra dagar logiken uppstått.
I filosofin har alltid funnits element både av
spekulation och av vetenskaplig analys. Hos somliga
filosofer har spekulationen tagit överhanden. Resultatet
har ofta blivit storstilade världsförklaringar och
teorier om människans och samhällets natur. Dessa
filosofiska system har alla varit förgängliga men inte
utan betydelse för mänskligheten, i synnerhet inte
när politikerna sökt ordna samhället efter deras
anvisningar. Den vetenskapliga analysen har inte alltid
gett så ögonfägnande resultat. Den är och har
ständigt varit beroende av de hjälpmedel och
utgångspunkter logik och vetenskap kunnat ställa till
förfogande.
Den nutida filosofin är till sin övervägande del
inriktad på analys. Tack vare logikens snabba
utveckling under 1900-talet har den möderne filosofen
också bättre hjälpmedel i sin hand än sina äldre
kolleger och han kan hoppas på större framgång vid
analysen av teorier och dessas grundbegrepp. Genom sin
vetenskapliga inställning står filosofen i dag närmare
verkligheten och dess problem än gångna tiders
systembyggare.
Många av filosofins resultat och tankegångar är
av teknisk och komplicerad natur, och
framställningarna av dem är mycket svårlästa. Men vid sidan av
dessa finner man utmärkta läroböcker och
populari-seringar och också en lättläst filosofisk essäistik, som
när den är som bäst kan förena spekulation och
analytiskt skarpsinne på ett både vetenskapligt och
litterärt värdefullt sätt.
En inledning i filosofin och en presentation av be-
tydelsefulla filosofer ges i följande artiklar i
Kunskapens Bok:
Aristoteles
Burke
Cartesius
Filosofi
Frihet
Hegel
Hobbes
Humanism
Hume
Hägerström
James
Kant
Konfucius
Leibniz
Locke
Logik
Mill
Moral
Mystik
Nietzsche
Pascal
Platon
Rousseau
Russell
Schopenhauer
Sokrates
Spinoza
Tomas av Aquino
Vilja
Voltaire
i. Filosofins historia
Lämpliga kortfattade läroböcker i filosofins
historia är:
Ahlberg, Filosofins historia (Folkbildningsserien).
Sjöstedt, De filosofiska problemens historia.
Av mer omfattande verk rekommenderas:
Russell, Västerlandets filosofi.
Ahlberg, Filosofins historia.
Vid sidan av dessa läroböcker kan valda delar av
de stora filosofernas egna verk läsas i:
Sjöstedt, Filosofisk läsebok.
Landquist, De filosofiska mästerverken I—VIII.
Serien Berömda filosofer (Björck och Börjesson).
2. Nutida filosofi
Lämpliga inledningar i logik äro:
Wedberg, Den nya logiken I—II.
Marc-Wogau, Modern logik.
A. J. Ayer, Språk, sanning, logik.
En översikt av den logiska empirismen, som utgör
en huvudströmning inom nutida filosofi, ges i:
Wright, Den logiska empirismen.
Jörgensen, Den logiske empirismes udvikling.
En presentation av den s. k. Uppsalafilosofin, från
vilken den moderna svenska filosofin har utgått, ges
i Oxenstierna, Vad är Uppsala-filosofin?
3. Övrig litteratut
Av övrig filosofisk litteratur på svenska böra
särskilt nämnas översättningar av Russells skrifter, t. ex.
Filosofi för lekmän och andra essäer, Skeptiska
es
5o62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
