lan yngelrumssidorna. Skulle den vara skev, så stött den ordentligt i vinkel. Å teckningen synas bitarna n:o 17 och 12 hopspikade för att visa, hur de skola sitta. Tryck ramens överstycke, biten n:o 12, tätt intill benens ändar. Tag en bit n:o 16. Passa in den så att dess un- derkant går lika långt ned som underkanterna på de neder- sta sidobräderna. G ör en rits på gavelramen järns med brädans överkant för att bestämma höjden. Lägg ramen sedan på bänken och spika fast gavelbräderna. Den över- sta skall ej gå lika högt som biten n:o 12 utan sluta 10 mm. nedom dennes överkant. Vänd gaveln och slå omkull spikarne. Sätt fast gaveln i bänken och putsa av ändarna å brä- derna. Sätt gaveln på sin plats och skruva in ett par s. k. dörrvred in i benen ungefär mitt för tredje brädan nedifrån, alldeles intill kanterna på gaveln eller bakluckan. I stället för dessa vred ha red- skapsfabrikanterna börjat använda ett par i vinkel böjda järn i under- kanten, inom vilka gaveln ned- stickes. Men om ytterträet sväl- ler av fukt, buktar sig gaveln utåt och springor upp- jig stå, genom vilka tjuv- jn bin lätt komma in, var- •J§r för vred utefter sidan äro bättre (Bild 23). ^ Den som vill an- Vinkei- vända dörr på gång- Bild 23. järn för järn vilja vi råda att Bakgavelns baksida. bakgavel. d en o m s o r g s. fullt med snesträvor, ty under årens lopp sjunker den och lämnar springor för tjuvbin. Författaren är ingen älskare av dörrar på gångjärn. För- utom att de sätta sig, äro de i vägen och stöter man till dörren, när den är öppen i sitt högsta tillåtna läge, bräckas gångjärnen loss. En avlyftbar gavel kan man däremot ställa efter kupans långvägg och passagen är fri överallt. Den lilla tidspillan, som uppstår vid påsättning av gaveln, upp- väges fullt genom dessa fördelar. Göres dörr, måste de bakre benen då göras 45 mm. längre, så att de nå till överkanten av sidobräderna. Den tredje biten n:o 12 göres ej,; längre än avståndet mellan