Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
- Yttertaket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yttertaket.
Ryggåstak är kanhända snyggare än ett plant
långslut-tande tak, men det senare är betydligt mera praktiskt än
det förra. På ett ryggåstak kan man aldrig ställa något
ifrån sig, och små handverktyg måste man omsorgsfullt
lägga på sådant sätt, att de icke åka eller rulla ner. På det
flata taket däremot kan man frestas att lägga så mycket,
att hela redskapssamlingen flyttas från arbetsrummet ut i
bigården. Vatten rinner visserligen lättare av ett
ryggåstak, men underhålles tjärpappen medelst tjärbestrykning
vart annat eller vart tredje år, så motstår den fullständigt
all väta. Det finnes i handeln ett billigt asfaltlack. Detta är
behagligare än tjära, då det torkar på en dag och icke smetar
ifrån sig. Bestrykning bör ske varje eller vartannat år, då
lacket icke är så motståndskraftigt som tjära. Använder man
den underhållsfria pappen ruberoid, går icke vätan igenom.
Bevis finnes för att ruberoid varit utsatt för takdropp i 25
år, utan att pappen tagit den ringaste skada.
Förr användes vanligtvis svensk tjärpapp för täckning av
bihusen. Denna papp är bra, om den underhålles, och detta
skedde och sker ännu medelst påstrykning av asfalttjära.
Tjära är dock ett obehagligt medel, i det att den torkar så
långsamt om den påstrykes tjock, ty under nerkanten bildas
droppar, som inte torka på flera år, och dessa smeta från
sig på händer och kläder. Ny tjärpapp bör ovillkorligen
be-strykas med asfalttjära eller något lack redan andra året.
Pappen lägges på under varmt väder. Den klippes till så
att den passar och räcker att vika om kanterna. Med en
vattenkanna strilas vatten på en bit gräsmatta så stor som
pappbiten, som lägges över den bevattnade gräsmattan. Där
får den ligga en stund, varunder den utvidgar sig. Härefter
spikas den fast på taket.
Den svenska ”underhållsfria” pappen däremot, som
tidigare tillverkats, har icke varit av sådan beskaffenhet, att den
hållit vätan ute, utan regnet har efter kort tid gått rätt
igenom den. Om de blåsor, som uppstå på densamma av
solvärmen, skrapas bort och pappen bestrykes med varm
asfalttjära blir den vattentät. Det finnes de, som anse, att
taket på ett bihus skall likna taket på ett boningshus, men
det är väl icke nödvändigt. Har man icke rätt att konstruera
ett bihus ändamålsenligt? Man skall vara praktisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun May 17 18:43:48 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kupsnick6/0027.html