58 Vågräta spärr galler. (Bild 17.) Ett spärrgaller skall vara lika stort som det utvändiga måttet på de skattlådor, man använder. Utefter spärrgallrets sidor spikas en ram av 8 mm ramlist. Vid användandet vändes denna ram uppåt för erhållande av bigång på gallrets översida. Då gallret ligger i täckbrädsfal-sen uppstår således bigång även under detsamma (= över ramarna). Spärrgallret skall vara löst och ej fastspikat vid lådan utan kunna användas under vilken låda som helst. Till varje kupa göres ett spärrgaller, passande till de skattlådor, som användas. Bild 42. Vertikalt spärrgaller. Gjort av en vinterlucka. Vertikalt (lodrät) spärrgaller göres bäst av en vinterlucka, som avtagits på höjden 10 mm, så att en öppning om 20 mm mellan luckan och bottnen uppstår. Ävenså göras i överkant och sidor urtag om 20 mm bredd, motsvarande 2 fullständigt fria hålrader. Hörnen sparas för att giva spärrgallret nödig stadga. Över dessa urtag spikas spärrgaller, som flyta järns med luckans över- och sidokanter med hålen lodrätt vid sidorna och vågrätt vid överkant. Öppningen under luckan utfylles med ett skjutbart spärrgaller med hålen vågrätt. Gallret passar då till yngelrum med olika avstånd mellan bottnen och ramarnas underkanter. Bina passera såväl vid in- och utgående som vid förflyttning från kaka till kaka utefter kupans botten eller dess sidor eller över ramarna, varför det är fullständigt onödigt att anbringa hål å gallerluckans övriga fält. Att däremot på en spärrgallerram ha trä utefter kanterna och bottnen är absolut förkastligt. Sidogallren spikas endast i de stående sidolisterna, då de annars buckla och bli odugliga vid tvärträets krympning. Till varje kupa bör finnas lämpliga lodräta spärrgaller. (Se bild 42.)