102 M visar den gamla bottnens konstruktion förtjockad med papp och bräder på undersidan. N<—O. Botten med 1 tums packning. P. Perspektiv av N—O. Q. Plan av bottnen N—O—P. R—U. Ytterskift med sinkade hörn. Hopsättning i gering visas under Z. V. Bräder för lösa ytterskift i olika hyvlingar. Ytter hus. Sargen till taket göres av ett vanligt ytterskift. Y. Ytterskift. Invändigt mått, 560 mm. Utvändigt i överkant 580 mm i fyrkant. Falsen i underkant är 584 mm, varigenom ett glapprum på 4 mm uppstår. Ett av ytterskiften ställes på bottnen eller bottenpallen, bottenkarmen ställes mellan sina styrlister och skjutes med sin framända mot ytterskiftets insida. Med en blyerts avritas karmens höjd och bredd, och efter dessa mått med någon mm glapprum ursågas för bottenkarmen. Förstärk det utsågade skiftet på ömse sidor om ursågningen genom att spika ett par tvärgående klotsar i kanten mot ursågningen. Z. Hörnhopsättning i gering. X. Tak till ytterhus i skift. Å. visar huru genom hörnklotsars anbringande i takets hörn ett slags styrning för taket till ytterhus i skift kunna åstadkommas. Skattlådor. Se härom i beskrivningen till kupa n:r 1. Luckor. Avdelningslucka (vinterlucka). Hänglisten är 18 mm bred, och luckans bräder sammanhållas även av 18 mm breda lister, som spikas mot brädernas ändar, således ej på dess sidor. Luckan är av 10 mm tjockt trä, men kan även göras av 12 å 13 mm. Luckan förses på båda sidor med 10 mm avståndshållare för avstånd dels mot närmaste kaka, dels mellan luckan och bakväggen. Avdelningslucka i skattlådan. Användes endast i den låda, som först påsättes på våren, då samhället endast gives 4 å 5 kakor. Bakom luckan fylles med en lämplig kudde el. dyl. Luckan göres på samma sätt som avdelningslucka för yngelrum men endast 156 mm hög.