183 ramen, så att den nu ické såsom förut står snett och vilar på ena hörnet och kakbärarelistens ända. På lagom höjd mitt för träkutsarna, vilka man även av snygghetsskäl bör slå in på precisa avstånd från ramlistens ändar, borrar man med en lämplig pryl upp 2 st. 25 mm stora hål i galler-duken mitt för avståndshållarna. Det har rått olika åsikter om, på vilken kant av ramen, avståndshållarna mellan ramarna skola inslås. Detta är likgiltigt, om man blott har samma system inom hela sin bigård. Då de icke böra vara i vägen vid avtäckningen, när sådan sker med kniv, och då de flesta redskapsfabriker och biodlare använda förf:s metod, rekommenderas denna, nämligen: avståndshållarna placeras på höger frånsida och vänster åtsida, då man håller ramen framför sig. Denna krampningsmetod fastställdes även av riksför-bundsmötet i Borås 1936. Andra i handeln förekommande avståndshållare äro t. ex. vanliga s. k. toffelkrampor. För att erhålla bestämda mått på den del av krampan, som skall befinna sig utanför ramlisten och utgör avståndshållare, använder man ett 'avstånds-mått. I tyska priskuranter finner man en massa olika avståndshållare. Bl. a. finnes en typ, som är avtagbar vid slungning, vilket emellertid blir mycket besvärligt. Halvramarna krampas för avstånd mellan ramarna endast upptill och för avstånd mellån ram och kupvägg endast längst ner. Ramarna skola ovillkorligen göras efter de mått, som angivits, om man vill arbeta bekvämt och raskt. I ljungtrakt bör man inlägga en vågrät tråd 40 mm från överlisten för att därmed ytterligare stadga kakan.