200 De förminskare, som instickas i flyghålet, äro att föredraga framför utanför liggande, då de äro bekvämare och kunna regleras efter behag. De bestå av en 10 mm tjock och 50 mm ( = 2") bred list, helst av ek, i vilken skjutbart bleck löper. Som synes å bilden är blecket vikt (falsat) på sådant sätt, att det alltid följer trälisten, och denna åter kan icke föras för långt in i flyghålet på grund av att slidblecket är bredare, än vad flyghålet är högt. För att slidblecket skall kunna löpa lätt urfalsas brädbiten å undersidan på samma sätt som bild 35 på sida 53 visar. Till svea göres förminskaren 150 mm lång och till lågnormal 200 mm. Önskar man större flyghål under huvuddraget, uttages flusterför-minskaren helt och hållet. Flusterförminskaren tillverkas av bröderna Melin, Markaryd, och Änghagens Bigård, Järpås. Flusterförminskaren n:r 154 b göres av en bit 1"X2" hyvlad list något längre än flyghålet. I denna urfällas öppningar till 10 mm djup, på den ena kanten till 50 mm längd och på den andra till 150 mm. Under vinter och vår användes 50 mm flyghålet, och fram på försommaren eller under dåligt drag ahvändes 150 mm urtaget. Under rikt honungsdrag borttages förminskaren helt och hållet. För ett svagt samhälle kan man t. o. m. behöva ytterligare förminska 50 mm öppningen. Befaras röveri bör man för svaga samhällen ha en list med 10 å 20 mm öppning i reserv. Man skall alltid söka förebygga röveri, vilket är lättare än att stävja ett redan utbrutet sådant. Röveri beror antingen på den anfallna kupans viselöshet eller biodlarens försumlighet. För att flusterförminskaren ständigt skall sluta tätt intill kupans fram-vägg spikar man ett par små spikar intill och framför densamma. a 13 Perforerade bleck äro olämpliga, då bina spilla mycken tid genom att försöka komma ut genom perforeringen, och tjuvbin söka komma in genom perforeringen och locka genom sina rörelser andra bin till kupan. Bild 154. Flusterfönninskare.