Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Från Moskva till Nischni-Novgorod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den ena axeln till den andra, väckte Mikael Strogoff
honom temligen omildt och lät honom förstå, att han
borde sitta rak och iakttaga ett mera passande uppförande.
Köpmannen, temligen grof i sitt sätt, mumlade några
ord om "folk, som lägga sig i hvad som inte angår dem";
men Mikael Strogoff betraktade honom med en så föga
medgörlig uppsyn, att den sömnige resanden lutade sig
åt motsatta sidan och befriade den unga flickan från sitt
besvärliga grannskap.
Denna senare betraktade en sekund den unge
mannen, och i hennes blick låg en tyst och blygsam
tacksägelse.
Men en omständighet erbjöd sig, som gaf Mikael
Strogoff en rigtig föreställning om denna unga flickas
karaktär.
På ett afstånd från bangården i Nischni-Novgorod
af tolf verst skakades tåget vid en tvär krökning af
jernvägen af en ytterst våldsam stöt. Derefter gick det
under en minut på sluttningen ofvan ett igenfyldt träsk.
Resande, som gjorde större eller mindre kullerbyttor,
skrik, förvirring, allmän oreda i vagnarna, sådan var den
verkan, som genast frambragtes. Man kunde befara, att
en allvarsam olyckshändelse inträffat. Också uppslogos
dörrarna, innan tåget ens stannats, och de förskrämda
passagerarna hade blott en tanke — att komma ur
kupéerna och rädda sig.
Mikael Strogoff tänkte genast på sin granne, men
under det passagerarna i hans kupé kastade sig ut,
skrikande och knuffande hvarandra, hade den unga flickan
lugnt suttit qvar på sin plats, med ansigtet knappt
förändradt af en lindrig blekhet.
Hon väntade. Mikael Strogoff väntade också.
Hon hade icke gjort en rörelse för att hoppa ur
kupén. Han rörde sig icke heller.
Båda två förblefvo okänsliga.
— En energisk natur! — tänkte Mikael Strogoff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
