Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Utför Volga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Vill du hvila dig i din hytt? — frågade Mikael
Strogoff.
— Ja... ja... och i morgon...
— Kom då...
Han tvekade att afsluta meningen, liksom om han
velat fullborda den med sin följeslagerskas namn, hvilket
han ännu icke kände.
— Nadia, — sade hon, räckande honom handen.
— Kom, Nadia, — svarade Mikael Strogoff, — och
förfoga fritt öfver din broder Nikolas Korpanoff.
Han förde den unga flickan till hytten, som han vid
aktersalongen försäkrat sig om för hennes räkning.
Mikael Strogoff gick åter upp på däck, och nyfiken
att få höra nyheter, som möjligen kunde föranleda någon
ändring i hans marschruta, gaf han sig in bland
passagerare-grupperna, lyssnande till, men icke deltagande i
samtalen. Om dessutom slumpen gjorde, att han blef
tillfrågad och sålunda tvungen att svara, skulle han gifva
sig ut för att vara köpmannen Nikolas Korpanoff, som
Kaukasus återförde till gränsen, ty han ville icke, att
man skulle kunna misstänka, att en särskild fullmakt
berättigade honom att resa i Sibirien.
De främlingar, som befunno sig om bord på
ångaren, kunde naturligtvis ej annat än tala om dagens stora
tilldragelser, om kungörelsen och dess följder. Dessa
stackars menniskor, som knappt hunnit hemta sig efter
ansträngningarna under en resa genom mellersta Asien,
sågo sig nu tvungna att återvända, och att de icke i ord
gåfvo luft åt sin vrede och förtviflan, kom sig deraf, att
de icke vågade det. En med vördnad blandad fruktan
afhöll dem derifrån. Det var möjligt, att
poliskommissarier, åt hvilka man uppdragit att öfvervaka de resande,
hemligen gått om bord på Kaukasus, hvarför det var bäst
att styra sin tunga; när allt kom omkring, var det långt
bättre att blifva utvisad än att inspärras i en fästning.
Också kunde svårligen bland dessa grupper, der man teg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
