- Project Runeberg -  Tsarens kurir : från Moskva till Irkutsk /
256

(1893) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Slag för slag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fästa vid en lång kedja. Der funnos äfven qvinnor och
barn, bundna eller upphängda vid sadelknappen och
obarmhertigt släpade utefter vägarna. Man dref dem
allesammans framför sig såsom boskap. De ryttare, som
bevakade de arma varelserna, tvungo dem att iakttaga
en viss ordning, och det gafs inga andra, som stannade
efter, än de, som föllo för att aldrig mera resa sig.

Af denna anordning framgick, att Mikael Strogoff,
hvilken fått sin plats i de främsta leden af dem, som
lemnat det tartariska lägret, d. v. s. bland fångarna från
Kolyvan, ej borde komma i beröring med fångarna från
Omsk, hvilka gingo i de sista leden. Han kunde alltså
icke ana, att hans moder och Nadia befunno sig i denna
transport, lika litet som dessa kunde förmoda, att han
var i deras närhet.

Denna marsch från lägret till Tomsk var, gjord
under sådana förhållanden, under soldaternas piska,
dödsbringande för ett stort antal, förfärligt för alla. Man
vandrade öfver steppen, på en väg, som blifvit ännu
dammigare derigenom, att emiren och hans förtrupper ridit
fram der. Order hade blifvit gifna, att marschen skulle
ske fort. De mycket korta rasterna voro få. Dessa
hundrafemtio verst, som skulle tillryggaläggas i en
brännande solhetta, borde trots den forcerade marschen dock
synas oändliga.

Den landsträcka, som utbreder sig på Obis högra
strand ända till foten af den bergarm, som utskjuter från
Sayansk-bergen, hvilka gå i norr och söder, är blott en
ofruktbar trakt. Endast här och der göra några magra
och förtorkade buskar ett afbrott i den ofantliga slättens
enformighet. Ej ett spår af odling synes, ty intet vatten
fins, och det var vatten, som mest saknades af de efter
en mödosam marsch törstande fångarna. För att finna
en biflod hade man varit tvungen att begifva sig ett
femtiotal verst åt öster, ända till foten af den bergarm,
som utgör vattenskilnaden mellan Obis och Jenisejs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:42:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kurir/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free