Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Slag för slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tystnad uppstod strax, och på ett tecken af Ivan
Ogareff närmade sig Sangarr den grupp, i hvars midt
Marfa Strogoff befann sig.
Den gamla sibiriskan såg henne komma. Hon
förstod, hvad som nu skulle följa. Ett föraktfullt leende
krusade hennes läppar. Derefter lutande sig intill Nadia,
sade hon med låg röst:
— Du känner mig inte mer, min dotter! Hvad än må
hända, och så svår denna pröfning än må blifva, inte ett
ord, inte en åtbörd! Det är honom, inte mig det gäller!
Sedan Sangarr ett ögonblick betraktat den gamla
sibiriskan, lade hon sin hand på hennes axel.
— Hvad vill du mig? — sade Marfa Strogoff.
— Kom! — svarade Sangarr.
Och fattande henne vid handen, drog hon henne in
på den öppna platsen framför Ivan Ogareff.
Mikael Strogoff höll ögonlocken till hälften slutna,
för att icke blifva förrådd af blixten ur sina ögon.
Då Marfa Strogoff stod midt för Ivan Ogareff, rätade
hon upp sig, lade armarna i kors öfver bröstet och väntade.
— Är du Marfa Strogoff? — frågade henne Ivan
Ogareff.
— Ja, — svarade den gamla sibiriskan lugnt.
— Mins du, hvad du i Omsk svarade mig på mina
frågor för tre dagar sedan?
— Nej.
— Du vet alltså inte, att din son Mikael Strogoff,
tsarens kurir, har passerat Omsk?
— Det vet jag inte.
— Och den man, i hvilken du på skjutshållet trodde
dig igenkänna din son, det var inte han, det var inte
din son?
— Det var inte min son.
— Och sedan har du inte sett honom bland dessa
fångar?
— Nej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
