Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Den högtidliga inryckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alcide Jolivet och Harry Blount hade alltså gifvit
sig in i hopen och stälde sig så, att de icke skulle
förlora en enda detalj af en fest, som borde gifva dem
material till ett bref af aktningsbjudande längd. De
beundrade alltså Feofar Khan och hans härlighet, hans
gemåler, hans officerare, hans vakt och all denna
orientaliska pomp, hvarom alla Europas festligheter icke kunna
gifva en aning. Men de vände sig bort med förakt, då
Ivan Ogareff uppträdde inför emiren, och icke utan en
viss otålighet väntade de, att festen skulle börja.
— Ser ni, min käre Blount, — sade Alcide Jolivet,
— vi ha kommit allt för tidigt, liksom hederligt
borgarfolk, som vill ha full valuta för sina penningar. Nu
först går ridån upp, och det skulle vittnat om bättre
smak, om vi inte kommit förr än till balletten.
— Hvilken ballett? — frågade Harry Blount.
— Den oundgängliga balletten, för tusan! Men
jag tror, att ridån går upp.
Alcide Jolivet talade, som om han varit på operan,
och uppdragande sin lorgnett ur dess fodral, gjorde han
sig i ordning att såsom kännare mönstra de förnämsta
sujetterna vid Feofar Khans trupp.
Men en pinsam ceremoni skulle föregå sjelfva
festligheterna.
Segrarens triumf kunde nemligen icke blifva
fullständig, utan att de besegrade skulle förödmjukas
offentligen. Derför framdrefvos under soldaternas piskor flere
hundratal fångar. Innan de jemte sina kamrater
sammanföstes i stadens fängelser, måste de defilera förbi Feofar
Khan och hans bundsförvandter.
Bland dessa fångar syntes i första ledet Mikael
Strogoff. I öfverensstämmelse med Ivan Ogareffs
befallning bevakades han särskildt af en afdelning soldater.
Hans moder och Nadia voro äfven der.
Den alltid, då det blott var fråga om henne,
modiga gamla sibiriskan var ytterligt blek. Hon väntade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
