- Project Runeberg -  Tsarens kurir : från Moskva till Irkutsk /
391

(1893) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. Irkutsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Kapten Fedor, — sade storfursten, — du är
inte längre landsförvist.

— Tack, ers höghet, men kan jag föra befälet
öfver dem, som ännu äro det?

— De äro det inte längre!

Det var nåd åt alla hans kamrater i landsflykten,
nu hans vapenbröder, som tsarens broder skänkte honom!

Vassili Fedor tryckte med rörelse den hand, som
storfursten räckte honom och lemnade salen.

Storfursten vände sig nu till sina officerare och
sade leende:

— Tsaren skall inte vägra att infria den
benådningsvexel, jag drar på honom. Vi behöfva hjeltar för
att kunna försvara Sibiriens hufvudstad, och jag har
skapat sådana.

Denna nåd, så ädelmodigt beviljad de landsförviste i
Irkutsk, var i sanning en handling af rättvisa och klok politik.

Natten hade inbrutit.

Genom palatsets fönster lyste eldarna från det
tartariska lägret, hvilka flammade på Angaras andra strand.
Floden förde med sig massor af isstycken, af hvilka
några fastnade vid pålarna efter de gamla träbroarna.
De, som strömmen qvarhöll i flodens midt, drefvo nedåt
Angara med ytterlig hastighet.

Det var tydligt att floden, såsom borgmästaren
anmärkt, blott med största svårighet kunde helt och
hållet frysa. Alltså behöfde Irkutsks försvarare icke vara
oroliga för att blifva anfallna från denna sida.

Klockan slog tio på aftonen.

Storfursten ämnade just afskeda sina officerare och
draga sig tillbaka till sina rum, då oväsen hördes
utanför palatset.

Nästan med detsamma öppnades dörren till salen.

En adjutant inträdde och, gående fram till
storfursten, sade han:

— Ers höghet, en kurir från tsaren!

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:42:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kurir/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free