- Project Runeberg -  Tsarens kurir : från Moskva till Irkutsk /
414

(1893) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. Natten mellan den 5 och 6 Oktober

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Frukta ingenting, Nadia! — sade han,
ställande sig mellan henne och Ivan Ogareff.

— Ah, — utropade den unga flickan, — akta dig
broder!... Förrädaren är beväpnad!... Han ser
klart han! —

Ivan Ogareff hade rest sig upp, och troende att
saken lätt skulle vara uppgjord med den blinde, rusade
han mot Mikael Strogoff.

Men med ena handen fattade den blinde den seendes
arm, och med den andra afvändande hans vapen,
kastade han honom ännu en gång till golfvet.

Blek af raseri och blygsel erinrade sig Ivan Ogareff
nu att han bar en värja.

Han drog denna ur skidan och förnyade anfallet.

Också han hade igenkändt Mikael Strogoff. En
blind! Han hade ju blott att göra med en blind! Han
hade ju hela fördelen på sin sida.

Förskräckt öfver den fara, som hotade hennes
följeslagare i en så ojemn strid, skyndade Nadia till dörren
för att ropa på hjelp.

— Stäng dörren, Nadia! — sade Mikael Strogoff.
— Ropa inte hit någon och låt mig hållas! Tsarens
kurir har i dag intet att frukta af denne usling! Må
han nalkas mig, om han vågar! Jag väntar honom. —

Hopkrupen som en tiger, sade emellertid Ivan
Ogareff icke ett ord. Han skulle velat göra sina steg,
ja, till och med sin andedrägt ohörbara för den blindes
öra. Han ville döda den blinde, döda honom säkert,
till och med innan den olycklige visste, att han blef
anfallen. Förrädaren tänkte icke på att slåss med utan
att mörda den, hvars namn han stulit.

På samma gång förskräckt och förtröstansfull,
åskådade Nadia med ett slags beundran denna förfärliga
scen. Det syntes, att Mikael Strogoffs lugn plötsligt
meddelat sig åt henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:42:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kurir/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free