Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varen. 31
Orrspel höres —
hvarifrån, det vet man ej rätt —
det kan
vara nära, men det kan lika gärna vara långt borta.
Kor och får föras ut på mangården i solskenet och
äro så ovana vid det starka ljuset, att de ej rätt veta hvad
de skola företaga sig. Slutligen sätta de i galopp kring
planen och skrämma hönsen, som kacklande fly åt alla håll,
medan barnen, som stå innanför grinden och betrakta spek-
taklet med tindrande ögon, skratta af hjärtans grund åt kalf-
varnas krumsprång.
När lotsfar om
morgonen går ut att hugga ved, tycker
han att välbekanta ljud höras i luften —
kanske tranornas
låt långt borta, eller kanske allor, som söka en öppen fläck,
eller kanske en skriande mås. Lotsfar hämtar kikaren och
går upp på vaktanberget och ser sig omkring. Nej, det
synes ingen blå rand, ingen råka i isen, han måtte ha hört
miste —
han tyckte kanske bara, att han borde ha hört
något. Men i alla fall kan det vara säkrast att småningom
se till skyttegrejorna. Det kan bli pojkarnas göra på kvällen.
Går man
längs stigarna ut i skogen, stannar och lyss-
nar, hör man först platt ingenting. Men jo —
det sorlar
och porlar och suckar —
det är rännilar, som söka sig fram
under snötäcket, det andas, det pustar och hviskar i själfva
snön, när den långsamt sjunker ihop, det faller klara drop-
par ur
granarnas kronor, och lingonriset prasslar, när det
reser
sig kring tallstammarna, allt eftersom isen smälter.
Småfåglarna ha ännu ej vågat sig in i skogen —
de måste
hålla sig till vägar, lador och gårdar för att finna näring.
Villorna stå tysta och drömma om sina sommarminnen
från i fjol, kanske också om det som komma skall, men de
känna redan, att människornas tankar besöka dem.
Den första vårkänningen dallrar genom naturen och
dallrar genom människornas hjärtan. Jorden bereder sig
under snön att bli ung på nytt, unga känslor gry och glä-
das och längta i allas bröst, människorna trycka hvarandras
händer med mera värme än förut —
allt för den välsignade
vårens skull!
Bl
H
I
lins
K
MB Hl
!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
