Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag vid K. Vetenskaps-Akademiens Högtidsdag den 31 mars 1903 - 1. Nyare undersökningar beträffande gasnebulosor, af Karl Bohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK.
hvilket man ser därpå, att färgbandet är genomdraget af ett
visst antal mörka (färglösa) linjer, s. k. absorptionslinjer. Ett
sådant spektrum är solens spektrum. Ifrågavarande mörka
linjer i solspektrum upptäcktes af Wollaston 1802, stiTde-
rades omkring ett decennium senare af Fraunhofer och
kallas för de FRAUNHOFERska linjerna. De tydligaste af
dessa betecknas med A i yttersta rödt till D i violett.
Så snart en ljuskälla ger ett spektrum, kan man alltså
icke blott sluta till, att en viss gas befinner sig framför den-
samma, utan äfven bestämma, hvilka färger denna gas i
glödande tillstånd utstrålar. Ett spektrum af denna art
kallas ahsorhtionsspeMrum. De flesta fixstjärnor besitta ab-
sorptionsspektrum.
Undersöker man nu olika ämnen med afseende på det
spektrum, de gifva, då de äro i gasformigt glödande till-
stånd, så visar det sig, att olika ämnen kafva olika spektrum
och att samma ämne (under i öfrigt lika förhållanden, tem-
peratur och tryck) alltid gifver samma spektrum. Sålunda
erkåller man af natrium, ett ämne, som ingår i koksalt, ett
spektrum bestående af tvenne gula, mycket tätt belägna
linjer. Dessa motsvara den FRAUNHorER’ska linjen D. Af
vätgasen åter, hvilken ingår såsom beståndsdel i vatten, er-
hålles en serie olika färgade linjer. De motsvara de Fraun-
H0FER’ska linjerna C, F, G, H m. fl. De tunga metallerna,
t. ex. järnet, gifva, då de upphettas till gasformigt tillstånd,
hvilket bäst sker i den elektriska ljusbågen, spektra, som
äro högst komplicerade och rika på linjer. Dessa linjer kunna
emellertid med lätthet, genom uppmätning af deras läge,
identifieras, och det är så, som man bemödat sig att närmare
bestämma hvarje särskildt ämnes spektrum med den succés,
att det sålunda ej blott blifvit möjligt att med spektrosko-
pet påvisa de ringaste mängder af de särskilda ämnen, som
finnas i en ljuskälla, utan att man äfven lyckats på detta
sätt komma på spåren och upptäcka nya, förut okända ämnen.
Man kan nu fråga, hvadan denna motsvarighet emellan
ett ämnes spektrum, alias dess ljusart, och dess kemiska be-
skaffenhet kommer. Det är visst, att detta sammanhang» ej
blott är ett yttre eller blott spelar rollen af ett instrument
för kemiska undersökningar, utan att detsamma är ägnadt
att för oss i någon mån uppenbara den inre strukturen af
materien i dess minsta delar. Flera förhållanden inom fysiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
