Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag vid K. Vetenskaps-Akademiens Högtidsdag den 31 mars 1903 - 2. Skogarnes inflytande på klimatet, af H. E. Hamberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK.
är till skada, om den far undanhålla solstrålningen på när-
liggande odlingar, torde knappt behöfva påpekas.
Men af obestridlig nytta, kvad temperaturförhällandena
beträffar, är det skydd skogen gifver mot kalla ock pinande
vindar, synnerligast i nordliga länder, såsom Skandinavien,
Ryssland och vissa trakter af norra Amerika. Dock är det
gifvet, att ett sådant skydd ej kan sträcka sig långt från
skogskanten, och att det skulle kunna beredas äfven på annat
sätt, vare sig medelst ett naturligt eller konstgjordt vind-
skydd. Den franske fysikern Aragos förslag att nedhugga
skogarne i Bretagne och Normandie för att lämna de milda
hafsvindarne lättare tillträde till norra Frankrike, och att
plantera skogar i de nordöstra departementen för att däri-
genom i någon män afhålla de kalla vindarne från konti-
nenten, kunde därför vara berättigadt endast i fråga om
lokalt inflytande.
Under en af de i början af detta föredrag åsyftade
riksdagarne yttrade en framstående ledamot af första kam-
maren följande: »1 Västergötland har man bestämd erfaren-
het af att, sedan skogarne kommit bort och kärr, moras och
andra frostbehållare utdikats, och marken i stället blifvit
odlad, klimatet blifvit 30 å 40 mil sydligare, bättre och mil-
dare.» Västergötlands klimat skulle således, enligt denne
talare, något tillbaka i tiden varit jämförligt med t. ex.
Hälsinglands eller norra Dalarnes. Så orimligt detta på-
stående än kan synas vara, innehåller det dock på sätt och
vis ett uns af sanning. Skulle nämligen skogsvegetationen
till den grad utrotas, att marken blefve fullständigt naken,
såsom gatorna i våra städer eller klipporna vid våra kuster,
så skulle, då ju afkylningen till följd af afdunstningen upp-
hört, af allt att döma, medeltemperaturen under den varmare
årstiden något stiga, såsom ock fallet är i städerna. Det
torde icke heller kunna förnekas, att våra fruktbaraste och
mest odlade bygder äro skoglösa, och att skördarne där i
allmänhet icke utfalla osäkrare än i skogstrakterna, snarare
tvärtom.
För fullständighetens skull bör här äfven erinras om ett
annat inflytande af skogen i afseende på temperaturen, det
må nu anses vara fördelaktigt eller icke, nämligen på mar-
kens temperatur. För att endast hålla oss till Sverige och
särskildt det inre af Svealand, kan nämnas, att denna är på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
