Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag vid K. Vetenskaps-Akademiens Högtidsdag den 31 mars 1903 - 3. Termiterna och deras biologi, af Yngve Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖSTEDT, TERMITERNA OCH DERAS BIOLOGI. 97
häng och berört de orsaker, som bestämma deras utveckling
åt ena eller andra riktningen, skola vi närmare betrakta de
varierande former termiternas bostäder hafva, byggnadsma-
terialets olika beskaffenhet och några af de biologiska egen-
heter, dessa insekter visa.
Det är icke blott på marken termiterna uppföra sina
bon, ehuru detta mycket ofta är fallet. Några bygga dem
under jorden, andra på trädens stammar och grenar, under
det att vissa slag ej hafva några bostäder alls, utan lefva
under stenar o. a. föremål, i de gångar de borra i murknande
trä, eller parasitiskt hos andra termiter. Ofta hafva de på
marken stående byggnaderna formen af upptill afsmalnande,
med eller utan utsprång och spetsar försedda kullar, och äro
af mycket varierande storlek, hos mindre arter fothöga, hos
Termes hellicosus och goUatli någon gång ända till 20 fot
höga och med en omkrets vid basen af 50—60 fot. 1 van-
liga fall höja sig de senare dock endast 7—12 fot, spridda
på större eller mindre afstånd. Stundom kunna de vara af
så betydligt antal, att de på afstånd te sig som negerbyar.
Hafva de nått omkring manshöjd, förlora de sitt nakna
utseende och täckas så småningom af en ofta rik vegetation.
Boets yttre, ända till 1,5 fot tjocka, af stora gångar genom-
dragna väggar äro så fasta, att de endast med starka verk-
tyg kunna genombrytas. Det inre visar en mängd af gångar
och rum för olika ändamål, somliga för de i det kommande
närmare skildrade svampodlingarna, andra för magasinering
af förråd o. s. v. och slutligen visens stora från de öfriga
afvikande cell.
Vid uppförandet af dessa stora bostäder bygges först på
marken uppskjutande, små toppformiga kullar. Dessa för-
storas allt mer; rundt omkring dem uppstå flera, hvilka slut-
ligen genom hopadt byggnadsmaterial sammansmälta vid ba-
sen. Allt mer skjuter den mellersta i höjden, mellanrum-
men kring de olika bona fyllas igen, till dess det hela bil-
dar en enda sammanhängande, tillspetsad byggnad, hvarvid
dock ofta de särskilda delarnas spetsar förblifva fria. Un-
der tiden borttages midtpartiet med undantag af spetsen,
som bildar kullens tak, inre skiljeväggar bortbrytas, så att
de olika delarna slutligen bilda en enhetlig byggnad. I boets
centrum, vanligen 1—2 fot öfver marken, ligger visens stora
cell. Den cell, uti hvilken visen under hela sitt lif inne-
Vetenskajts- Akademiens årsbok. 1. •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
