Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag vid K. Vetenskaps-Akademiens Högtidsdag den 31 mars 1903 - 3. Termiterna och deras biologi, af Yngve Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK.
Termiternas bostäder växla emellertid mycket så väl till
utseende som storlek och hafva oftast en vida enklare bygg-
nad, utan någon central hålighet, svampkultnr eller förråds-
magasiner. Några af de mest karakteristiska typerna vilja
vi här i korthet anföra.
Den, som företager en exkursion i Västafrikas täta sko-
gar, undgår knappast att redan från första stund fästa sig
vid de egendomliga, ungefär fothöga, svampformiga, af jord
uppmurade byggnader, som där öfver allt anträffas på mar-
ken i synnerhet i fuktig s. k. »bush-skog), och hvarje europé
kan där genast upplysa, att de äro uppförda af termiter.
De tillhöra en vida mindre art än den, hvars bo vi nyss
närmare skildrat, knappast så stor som en stackmyra. Man
träffar emellertid äfven bon af klubblik form, men dessa äro
ej af någon annan art utan endast sådana, som ännu ej blif-
vit afslutade. Den egendomliga, öfre, paraplyliknande delen
fullbordas sist.
För öfrigt äro dessa bon mycket olika; några äro korta
och breda samt försedda med större tak, andra smalare med
litet tak, och mellan dessa extrema former finnas många mel-
lanformer.
Dessa bon äro uppförda af jord med inblandade kvarts-
korn och mycket hårda.
Den öfre, hvälfda delen är genom sina tunnväggiga celler
mer bräcklig. Det hela är inuti en labyrint af celler, som
genom små cirkelrunda hål stå i förbindelse med hvarandra.
Hos denna termit finnes ingen särskildt formad cell för
visen, utan denne anträffas hvar som helst i boet i en van-
lig cell.
Mycket ofta äro af jord uppförda bon fastade på stam-
mar och grenar och äro af varierande form; vanligen likna
de oregelbundna, nedhängande jordvalkar med skroflig yta.
Ännu en typ af bon är af intresse att lära känna näm-
ligen de kulformiga, ej af jord utan af hård trämassa upp-
förda, som byggas kring trädens grenar. Äfven dessa träffas
gärna i tät, fuktig »bush-skog» och äro från en knytnäfves
till ett människohufvuds storlek. Uppförda af söndersmulad,
med ett kittande sekret uppblandad trämassa hafva de en
betydande hållbarhet och bilda inuti en labyrint af celler
och gångar. Den hårda, på ytan mycket ojämna kärnan, är
omgifven af ett papperstunt, bräckligt af samma substans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>