Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 590. R. Rubenson (1829—1902), af H. E. Hamberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK.
Under sin senare Upsalatid erbjöd Rubenson bilden af den
välvillige, lärde, farbroderlige vännen och den med god hälsa
begåfvade, cigarrökande studenten (»Gamlen»), som tillbrin-
gade sin mesta tid, vanligen i skjortärmarna, i ett om vin-
tern bristfälligt uppvärmdt rum på observatoriet, sysselsatt
med studier och räknearbeten. I hans lilla hem var snart
sagdt allt utom bädden belamradt med böcker och skrifbor-
bordet täckt med ett djupt lager af mestadels uppslagna så-
dana. Och dessa icke oansenliga bokskatter stodo likasom
hans eget rika vetande till kunskapssökandes förfogande.
Om hösten 1872 lämnade Rubbnson Upsala för att på för-
ordnande sköta föreståndarebefattningen vid den under Veten-
skaps-akademiens inseende ställda Meteorologiska Central-
anstalten, som från och med 1873 skulle börja sin verksam-
het, och år 1876, då anstalten erhöll ordinarie stat, fick han
nytt förordnande med professors titel. Redan 1865 synes en
sådan institution varit påtänkt, och Rubenson blef då till-
frågad af Edlund, om han ville åtaga sig att förestå den-
samma. I ett bref till Edlund afböj de dock Rubbnson detta
anbud, dels därför, att han »ville föra de nyss påbörjade tim-
observationerna till ett lyckligt slut», dels därför, att han
»icke ville åtaga sig en verksamhet, som vore helt admini-
strativ, hvilket lätt kan hända med sådana anstalter». Saken
måtte dock sedermera gestaltat sig något annorlunda för
honom.
I Stockholm vidtog emellertid för Rubenson en tid af
rastlöst arbete, af något annat slag än det han förut haft
att utföra. Äfven det »administrativa» fick han finna sig uti.
Han lärde sig telegrafera för att sköta den nya väderleks-
tjänsten; han förhandlade med utländska institutioner och
vetenskapsmän samt med inhemska myndigheter för att sätta
denna i gång; han besökte och reorganiserade de af Edlund
upprättade andra klassens meteorologiska stationerna i lan-
det; han deltog såsom delegerad i den för den internationella
meteorologiens utveckling så betydelsefulla meteorologiska
kongressen i Wien 1873; längre fram i en dylik kongress i
Rom 1879; han författade instruktioner för stationerna; höll
1874 Thamiska föreläsningar öfver meteorologiens grunder
och viktigaste resultater; var 1875 ledamot i kommittén för
ordnandet af Sveriges deltagande i den geografiska utställ-
ningen i Paris, och sedermera en af Sveriges tre kommissa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
