Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 688. Johan Gustaf Wiborgh (1839—1903)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1904.
mande mineral, iiineliållaiide järnoxid och lerjord, hvilka i
hög grad motverka svafvelsyrans upplösande inverkan. Under
apatitkommissionens arbeten försökte man ett motsatt till-
vägagångssätt, bestående i apatitens nedsmältning tillsam-
mans med kalk. Det visade sig härvid, att man visser-
ligen erhöl] en produkt, hvars fosforsyra enligt anställda
kulturförsök ägde ungefär samma gödslingsvärde som fos-
forsyran i Thomasslagg; dock erfordrades för uppnående
af detta resultat en så stark hetta vid nedsmältningen,
att metoden svårligen kunde antagas blifva i ekonomiskt
afseende lönande. Efter flitigt experimenterande lyckades
AViBORGH omkring midten af 1890-talet att finna en annan
lösning på frågan. Han upphettade apatitpulver med soda;
härvid inträdde en reaktion, analog med den vid apatitkom-
missionens försök iakttagna, likvisst med den väsentliga
skillnaden, att omsättningen nu ägde rum vid en afsevärdt
lägre värmegrad (af Wiborgh uppskattad till 900—1,000° C).
WiBORGHS vän, den namnkunnige kemisten L. F. Nilson,
åtog sig att genom kulturförsök pröfva gödslingsvärdet af
den nya produkten, som han för att hedra upphofsmannen
kallade Wiborghsfosfat (i analogi med det efter metallurgen
Thomas uppkallade Thomasfosfatet), en benämning som seder-
mera utan motsägelse vunnit allmänt burskap. De första
kulturförsöken anställdes sommaren 1896 vid Landtbruksaka-
demiens agrikulturkemiska försöksanstalt å Experimental-
fältet utanför Stockholm och fortsattes därstädes i större
omfattning under nästföljande år. Resultaten af dessa försök
äro af Nilson offentliggjorda i hans skrift: »Om Wiborghs-
fosfat, ett ur Gellivaremalmens apatit framställdt gödslings-
ämne» och utvisa, att det nya fosfatet till sina verkningar
kan sägas täfla med superfosfatet, medan det i vissa fall
t. o. m. öfverträffar thomas-slaggen. Fabriksmässig tillverk-
ning af Wiborghsfosfat ur apatit från Norrbottens malmfält
har allt sedan 1898 bedrifvits å Svartön invid Luleå, och
det nya gödslingsämnet har med hvarje år som gått allt
mera tillvunnit sig de svenska jordbrukarnes förtroende.
Tyvärr s^^nas dock tillverkningskostnaderna hafva ställt sig
högre än man från början trott sig äga anledning hoppas,
och hur förträffligt Wiborghsfosfatet än visade sig vara till
sina verkningar, kunde uppfinningens ekonomiska bestånd
därför ännu icke sägas vara tillräckligt betryggadt. Också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
