Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Artedi, ett tvåhundraårsminne, af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1900.
naturvetenskapliga studierna vid Upsala universitet voro vid
denna tid ingalunda i högre grad moderna eller allmänt om-
fattade. Det säges t. ex. att Petrus Arct^dius var så godt
som den ende studenten i Upsala på sin tid, som vinnlade sig
om kemien. Naturalhistorien representerades visserligen vid
Upsala universitet af tvänne professorer, som efter den tidens
måttstock innehade stor naturvetenskaplig lärdom och hvilka
äfven utfört själfständiga arbeten väl värda att äras och aktas,
men år 1724 voro de båda redan tämligen åldrige män och
hade till stor del dragit sig ifrån undervisningen. Professor
Lars Roberg var född 1664 och sålunda redan 60 år, då Petrus
Arct^dius inskrefs som student. Han var visserligen en god
zoolog och en skicklig anatom \ men den undervisning i natu-
ralhistoria, som han lemnade under Arctjjdii studentår, torde
varit ganska ringa och alls ingen offentlig sådan. Dessutom
saknades praktiskt taget alla slags samlingar och undervis-
ningsmaterial, ty de få "curiosa", som Roberg hade, kunna
knappt betecknas så, och för öfrigt hade han vid ämnesfördel-
ningen inom fakulteten ej fått undervisningen i zoologi på sin
lott. Den andre professorn i medicinska fakulteten Olof Rud-
beck d. y. var ju en både snillrik och lärd man, men han hade
dragits från naturalhistorien till filologien och åtnjöt för ve-
tenskapliga arbeten på detta område tjänstledighet under de
tre första åren af Arct.edii studenttid. Då Rudbeck 1727
67 år gammal återupptog sin undervisningsverksamhet och detta
samt följande år höll några föreläsningar om Sveriges foglar
var Arct^dius bland hans åhörare ". Men det kan ej ha varit
^ Bl. a. hade Eobeeg äfven dissekerat en hel del fiskar. Beskrifningar
af dessa jämte afbildningar, som funnos i hans manuskript råkade senare efter
hans död i händerna på J. Klein, aom tyvärr ej förstod att göra bruk af dem.
En liten disputation af Gekixgius tr.vckt i Upsala 1727 och ventilerad under
Edbergs präsidium innehåller några anatomiska notiser om fiskar af Kobergs hand.
-
I Upsala Universitetsbibliotek finnas en del fragmentariska anteckningar
från Kudbeck"s ofvannämda föreläaningar. Dessa äro skrifna med olika hand-
stilar och härleda sig ntan tvifvel från olika personer. På ett af arken står
med bl}’erts antecknadt: "Arctaedij notata". Det är också möjligt, att denna be-
teckning är riktig, ty stilen påminner om den i ångermanländska nationens pro-
tokoller, som antages härleda sig från A. (enl. meddelande af Bibliotekarien
Bygden). De ifrågavarande anteckningarne handla om "Ornithologia Suecana.
Prima Classia avium terrestriirm, Sectio prima tenuirostrium & ungues aduncos
habentium". De foglar, som räknades dit äro beskrifna på latin under följande
namn: "Piegulus mas" "Kungsfogel, Löfsmed" : "Regulus seu troehiJus"; "Avis
Carolina" (= Blåhake) "Phsenicurus vulgaris, Rösjärt"; "Curruca"; "Parus
coeruleus Talgoxen" (= blåmes) : "Parus palustris, Eentitta" ; "P^rus cristatus";
"Parus äter"; "Parus Caudatus" ; "Motacilla alba, Sädaärla, Kvickstjärt", "Motacilla
flava"; "Luseinia"; "Alauda pratensis"; "Hirundo domestica {^^ ladusvala)
;
"Hirundo apos" : "Hirundo riparia", "Caiorimulgus". Vidare ingick i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
