Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Artedi, ett tvåhundraårsminne, af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. 33
af den vetenskap, som låg hvar och en närmast. Hvad den
ene eller den andre bidragit till denna tankebyggnad kan nu
ej afgöras. Kanske visste de båda unga naturforskarne det
knappast själfva. Det låter sig alltså blott anas med hänsyn
till deras olika andliga läggning, som ofvan skildrats. I mänga
fall träder dock en olikhet i uppfattningen i dagen. Den mest
påfallande är kanske den, som gör sig gällande med afseende
på klassernas och ordningarnes sammanställande. Artedi vill
ej godkänna något annat än naturliga klasser, ordningar
o. s. v. och detta framhåller han upprepade gånger. Till och
med i företalet framträder detta, då han säger, — — "fram-
förallt har jag förmanat, att ordningarne böra vara naturliga’- ’
— — — "men sådana ordningar böra ej tålas, genom hvilka
närbesläktade fiskar skiljas och de ej befryndade förenas"
— — —. Han intager alltså i det afseendet enligt vår nu-
tida uppfattning en högre ställning än Lixné, som visserligen
medgifver, att "ceteris paribus" de naturliga ordningarne äro
bättre än de artificiella, men å andra sidan resigneradt säger,
att klasserna äro beioende af släktenas öfverensstämmelse i
vissa afseenden "secundum principia Xatura? et Artis", och på
ett annat ställe uppgifver, att "classis ac ordo" äro "Artis et
Naturse" verk. Båda forskarne hade dock klart för sig, att
ett system var ett oeftergifligt kraf en "filum ariadneum"
— — ’’sine quo chaos" och de ha båda den ovanskliga äran,
att hvar inom sin vetenskap ha spunnit denna tråd"’.
De tre återstående ännu ej refererade afdelningarne af
Artedi’s "Ichthyologia" utgöra, säger Linné i företalet, prak-
tiken, det föregående teorien. Den första af dem kallas
"Genera Piscium" och lemnar en framställning af fiskarnes
system, sådant det uppfattades af Artedi. Fiskarnes klass in-
delades af honom i 5 ordningar, af hvilka dock en " Plagiun"
"med horisontell stjärtfena" omfattade hvalarne. Artedi hade
nämligen lika litet som sina föregångare kunnat besluta sig för
att afföra dessa från fiskarne, ehuru han vid flera tillfällen
påpekar deras öfverensstämmelse med däggdjuren i många af-
seenden. Först genom Linné’s åtgörande 20 år senare, i ti-
onde upplagan af "Systema Naturse", bortfördes hvalarne för
alltid från fiskarne. De återstående 4 ordningarne enligt
^ — "imprimis moinii ejusmodi Ordines debeie esse A^atiirales" .
^ Om Aktedi’s "Philoaophia Ichthyologica" säger Gtnthek i sin "Intro-
duction to the Stiidy of Fishes" (p. 10): "in fact he establishes the method and
principles which subsequently liave guided every systematic ichthyologist".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
