Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 598. Fredrik Adam Smitt (1839—1904)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905.
med detta arbete och har lämnat många problem olösta, så
har han dock gifvit oss de mest fruktbringande uppslag och
måhända har han träffat den väg, på hvilken i framtiden
framstegen måste göras».
»Han har syftat åt en genealogisk klassificering, som
börjar med det påståendet, att arternas variationer följa deras
egen utvecklingslinie samt kunna i stor utsträckning förklaras
genom denna. Bryozoerna, säger han, erbjuda stora tillfällen
till studiet af lagarna för och orsakerna till variationen just
genom sin egenskap af att vara sammansatta organismer.
Differentieringen af kolonien gifver oss en serie af variationer
gående från det tidiga och enkla stadiet till den fullt ut-
vecklade formen, hvilket är en parallell till serierna af olik-
heter bland arterna. Sålunda representera de engelska arterna
af släktet Crisia olika utvecklingsstadier af en och samma
typ, af hvilka Smitt betraktar C. geniculata Milne Edwards
såsom den första och enklaste. De former, som tillhöra detta
släkte, ville han alltså ordna enligt lagen för utvecklingen i
en serie, hvars medlemmar härstammande från gemensamt
ursprung inneha hvar och en sitt trappsteg i utvecklingen».
»Förvisso har här ett högst intressant fält för undersökning
öppnats för oss och. ehuru vi ej kunna vara beredda att för
närvarande antaga prof. Smitt’s åskådning (lika litet som
vi kunna förkasta den), så är det otvifvelaktigt, att den för
en tid skall angifva undersökningarnas riktning». — Hincks
framhåller alltså Smitt’s banbrytande verksamhet såsom
systematiker på bryozoernas område liksom han äfven i det
föregående gifvit honom fullt erkännande för hans iakttagelser
rörande befruktningen, regenerationen o. s. v. hos dessa djur.
Gent emot hans verksamhet såsom systematiker invänder
dock Hincks, att Smitt synes vara alltför benägen att redu-
cera arternas antal samt slå tillsammans allför många skilda
former under samma namn. Ett af de viktigaste greppen,
som gjordes af Smitt vid behandlingen af bryozoerna, var,
att han flyttade hufvudvikten från koloniens till zooeciets
eller cellens byggnad vid uppgörandet af den systematiska
indelningen. Detta »revolutionära steg», som Hincks kallar
det, störtade helt öfver ända den gamla indelningen, men
med rätta, och nya familjer och släkten ordnades efter de
nya principerna. »Det är omöjligt», säger Hincks, »att för
högt skatta den grundlighet i undersökningen, på hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
