Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 598. Fredrik Adam Smitt (1839—1904)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905.
svarande mått uträknade på nämnda sätt för ett antal fiskar,
kan man dels finna, livilka som äro konstanta och hvilka
som variera. Vidare framgår ur jämförelsen, huru de,
relativa måtten förhålla sig hos yngre och äldre individ, eller
med andra ord, hvilka relativa dimensionsförändringar, som
inträda med tilltagande ålder. Härigenom klarlägges utveck-
lingsriktningen i vissa fall. På samma sätt kan man få fram
sexuella skiljaktigheter med afseende på olika dimensioner.
Jämföras de relativa måtten af de båda könen med motsva-
rande relativa mått af yngre och äldre individ, får man fram,
hvilketdera könet, som, om verkligen könen företedde några
olikheter i relativa mått, med afseende på kroppens dimen-
sioner representerar ett mera framskridet stadium i förhållande
till det andra. Detta inom samma art. Men på samma sätt
kan man genom jämförelse af mått tagna af olika arter till
en viss grad få det åskådliggjordt, huru de olika arterna för-
hålla sig till hvarandra i utvecklingsserien, hvilken som äger
öfvervägande juvenila karaktärer o. s. v. För att anföra
direkta exempel: blanklaxhonan företer ett mera framskridet
utvecklingsskede än hanen, och grålaxen står på ett tidigare,
mindre differentieradt stadium än blanklaxen. Inom ett och
samma släkte visa sig alltså arttyper, som i förhållande till
de andra antingen kunna sägas ha öfvervägande ungdoms-
karaktärer (t. ex. bland norsarne Osmerus dentex från nord-
östra Asien, bland rödingarna vår vanliga fjellröding). eller hon-
karaktärer (t. ex. Hvita hafvets nors och Spetsbergens röding),
eller slutligen hankaraktärer (t. ex. vår vanliga nors och
storrödingen). De allmänna slutsatser, som Smitt ansåg sig
berättigad att draga af dessa undersökningar af laxfiskarne,
sammanfattade han i följande ord: »de olika formernas, ar-
ternas, släktenas lif följer samma utvecklingsgång som indi-
vidernas». Han framhöll vidare tre faktorer såsom de vik-
tigaste orsakerna till arternas uppkomst : »utveckling ^, köns-
skillnad och geografisk (lokal) åtskillnad». Dock ansåg han
ej dessa faktorer såsom »enstaka verksamma: städse måste
deras inflytande ha varit gemensamt, alltsedan könsskillnad
upppstått och de lokala förhållandena på jorden blifvit olika
’
Ontogenetisk utveckling. Senare i ett föredrag hållet vid K. Veten-
skapsakademiens årshögtid den 31 mars 1898 betecknade Smitt de tre
hufvudsakligen verkande faktorerna såsom: »utvecklingskraften (ärftlig-
heten), könsskillnaden och geografiska åtskillnaden».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
