Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 598. Fredrik Adam Smitt (1839—1904)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905.
ningen finna vi vissa förändringar i öfverensstämmelse
med modernare uppslag. En del af dessa antyda en på-
verkan af den riktning, som den ichthyologiska forskningen
fått i Amerika genom arbeten af Cope, Gill m. fl. Dock
togs därvid steget ej fullt ut, utan det af Smitt i »Skandina-
viens Fiskar» använda systemet bildar liksom ett öfvergångs-
stadium mellan det i Europa i hufvudsak följda Johannes
Miiller’ska och det modernare amerikanska. »Bergfiskarna»
eller läppfiskarna {Labridce) ställas af Smitt främst, hvilket
han själf säger vara en produkt af tankeutbyte mellan honom
och C. J. Sundevall. En öfverensstämmelse med de ameri-
kanska ichthyologerna yppar sig t. ex. i spiggarnas utbry-
tande från andra taggfeniga och förläggande i närheten af
de tofsgälade o. s. v. En annan afvikelse från den vanliga
uppställningen af den systematiska indelningen visar sig hos
Smitt däri, att han använder så många grader af under-
afdelningar. Sålunda träffas hos honom mellan begreppen
underordning och familj ej mindre än tre andra benämningar
för olika slags underafdelningar, nämligen »phalanx», »cohors»
och »series». På sätt och vis blir denna anordning med så
många olikvärdiga underafdelningar litet tungrodd, men den
antagna samhörigheten mellan vissa familjetyper och åtskill-
naden mellan andra framträder skarpare, så att på det sättet
en viss öfversiktlighet vinnes öfver härstamningsförhållandena,
såsom de af författaren uppfattats. Efter diagnoserna för
de särskilda familjerna eller släktena lämnas en intressant
historisk redogörelse för andra ichthyologers uppfattning
samt en skildring af jämförelsepunkterna med andra familjer
och släkten, så att med ledning häraf hvar och en kan bilda
sig ett eget omdöme om släktskapsförhållandena. I en recen-
sion af detta arbete i »Nordisk Tidskrift» yttras bl. a. vidare.
»Vid denna framställning tager förf. ej blott hänsyn till de
utvuxna djurens form och anatomi utan behandlar också
individens utvecklingshistoria, hvilket är desto mera tilltalande
som den v^anligen illustreras af goda figurer, än original, än
lånade från annat håll». Med afseende på de skandinaviska
fiskarnas nomenklatur utförde äfvenledes Smitt en omfattande
kritisk granskning, som resulterade i åtskilliga förändringar,
hufvudsakligen bestående i återbördandet af en hel del äldre
namn, som under tidernas lopp trots deras prioritet skjutits
åt sidan och ersatts af andra. Omkring ett 20-tal äldre art-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
