Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 598. Fredrik Adam Smitt (1839—1904)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905.
Riksmuseums Vertebratafdelning och på hvars förkofran och
framtida utveckHng han lade stor vikt.
Utom den rent vetenskapliga värksamhet, som Smitt
utöfvade i sin egenskap som intendent vid Riksmuseum, ut-
förde han äfven ett betydande arbete för vetenskapens po-
pularisering. Härom vittna bl. a. talrika artiklar i zoologi i
första upplagan af »Nordisk Familjebok». Äfvenledes redi-
gerade han en öfversättning till svenska af Brehm’s »Thier-
leben» och bidrog med uppsatser till tidskrifter och tidningar.
Under en tid föreläste Smitt i zoologi vid Stockholms
Högskola.
En populär föreläsningsserie blef äfven senare tryckt un-
der titeln »Ur de högre djurens utvecklingshistoria».
En annan sida af professor F. A. Smitt’s verksamhet
faller inom de praktiska fiskeriernas område. Under åren
1877 till 1884 erhöll han flere gånger i uppdrag från rege-
ringen att göra eller ha öfverinseende öfver undersökningar
rörande sillfisket i Bohuslän, hvarvid han under åren 1880
—
1882 biträddes af nuvarande fiskeriinspektören F. Trybom.
När tillgången på sill ökades och det visade sig, att en s. k.
»sillperiod» inträdt, insåg Smitt betydelsen af, att sillen ej
blott vore föremål för fångst med vadar inomskärs, utan att
man äfvenledes borde söka fånga henne ute till sjös med
drifgarn på samma sätt, som sker från Skottland, Holland
o. s. v. Han blef därför en ifrig förkämpe för införandet af
drifgarnsfiske efter sill på skottskt sätt vid vår västkust. För
att söka sätta i gång dylikt fiske hade han äfven under några
år från och med vintern 1880—81 statsanslag. Först gjordes
försök med fiske efter skånsk metod. Skånska fiskare med
båt och drifgarn hyrdes, men då resultatet häraf ej blef till-
fredsställande inköptes redan vintern 1880—81 skottska drif-
garn, med hvilka man fiskade från bohusländsk däcksbåt.
Sedan byggdes en särskild, förbättrad (med fällbar mast för-
sedd) båt af sistnämnda typ och fiskeförsöken utsträcktes till
både sommar och vinter. Emellertid visade erfarenheten, att
såväl de alltför djupa skottska som äfven de väl grunda och
desslikes alltför finmaskiga skånska silldrifgarnen voro mindre
lämpliga för de utanför bohusländska kusten rådande för-
hållandena. Men så småningom började man att skaffa sig,
först i Halland och sedan i Bohuslän fullt lämpliga garn af
den skånska typen och därmed var det nu så betydelsefulla
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
