Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 607. Otto Christian Lovén (1835—1904), af Robert Tigerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — OTTO CHRISTIAN LOVEN. 245
hästen, kaninen, råttan och människan. Arbetet utkom i sep-
tember 1867; kort därefter pubhcerade Schwalbe, som obe-
roende af LovÉN gjort samma upptäckt, ett förutskickadt
meddelande härom.
Lika viktiga voro de resultat, till hvilka Lovén något
senare kom i afseende å lymfvägarna i magsäckens slemhinna.
Före honom kände man visserligen till magsäckens subperito-
neala lymfnät äfvensom de tvenne nät af lymfbanor, som ligga
dels utanför slemhinnans muskellager, dels innanför detta,
omedelbart under körtlarnas bottnar. Men i den egentliga
slemhinnan eller mellan dennas körtlar hade dittills icke ens
de mest verserade anatomer lyckats att genom injektion eller
omedelbar iakttagelse uppvisa några lymfbanor. Så mycket
större förtjänst inlade Lovén genom sina undersökningar
häröfver. Under användning af en öfverlägsen teknik lycka-
des det honom att framställa lymfbanorna i magsäckens slem-
hinna och ådagalägga, huru rika de i verkHgheten äro. Redan
1870 utsände han ett kort förutskickadt meddelande härom,
men först 3 år senare ansåg han undersökningen vara så af-
slutad, att han kunde meddela densamma i dess helhet.
Änskönt de yttre omständigheterna fortfarande voro
ogynnsamma lör en framgångsrik experimentell fysiologisk
forskning förlorade Lovén dock icke ur sikte, att en sådan
likväl förr eller senare måste göra sitt inträde vid Karolinska
institutet. För att bland de svenska läkarna sprida känne-
dom om och intresse för den moderna fysiologien skref han
i Hygiea 1868 och följande år några som vanligt mycket väl
affattade öfversiktsartiklar om nya fysiologiska upptäckter.
Med de få fysiologiska instrument, som han lyckats förskaffa,
såg han sig också i stånd att själf bearbeta rent fysiologiska
uppgifter. Sålunda visade han (1870) genom iakttagelser å
människor, att vid den vänstra hj ärtkammarens samman-
dragning en större blodmängd genom artererna utkastas ur
bröstkorgen, än som samtidigt hinner rinna dit genom venerna.
Följden häraf blir ett minskadt tryck i brösthålan, och dess
väggar sammanpressas därför af det starkare yttre luft-
trycket. Genom försök å kaniner bekräftade han yttermera
dessa slutsatser.
Samtidigt upptog han, under användning af för ända-
målet af honom själf konstruerade apparater, den tidigare af
Panum behandlade frågan om kroppsställningens inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
