Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 668. Magnus Gustaf Blix (1849—1904), af Robert Tigerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — MAGNUS GUSTAF BLIX. 265
han enligt denna sats inrättade sin oftalmometer, kan natur-
ligtvis icke här skildras, utan hänvisas till den beskrifning
han i sin afhandling däröfver lämnade.
Med detta instrument lyckades det Blix icke allenast
att i olika punkter mäta hornhinnans radie, utan ock att
bestämma hornhinnans tjocklek hos_ det lefvande människo-
ögat — något som ingen före honom gjort — äfvensom
främre ögonkammarens djup.
Blix offentliggjorde denna undersökning såsom gradual-
afhandling och lofvade att göra redan utförda och eventuelt
framdeles skeende mätningar af linsens radier o. s. v. till
föremål för en följande afhandling. Denna fortsättning såg
emellertid aldrig dagen : muskelfysiken fängslade hans intresse
i så hög grad, att han endast tillfälligtvis ägnade sig åt andra
uppgifter. Måhända var han icke heller fullt nöjd med sin
oftalmometer, ty denna är, trots sin sinnrikhet, dock tämligen
obekväm i praktiken.
För ifrågavarande arbete erhöll Blix 1881 halfva års-
räntan af K. Oskar II:s jubelfestdonation samt s. å. af K-
Vetenskapsakademien halfva WALLMARK’ska belöningen.
Tid efter annan kom Blix åter till den fjj-siologiska op-
tiken. Så konstruerade han (1882) en själfregistrerande peri-
meter. År 1893 gjorde han iakttagelser öfver den af Brucke
upptäckta isokromatiska induktionen. Denna är lätt att
iakttaga, om man i bottnen af ett med svart sammet beklädt
rör anbringar en liten öppning, som, sedd utifrån, förefaller
att vara nästan absolut svart. Omgifver man nu denna med
ett färgadt papper, så öfverdrages vid längre fixering också
öppningen med samma färg. Blix förklarar företeelsen genom
en diffus utbredning af det färgade ljuset genom ögonme-
dierna och genom en stegring af känsligheten hos den del af
näthinnan, på hvilken öppningen afbildas och som därför
träffas af ett ytterst svagt ljus.
Vidare gjorde Blix undersökningar öfver den Poggen-
DORFF’ska synvillan (1900) och meddelade nya rön öfver ögon-
mått Q902); dessa hänföra sig till de minsta märkbara diffe-
ranser i afseende å längd, djup, vinklar och krökning
Blott ett kort stroftåg gjorde Blix inom området för
hudsinnenas fysiologi, men nådde därvid en sällsynt och stor
Vetenskaps- Alcademieiis Årsbok. 3, 1905, I"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
