Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Institutionsföreståndarnas årsberättelser - 1. Akademiens institutioner - Fysiska institutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. li)0().
för planeten 1904 PH. — Af »Astronomiska iakttagelser och
undersökningar å Stockholms Observatorium» har under året
8:de Bandets 2:dra häfte utkommit innehållande »Beobacht-
ungen der Bieliden 1904 nebst einer allgemeinen Methode
zur Bestimmung des Radianten eines Sternschnuppenfalles».
Sedvanliga tidssignaler hafva under året från observatorium
aflåtits. Almanackor och kalendarier hafva i vederbörlig
ordning hållits allmänheten tillhanda. — Såsom biträdande
astronom tjänstgjorde fil. d:r K. G. Olsson och såsom assi-
stent vid de astrofotografiska arbetena fil. kandidat H. G.
Block. Efter det den senare för sina studiers skötande med
årets utgång lämnat sin befattning, har studeranden G. B.
Strömberg antagits såsom assistent för astrofotografi vid
Observatorium.
Fysiska institutionen.
De sedan en följd af år i institutionen bedrifna under-
sökningarne öfver metallernas spektra i elektriska ljusbågen
ha under det gångna året nästan uteslutande rört sig om
Uran. Af dess spektrum var redan förra året en del provi-
soriskt undersökt med tillhjälp af då disponibla klichéer,
framställda medelst från 3Ioissan i Paris erhållet Uran. Då
dessa klichéer i vissa delar af spektret, utom de egentliga
metallinierna förete en rätt störande kontinuerligt belyst bak-
grund, på hvilken de svagaste linierna stundom äro svåra
att urskilja, blef det af vikt att om möjligt försvaga detta,
sannolikt från någon oxid eller karbur af metallen härrörande
kontinuerliga spektrum. Ungefär samtidigt som försök i detta
syfte förehades erhölls från Moissan nya, likaledes i elektrisk
ugn framställda Uranprofver, som voro betydligt mindre kol-
haltiga än de äldre och som gåfvo klichéer, där intensite-
ten af det kontinuerliga spektret var märkligt reducerad.
Dessa klichéer ha användts för de definitiva mätningarna
af liniernas våglängder. Redan från början visade det sig,
att tillfölje af liniernas sällsynta skärpa en betydligt större
noggrannhet i mätningarne kunde erhållas än hvad i fråga
om förut bearbetade metallspektra varit fallet, i det att san-
nolika felet för en spektralart, som förut uppgått till i me-
deltal ± 0.oi.’> ÅE för Uranlinierna kunnat nedbringas till
ungefär hälften, ellej i alla händelser mindre än ± O.oio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
