Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 584. Per Teodor Cleve (1840—1905), af H. Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1906.
visade alltifrån skoltiden en utpräglad håg för naturens
studium. Under hela sitt lif obekymrad om den för till-
fället rådande riktningen, följde han redan i skolan sina från
läsordningen starkt afvikande intressen, äfven med risk att
därigenom utsätta sig för de ringaktande omdömen, som
lärarna på Stockholms gymnasium hyste om naturvetenskap
i allmänhet. »Cleve blir en hamnbuse» är ett af dessa peda-
gogers yttrande och har framkallat månget leende hos den
egensinnige ynglingens senare vänner. Emellertid tog han
under sista året igen det försummade, aflade sin student-
examen 1858 och började samma höst sina studier i Uppsala.
Hans ämnen voro gifna, ty redan på gymnasiet hade han
under exkursioner skaffat sig god kännedom om hemlandets
djur- och växtvärld. Att iakttaga och att samla i naturen
var och förblef Cleves käraste sysselsättning och i sina ut-
märkta ögon ägde han ett ovärderligt hjälpmedel. Aldrig
trifdes han så väl som på ströftåg och färder, där hans in-
tresse ständigt väcktes af jordens mångskiftande rikedom
och där hans i grunden glada och naiva sinne tryggt kunde
öppna sig inför naturens frihet och frid. Ur detta intima
samlif med naturen, som vårt vidsträckta land i så hög grad
tillåter, framväxte en stark och sann kärlek till hembygden.
»Sverige är det bästa land på jorden» sade Cleve, som af-
skydde fraser. Icke minst skattade han här folkets nedärfda
frihetskänsla. Frihet fordrade han för egen del i arbete och
uppfattning liksom han i gengäld unnade den åt andra.
På sextiotalet såsom ännu i dag kräfde studierna vid
universitetet alltför många år; mycket af det dyrbara ung-
domsarbetet förspilldes genom ofruktbar läsning och oprak-
tiska anordningar. Cleve förkortade studietiden så mycket
som möjhgt. Han blef 1862 fil. kandidat; bland hans lärare
må nämnas botanisten J. E. Areschoug och kemisten Lars
Fredrik Svanberg. Cleve karakteriserade den senare och
hans undervisning i en nekrolog (»Ny Illustrerad Tidning
17 aug. 1878) med följande ord:
»Svanberg, som riktigt framhöll, att universitetsstudier
ej borde göras till lexläsning lämnade de studerande ej så
god ledning, att deras praktiska arbeten kunde blifva så in-
struktiva som önskligt. — Emot dem, som hunnit så långt,
att de kunde arbeta själfständigt var Svanberg däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
