Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 569. Tobias Robert Thalén (1827—1905), af B. Hasselberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1906.
elektriciteten och magnetismen. Hit kan räknas hans redan
som docent i astronomi utförda försök öfver telegrafisk längd-
bestämning, en metod, som vid denna tid (1856) började mer
och mer komma i bruk, men hvars resultat tillföljd af flera
omständigheter då ej visade sig fullt tillfredsställande. Bland
de orsaker, som därvid inverkade störande, hade man i främsta
rummet att fästa sig vid de fel, personliga eller instrumentella,
som vid iakttagandet af själfva signalerna begingos, och det är
aflägsnandet eller förminskandet af dessa fel, som Thalén genom
sina försök söker uppnå. Till denna tidigare period höra äfven
hans ett par år senare under vistelsen på Webers laboratorium
i Göttingen och under hans ledning utförda studier öfver in-
duktionsströmmarnes varaktighet och intensitet, speciellt med
hänsyn till den magnetiska induktionen i järn, hvaraf effekten
af den då nyss uppfunna Ruhmkorffska induktionsrullen så vä-
sentligt beror. Med anledning af vissa af Weber funna egen-
domhgheter i fråga om järnets magnetiska induktivitet företog
Thalén häröfver en serie undersökningar, hvaraf dock blott en
del publicerades i Vetenskapssocietetens Acta 1861, under det
flera därmed besläktade frågor, som han ursprungligen synes
ha haft för afsikt att närmare studera, undanträngdes af de
vida viktigare spektroskopiska undersökningar, åt hvilka han
då tillsammans med Ångström började egna sina krafter.
Af större betydelse än dessa ungdomsarbeten på elektrici-
tetens och magnetismens område är Thaléns mångåriga verk-
samhet beträffande jordmagnetismen. Denna del af jordens
fysik hade såsom bekant genom Gauss’ klassiska arbeten under
förra århundradets första hälft uppnått en hög grad af utveck-
ling, och bland de vetenskapliga institutioner, som deltogo i
den då bildade internationella magnetiska föreningens arbeten,
var äfven Upsala universitets observatorium under Gustaf
Svanbergs ledning. När sedan i början af 1860-talet en mag-
netisk paviljong af Ångström anlagts i samband med den fy-
siska institutionen, öfverflyttades de jordmagnetiska studierna
från Observatoriet till denna senare institution. Bland de tal-
rika svenska fysiker, som sedan dess egnat sig åt jordmagne-
tiska undersökningar inom vårt land, framstår vid sidan af
Ångström själf i främsta rummet Thalén, som dels genom upp-
repade omfattande resor i och för bestämning af de jordmagne-
tiska elementen i landets olika delar, dels genom den hand-
ledning han gifvit flera yngre forskare på detta område, i hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
