Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om hvalarnas härstamning, af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HVALARNES HÄRSTAMNING. 247
ensstämmer med en nutida brednosig tandhvals. Bland annat
ger sig detta tillkänna genom mellankäksbenens och än mer
öfverkäksbenens stora utveckling bakåt, hvarvid de sistnämnda
till stor del täcka öfver pannbenens sidopartier. Bakhufvudet
var dock ej rundadt, som hos en nutida tandhval, att döma
efter Lydekker’s figur utan vertikalt och med en nackkam.
Näsöppningarne sitta visserligen långt bakåt som på en vanlig
tandhval, men näsbenen äro fortfarande ganska väl utvecklade
och skjuta fram som ett kort triangulärt tak öfver näsöppningen.
Underkäken har ett ganska stort och bredt kronutskott med
bakåtriktad spets. Alla dessa senare karaktärer äro primitiva
och peka tillbaka på förfäder af Zeuglodon-artsidt utseende.
Tänderna göra detta ännu mera. Framtänderna äro enkla,
koniska liksom hörntanden. Mellantänderna ha rynkig emalj
och små knölar. De äkta kindtänderna äro hoptryckta trian-
gulära med småspetsar utefter bakre och främre kanten som
hos Zeuglodon. De hade dubbla rötter, som dock äro mer
eller mindre sammanvuxna liksom fallet är hos vissa mellan-
tänder, men man har ingen fullständigt bevarad tandserie.
Dock kan man tydligen finna, att tandantalet ej är så stort
som hos många senare hvalformer. Lydekker antager, att
mellantänderna hos Prosqualodon varit fyra och de äkta kind-
tänderna omkring sex. Bortsedt från denna tolkning är det
dock tydligt, att en ökning af kindtänderna ( ^ mellantänder
och äkta kindtänder sammantagna) ägt rum, så att deras
antal uppgår till 10 i st. f. det för creodonterna typiska 7 (4
mellantänder + 3 äkta kindtänder).
Den förökning i tandantalet, som sålunda tidigt inträdt
hos hvalarne, har man försökt att förklara på olika sätt. Weber
framkastade den teorin, att mjölkdentitionen och den per-
manenta trädde i verksamhet på en gång, men detta räcker ej
till. Kukenthal sökte tyda det såsom en delning af tvårotade
tänder i enkelrotade och sålunda fördubbling af antalet. Något
sådant ser man dock aldrig,^ men väl att två rötter samman-
växa till en, hvilket t. o. m. är en allmän regel hos yngre Squa-
lodontidce. Dessutom är att märka, att de äkta kindtänderna
redan hos urhvalarne visa tendens till reduktion och denna re-
duktion fortsätter tydligen äfven hos en del Squalodo7i4ormeT
.
Det sannolika är såsom Abel framhållit, att tandökning äger
^ Utom möjligen hos den miocena eller enligt andra pliocena Sanro-
delphis argentinus Burmeistek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
