Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyare iakttagelser öfver kometer, af Karl Bohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE IAKTTAGELSER ÖFVER KOMETER. 283
de eruptiva partiklarna, hvilka härigenom af böjas bakåt och
inom trakten för kometkärnans skugga finna utlopp i rymden.
Under eruptionens inverkan afnötas af enveloppen småningom
de bakre partierna, så att en sköldformig skärm (apex) kvar-
står framför komethufvudet. Under tilltagande tryck af erup-
tionen gifver denna skärm vika och vidgas, hvarefter vid-
vinkelemanation vidtager, och drager sig, då eruptionstrycket
minskas, åter tätare tillsammans kring ejektionsgebietet, hvar-
efter emanationen börjar försiggå inom en mindre vinkel eller
äfven rent af i ett parallellknippe af strålar från kometens
antiapex. Dessa båda strålningsformer aflösa hvarandra perio-
diskt, tills omsider ett limestillstånd inträder, karakteriseradt så-
som den sistnämnda ejektionsformen. Detta stabila tillstånd får
tillskrifvas en allt mer konsoliderad konsistens hos enveloppen.
Att eruptionen hufvudsakligen äger rum i riktning mot
solen förklaras utan svårighet genom antagandet af vakuoler
af långsträckt (ej sfärisk) form och att de samma likasom
kometen i dess helhet befinna sig i librationstillstånd med
afseende på solen, såsom månen till jorden, samt att erup-
tionerna uppstå å deras belysta och värmebestrålande sidor.
I den från solen bortvända regionen af kometen (antiapex)
inträder endast i oväsentlig grad förgasning, emedan den
befinner sig i kärnans skugga, hvarjämte det är antagligt, att
den en gång påbörjade ejektionen i denna riktning håller
utloppet fritt från tillopp af gaser eller motstånd i öfrigt.
Alla dessa olika stadier af utveckling voro tid efter annan
förhanden hos Morehouse’s komet. Hos andra kometer är
understundom blott en utvecklingsform den förhärskande, så
t. ex. hos Perrine’s komet (Lick Observatory Bulletin n:o 42)
m. fl. (se ofvan), hvilkas emanation nästan ständigt var en-
strålig och med smal bas lämnade kometens antiapex.
Den sålunda i flera afseenden betydelsefulla Morehou-
SE’ska kometen 1908 c har äfven med afseende på emana-
tionens hastighet på olika afstånd från kärnan kunnat med
framgång studeras. Den omständigheten, att kometen näm-
ligen ständigt företedde knutpunkter, töckenbildningar, för-
greningspunkter m. m., möjliggjorde i ett stort antal fall be-
stämning af hastigheten hos dessa bildningar. Sålunda har
M. Wolf af fotografier tagna å observatoriet Köningstuhl
—
Heidelberg okt. 2, 15, 16, 21, 27, 29, nov. 10, 11, 16 härledt
hastigheterna för ett stort antal punkter tillhörande komet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
